Camorrans ordlista från Acqua till Zoomafia

Roberto Savianos hemsida är fullproppad med intressant läsning. Det finns en länk till Oltre Gomorra (bortom Gomorra) och där finns fördjupad kunskap om maffian. Jag tycker förvisso att Savianos bok Gomorra och filmen med samma namn som han var med och skrev manuset till, ger en väldigt god inblick i hur maffian fungerar i Syditalien, men här finns ny och detaljerad information om mycket som inte tas upp i hans böcker.

Det finns en camorraordlista. Det är till synes vanliga ord på italienska med ytterligare betydelser i camorrans värld, och det är dessa betydelser som listas i Vocabolario della Camorra.

Så här…

Ananas syftar inte bara på den tropiska frukten utan också på sättet som camorran tillämpar att systematiskt smuggla droger i burkar med konserverad ananas  (de göms mellan ananasskivorna).

Banana (banan) är inte heller bara en frukt. Det är ett sätt att smuggla kokain på. Det händer ju att de båda produkterna kommer från samma land. Varje enskild banan döljer en liten gömma under skalet.

Ja, en sån ordlista. Ibland rent underhållande, ibland intressant och skrämmande läsning.

~~~

Vissa ord har en lite utförligare förklaring.

Dentifricio (tandkräm). Visserligen det vi håller tänderna rena med, men i ett fall en billig kinesisk kopia av Colgate som innehöll giftiga ämnen men ändå spreds på den europeiska marknaden. Camorrans inblandning kunde inte uteslutas.

Och vissa är som små essäer, som förklaringen till acqua (vatten). Den som kan lite italienska kan läsa artikeln här.

Zoomafia syftar förresten på de som styr den olagliga djurhandeln.

Flygande veteraner

Jag blev fast på Bromma flygplats i tolv timmar veckan före jul.

På grund av ovädret, fick vi höra. Det var ett hederligt gammalt snöfall, hävdar jag.  Alla norrlänningar som i likhet med mig skulle uppåt i landet skrattade i kör när flygplatsen stängdes helt och hållet medan man plogade landningsbanan. Så löjligt! Skratten tystnade efter några timmars väntan…

Vad gör man när man checkat in bagaget, fikat, hämtat ut bagaget igen när flyget blev försenat, ätit, checkat in bagaget igen när det fanns chans att komma med ett senare plan, väntat och sniffat på skamlöst dyra parfymer i shoppen, läst tidningar och böcker och allt som går att läsa och till slut tappar hoppet om att komma i väg över huvud taget?

Foto: Föreningen Flygande veteraner

Då går man till Flygande veteraners butik och fördriver tiden. Där hittade jag en knastertorr julklapp till mig själv – Flygteknisk ordbok. Jag tvekar aldrig att slå till när jag hittar specialordböcker.

En smula roligare är butikens hylla med Biggles-böcker. Så fina att man vill ha dem bara därför. Kanske blir det några Biggles på tillbakaresan till Bromma.

Jag småpratade med damen i kassan medan jag klämde på Amelia Earhart-inspirerade mössor och flygplansmodeller med lilleputtsmå detaljer. Det visade sig att damen bakom den gammaldags kassaapparaten var nära vän till Herta Müllers svenska översättare Karin Löfdahl. Hon var så stolt över sin vän och pratade ivrigt på om hur viktig hon var för att alla som kan svenska, men inte tyska,  tack vare Löfdahls översättningar kan läsa Müller.

Här finns en kort intervju från 2005 med bibliotekarien och översättaren Karin Löfdahl. Och här finns en till intervju från oktober i år, efter att Müller tilldelats nobelpriset i litteratur.

Löfdahl säger bland annat följande om Müllers språk: …hos Herta Müller ska det sticka fram saker i språket som oroar och förvånar, grus i maskineriet.

InTRAlinea

InTRAlinea är en nättidskrift om översättning som universitetet i Bologna (å, kära Bologna!) publicerar en gång per år på engelska och italienska.

Årets volym nummer 11 innehåller ett par läsvärda artiklar.

I The Relevance of Humour in Audio Description undersöker Juan José Martínez-Sierra hur humor förmedlas med AD (Audio Description), den hjälp synskadade och blinda kan få av en berättarröst som återger det visuella innehållet i en film eller ett tv-program. Filmen Borat: Cultural Learnings of America for Make Benefit Glorious Nation of Kazakhstan fungerar som exempel i artikeln mot en bakgrund av relevansteorin.

Rachele Antoninis artikel The Perception of Dubbed Cultural References in Italy handlar om hur kulturella referenser i utländska (amerikanska) tv-program uppfattas i italiensk översättning. Förmedlar översättningen tillräckligt med information för att tv-tittaren ska kunna förstå referenserna till den amerikanska kulturen och samhället? Nja, det visar sig att italienska tv-tittare tror att de förstår, exempelvis hur det amerikanska skolsystemet fungerar, men i själva verket skulle behöva en extra lektion i ämnet för att begripa hela sammanhanget.

Min spontana tanke är att problemet uppstår eftersom vi förväntas känna till så mycket om amerikansk kultur att luckorna ses som ett problem. Vore det inte absurt att tänka att vi inte skulle kunna ta till oss till exempel en kinesisk film i översättning eftersom luckorna skulle vara för stora? Film från Kina hamnar titt som tätt på europeiska filmdukar, däremot inte kinesiska tv-program i tv-rutan.

I en tredje artikel, Paddington Bear in French Translation, författad av Helen Therese Frank undersöks hur marmeladälskaren Paddington behandlas i fransk översättning. Även Frank tittar på hur humor behandlas samt huruvida kulturella stereotyper och referenser till mat översätts (eller anpassas) till franska förhållanden.

Den superengelska björnen visar sig inte bli en fransk björn i översättningen, men inte heller förstärks det typiskt brittiska i hans karaktär. Paddington blir helt enkelt en ganska kulturlös nalle (som fortfarande kommer från ”mörkaste Peru”).

Här finns InTRAlinea. Buona lettura!

Jag önskar mig en bok i dag

Hoppas, hoppas att denna rara ordbok hamnar hos mig i dag. Då ska jag bläddra och titta och läsa tills jag kan allt om allt från astronomi till sport.

Å, detaljer! En bok som utlovar information om de olika partierna i en dörr kan omöjligt göra mig besviken.

Hur användbar är Google Dictionary?

Ett nytt tillskott i den växande Google-familjen är Google Dictionary.

Tidigare har Google gett orddefinitioner när man googlar ”define:word”, men nu finns alltså en lexikontjänst med hittills 27 språk, eller snarare 26 språk till och från engelska.  Just nu finns inte svenska-engelska, däremot finska, så svenska borde rimligtvis dyka upp snart.

Mitt till synes never-ending uppdrag att översätta en transportrelaterad text genererade en hel lista med nya och användbara termer på svenska-engelska-italienska. Jag gjorde ett mikro-test av språkkombinationen engelska>italienska för att se vad Google Dictionary håller för. Fjorton fackuttryck representerar mitt statistiskt irrelevanta testmaterial.

Resultat:

Åtta ord genererade användbara definitioner på italienska. Alla var korrekta, men två av dem gick ändå inte att använda i min översättning eftersom sammanhanget krävde andra ord.

Sex ord blev åt helskotta fel på italienska. I tre fall fick jag då en bokstavlig översättning av uttrycket (à la Google Translate) och i ett fall var halva uttrycket på engelska och halva på italienska. De återstående två orden genererade förslag på italienska översättningar men just det ordet som jag var ute efter fanns inte med.

~~~

Ett problem med Google Dictionary är mängden definitioner – de är för få (just nu). Ibland får man ingen översättning av ordet och när det ges är förslagen för få.

Ett annat är att tjänsten inte känns tillräckligt pålitlig för att användas professionellt. Det får inte ge misslyckat resultat i nästan hälften av fallen och så få ordförslag att välja bland.

Sweden – Heaven and Hell

Här kommer lite fredagsunderhållning. Ett filmtips. Helt klart mitt bästa julklappstips för att väcka upp alla släktingar som ramlat in i glöggdimman och inte hittar ut.

Luigi Scattinis mondofilm Svezia  Inferno e Paradiso (Sverige – helvete och paradis) kom ut 1968. De mer spektakulära klippen från filmen visas fortfarande i olika sammanhang. Fredrik Lindströms program Världens modernaste land innehöll bland annat ett avsnitt som handlar om Systembolaget.

Kolla på den amerikanska filmtrailern:

Fler än en har nog lurats att tro att scenerna är autentiska och personerna spelar sig själva. Inte konstigt när en varningstext dyker upp i filmen och intygar just detta. Mest känd har filmen blivit för ledmotivet Mah-na-mah-na som senare blev en stor hit i Mupparna. Oslagbar underhållning!

I Svezia Inferno e Paradiso ser Sverige alltså ut så här: Svenska parkeringsvakter slänger av sig uniformen när arbetspasset är slut och jobbar som nakenmodeller på kvällen. Det enda svenska ”knuttar” (svenska motorcykelgäng) gör är att jaga och våldta kvinnor. Olyckliga svenska kvinnor blir lesbiska i brist på kärlek. Sverige handlar i övrigt mest om självmord, brottslighet, knark och alkohol. Och sex, sex, sex så klart.

Jag kan lugnt påstå att textningen av Svezia – Inferno e Paradiso var ett av mina roligaste uppdrag.

En hamn är en hamn är en…

Jag ska beskriva en typisk situation när jag översätter. Just detta jobb är från svenska till engelska. Om transporter. Ett stycke i texten handlar om hamnar. Bli inte för upphetsad nu, fortsätt att läsa.

Hamnar, alltså. Harbour? Port? Eller kanske docks i vissa sammanhang?

Jag gör en lista över betydelserna av varje ord. Bra ordböcker är guld värda vid sådana tillfällen. Jag använder bland annat Hans Hildorssons Business Dictionary från KFS Förlag, förutom standardordböckerna.

Min lista denna gång hamnar här:

Port betyder hamn, hamnstad och hamnsplats. Det används i många sammansättningar som port authority, port of call och port of entry. Ordet kan användas för att beteckna både en bokstavlig och bildlig hamn. En port är ofta målet för en sjöresa, och många hamnstäder har därför Port i namnet.

Harbour används också för hamn i både bokstavlig och bildlig mening. Den bokstavliga betecknar själva tilläggsplatsen. Den bildligt hamnen är mer av en tillflyktsort, ett skydd.

Dock(s) kan beteckna hamn, men också en del av hamnen – varvet, kajen. En annan hamnrelaterad betydelse av ordet är docka på svenska.

Det vackra ordet haven, också hamn, passar dessvärre inte in i min torra hamntext.

Litterära löften i Babel

I det senaste avsnittet av Babel på SVT2 fick Daniel Sjölins gäster i egenskap av författare och skribenter avlägga löften inför det nya decenniet. Svenska Dagbladets kulturchef Stefan Eklund lovade att verka för att tidningen skulle bevaka den översatta litteraturen.

Den är illa ute nu. Den behövs i dessa tider. Vi behöver mångfald i en tid av främlingsfientlighet och politiska partier med konstiga dagordningar. Översatt litteratur tänker jag arbeta för – det är ett löfte.

Övriga gäster som lovade stort var Aase Berg (som lovade att fortsätta skriva jättemånga obegripliga dikter och att jobba för att litteratur och pengar inte ska ha med varandra att göra) och Unni Drougge (som lovade att vara lika jobbig som hon alltid har varit).

Foto: SVT

Här är det hundrade Babelavsnittet. Löften börjar avläggas cirka 24 minuter in i programmet. Klippet ligger kvar till den 9 januari 2010.

Kära blivande frilansöversättare

har du tänkt på om du ska satsa på en bred eller smal språkkombination för att få mer jobb som översättare?

Om du vill satsa på den breda vägen och inrikta dig på språk med stor efterfrågan på översättare, men också större konkurrens mellan dem, bör du välja språk från den här tio-i-topp-listan. Enligt statistik från Göteborgs universitet är följande jordens tio mest talade språk som förstaspråk. (Arabiska är inte räknat som ett språk utan flera och därför inte med.)

1. Mandarin

2. Spanska

3. Engelska

4. Bengali

5. Hindi

6. Ryska

7. Portugisiska

8. Japanska

9. Tyska

10. Wu (kinesisk dialekt)

Dessa tio språk är modersmål för uppskattningsvis hälften av jordens befolkning. På en annan lista över världens 100 största språk hamnar svenska på plats 91, efter rundi men före hmong.

Men om det redan är för sent och du inte kan välja fritt bland de största språken (svenska finns som väntat inte med på tio-i-topp) så kan du lika gärna profilera dig som exklusiv översättare från något språk på hundralistans bottentia:

90. rundi (talas i Burundi, Uganda, Tanzania)

91. svenska

92. hmong (Laos, Vietman, Kina, Thailand)

93. shona (Zimbabwe)

94. uiguriska (Xinjiang i Kina)

95. hiliaynon (delar av Filippinerna)

96. moore (Burkina Faso)

97. xhosa (Sydafrika)

98. vitryska

99. baluchi (Pakistan, Iran. Kan studeras på Uppsala universitet)

100. konkani (boka en resa till Goa)

Du undrar kanske hur man gör när man behöver en översättning från språk som är väldigt ovanliga och det inte finns någon översättare?

I många fall görs en reläöversättning från det språket till engelska, för det är lättare att ordna, och därefter från engelska till exempelvis svenska. Sådana reläöversättningar brukar dock inte utmärkas av exceptionellt hög kvalitet.

Med vänliga hälsningar,

Anna

Dantes Inferno

I går korrekturtittade jag på  Dante’s Inferno. An animated epic.

Det här inlägget handlar om en annan sorts översättning – att stöpa ett konstnärligt verk i ny form. Eller snarare låna inspiration från en källa och bearbeta den i en annan form. Adaption. Bok till film. Film till animation. Animation till spel.

Att film- och spelindustrin hämtar inspiration till sina alster från Dantes Den gudomliga komedin låter som ett smart drag, speciellt om man väljer att bearbeta den första delen – Inferno. Allt finns ju där. Vilka suggestiva miljöer! Helvetets nio kretsar med Lucifer i den lägsta. Den lägsta kretsen är ett öde islandskap där de största förrädarna sitter fastfrusna i isen. I varje krets återfinns fördömda själar som i all evighet bestraffas för synderna de begick i livet, även odöpta barn och hedningar hamnar i detta helvete. Straffen är utformade i enlighet med synderna som de har begått. Våldsverkarna som spillt andras blod kokas själva i blod, självmördarna växer fast i träd så att de inte kan skada sig själva och de vällustiga virvlar omkring i en evig storm med samma styrka som lustarna som drev dem till synden.

Hur skildrar man vidriga monster på film utan att det blir fånigt? Animation är ett säkert kort.

Men vilket språk ska man använda i en animerad film från 2009 baserad på ett diktverk skrivet i början av 1300-talet? Många klassiska rader har bevarats i filmen: Till mitten hunnen på vår levnads vandring… och lite senare inskriptionen Lämna allt hopp, ni som går över tröskeln. Det räcker långt för att skapa rätt känsla. Bildspråket däremot hör helt och hållet till 2000-talet och stämningen som språket bygger upp raseras av Beatrices gigantiska tuttar som i tid och otid hamnar i fokus. Suck. Dante kanske ligger i sin grav och undrar vad anime är. Jag säger som Facebook-gruppen för Dante’s Inferno: Go to hell.

Filmtrailern ser du här (cirka två minuter lång).