Idiom

Man kan se vilka sökord bloggbesökarna har använt för att hitta hit. Någon sökte på grus i maskineriet och hittade till Översättarbloggen tack vare ett citat i inlägget Flygande Veteraner där Herta Müllers språk beskrivs med just dessa ord.

Jag tar det som en förevändning att skriva om en favoritspråkföreteelse – idiom.

Varför är idiom så älskvärda? De är lite hemliga och piffar upp språket samtidigt som de kan vålla översättaren en massa problem. Vet man inte betydelsen är det rent omöjligt att knäcka koden genom att gissa. Det är själva kombinationen av ord som utgör betydelsen, inte varje ords betydelse var och för sig. Att det är grus i maskineriet har alltså inget att göra med vare sig grus eller maskineri. Det betyder helt enkelt att det är något som hindrar ett smidigt genomförande av något.

Vilket uttryck skulle man kunna använda på engelska? Jag har fått förslaget a spanner in the works. Och på andra språk?

Bara sand i maskineriet

Elisabeth Gustawsson är fil. dr. i engelska vid Göteborgs universitet och författare till avhandlingen Idioms Unlimited från 2006.

Gustawsson skriver att ungefär hälften av alla engelska idiom kan översättas med ett helt eller delvis likadant idiom på svenska. Engelska och svenska är närbesläktade språk med likartade kulturer och därför är andelen lika idiom så pass hög. Svårare blir det att hitta direkta motsvarigheter mellan obesläktade språk som talas i länder som ligger långt från varandra kulturellt. Då får man översätta till ett idiom som är lexikalt olikt (innehåller andra ord) men har samma innebörd, eller helt enkelt skriva ut betydelsen utan att använda ett idiom.

Ett av mina favoritidiom, som också nämns i avhandlingen (jag tror att det var så jag hittade den), är cut to the chase – bokstavligen kom till saken. Uttrycket kommer från filmens värld där biljakten (the chase) antas vara det mest spännande partiet och det man helst vill se. Så, spola fram till the chase och skippa allt tråkigt före. Min syster hävdar att hon ler i mjugg varje gång hon tänker på det italienska uttrycket essere culo e camicia (vara stjärt och skjorta) som motsvaras av svenskans vara som ler och långhalm – några som alltid hänger ihop. Det är idiomens etymologi och bilderna de framkallar som roar.

”Koka tårtan i 390 grader 25 minuter ”

Att översätta matlagningsprogram kan vara fantastiskt roligt – roligare än att ”bara” titta på samma program – eller riktiga bottenjobb.

Bottenjobb avser förhållandet lön – möda. Efter att ha översatt flera avsnitt av ett tiotal olika matlagningsprogram delar jag in dem i två kategorier: ovanligt pratiga och ovanligt tysta program. Då man i regel får betalt efter programmets längd och inte per textblock är pratigt inte bra. Det är lätt att räkna ut vilken kategori bottenjobben hamnar i.

Ainsley Harriott är pratig.

När man översätter matlagningsprogram måste man i större utsträckning än annars hålla ögonen på vad som faktiskt händer i rutan, förutom att lyssna på vad som sägs. På engelska tillsätts ingredienser kanske med ett put – på svenska finns det en mängd olika sätt att tillsätta något på. Flytande ingredienser hälls, slås och droppas i, stänks över och i vissa fall öses eller slevas ner. Naturligtvis ska man inte tillföra information som inte finns i originalet. I många fall används add och då blir det tillsätt, rätt och slätt.

Även om programmet är ovanligt tyst kan det innehålla ord som kräver tidskrävande efterforskningar. Ingredienser som används flitigt i vissa länder kan vara närmast okända i Sverige. När det gäller ovanliga produkter går de ofta under flera namn, en utländsk och en svensk variant (som är mer eller mindre etablerad). Eruca sativa var först känt i Sverige som senapskål, sen tog det italienska köket Sverige med storm och plötsligt åt vi inte längre senapskål utan rucola på pizzan och i salladen.

SKUD har fått barn. Det blev en bok.

Den stora fördelen med att översätta namn på örter, frukt och grönsaker är att det alltid går att hitta namnet! Alla växter har latinska namn som man kan använda som sökord på engelska respektive svenska google för att få en hint om vad det handlar om för växt. Trots att det kan returnera övertygande många träffar så använder jag det mest som första steg.

Mitt bästa tips är att därefter gå vidare och söka på pålitliga SKUD – Svensk Kulturväxtdatabas. Man kan göra en sökning i databasen här. SKUD har också en bra samling länkar till relaterade sajter.

En kulturväxt är förresten en växt som människan lärt sig använda och som därför odlas (källa: www.ne.se).

~~~

Konvertera grader, mått och andra enheter som används i matlagning kan man göra här.

Och läs gärna den här intervjun där jag berättar om  arbetet med att översätta The Martha Stewart Show (ovanligt pratig).

In vino veritas?

Två saker som är lika förödande som inspirerande för arbetsinsatsen är att översätta matprogram och vintexter. Tiden på dagen spelar ingen roll, det börjar alltid vattnas i munnen.

Vad blir resultatet av dessa? Burkmajs?

Det kan vara tidig förmiddag och jag har precis formulerat …elegant ljusröd i färgen och med aromer som påminner om jordgubbar och hallon. Mmm, låter uppfriskande!

Eller dåsig eftermiddag när till och med Slipvillans starka espressokaffe känns rogivande. Om du har fått nog av Merlot, Cabernet och Pinot Noir så kommer detta vin att väcka andarna till liv igen. Mäktig hallonsaft med en doft av rosenblad blandat med lagerblad och en lätt mineral fägring som glittrar likt grafit skapar fängslande, minnesvärda originalsmaker. Låter för bra för att vara sant. Precis vad jag behöver!

Eller timmen när det lider mot arbetsdagens slut, bara avsluta sista stycket, läsa igenom allt och skicka iväg översättningen. Vinet har en härlig djupröd färg och en komplex, kryddig bouquet av lakrits och mogna röda frukter. Det blir en underbar fruktexplosion som lämnar spår av mogna tanniner. Ja, ge mig en fruktexplosion.

~~~

Vintexter av det här slaget är speciella i tonen och innehåller suggestiva ord med kraftfulla associationer, mest adjektiv och adverb. Synonymordlistan är räddningen när ordförrådet är inventerat och jag måste hitta något som överträffar underbar, fantastisk och makalös. För detta vin är ju helt enkelt godast, lockar vintexten med.

Annat är det med Systembolagets rediga smak- och doftliknelser. Burkmajs som jag skymtade i en beskrivning är en favorit.

Här finns Systembolagets doft- och smaknyckel.

Nästa inlägg: att översätta matlagningsprogram.

Amerikansk slang då och nu

I det tidigare inlägget Att översätta The Wire skrev jag om hur försvinnande kort livslängd slanguttryck kan ha. Det är mer än bara en åsikt, det är ett av slangens utmärkande drag som är viktig att tänka på vid översättning.

Det är omöjligt att spå vilka slanguttryck som ska dyka upp, bli populära och snabbt försvinna alternativt leva kvar och i och med det mista udden och tas upp i vardagsspråket. Det är oförutsägbara faktorer som avgör ett slangords spridning och status.

Jag har tre slanglexikon från tre årtionden framför mig:

Victor Skaarups och Kris Winthers U.S.A-Slang. Ordbok över modern amerikansk slang från 1945

Kris Winthers Amerikanskt slanglexikon från 1988 (fjärde utökade upplagan, första från 1970)

Einar Heckschers Amerikanskt slanglexikon från 1997

Sextio år är lång tid för ett språk, och 40-talsslangen får mig att le. Men även 90-talet kan kännas långt borta om man ser till slanguttrycken.

Exempel på 40-talsslang enligt  Skaarup/Winther:

Abbyssinia (I’ll be seeing you), på återseende

ace in, armbåga sig fram

ace in the hole, 1) Förstulen extradusör, mutor 2) Sparad slant

De svenska definitionerna är ibland det mest intressanta i sammanhanget. Den som har använt ordet extradusör på sistone kan väl höra av sig och berätta om den var förstulen eller ej.

~~~

Exempel på 70/80-talsslang enligt Winther:

Off the dictionary

Mitt bästa lördagstips. För att förena nyttan med sin motvilliga sidekick nöjet skärper jag blicken för att hitta och lägga bra ord på minnet när jag ändå är på engelska och italienska sajter.

Det gäller i synnerhet en favoritsajt som jag besöker om och om igen, en marknadsplats med hemgjorda och vintage-fyndade finurliga prylar och pryttlar, kläder, smycken och vardagsuppfinningar.

Inte bara prylarnas utförande är påhittiga, även benämningarna roar. Inspiration hämtas från andra ämnesområden och språk för att det ska låta intressantare. Ett pyttelitet urval:

obi belt – midjeband som liknar det till kimonon

clochelmet - hjälmliknande hatt (cloche + helmet)

och boutonnaire som ju är så mycket elegantare än buttonhole – knapphålsblomma

Andra namn som kanske lockar till köp:

Make Me Go Away Dress

How to Marry a Millionaire Bra

10 Wanderlust Invitations

Apple Basket Dress

och det senaste

HAITI RELIEF FUND Sweet Pea Romantic Eco Party Dress

Dessutom är sajten en ypperlig källa till möjliga och omöjliga namn på färgnyanser och på material på engelska.

~~~

Det enda som förbryllar mig med denna amerikanska sajt är annonserna där någon säljer smarriga scones, kakor och cupcakes med fraktupplysningen: Ships to everywhere. En gång tog det två veckor för ett paket att skickas från USA till mig. Det var lyckligtvis inte några fresh baked pomegranate scones.

Här finns alla dessa underbara ting.

Nya Vågen om översatt litteratur

Nya Vågen på Sveriges radios P1 som sändes i tisdags handlade om översatt litteratur.

Andelen översatt litteratur som ges ut i Sverige minskar från år till år. Till fördel för vad? Jo, anglosaxisk litteratur blir istället läst på originalspråk. Och de som inte läser böcker på engelska? Ja, de går helt enkelt miste om en massa böcker.Vad blir konsekvenserna av detta? Läser vi fler böcker på originalspråk? Läser vi fler svenska författare?

Nobelpristagare kommer alltid att översättas liksom ”underhållningslitteratur”, medan ”mellanskiktslitteraturen” är de stora förlorarna när översättningarna blir färre.

Manus till böcker som ska översättas från engelska skickas ut skamligt sent till de svenska förlagen, anser någon, vilket försvårar en lyckad utgivning och sätter enormt stor press på översättarna att jobba snabbt.

En lösning på det problemet har blivit att dela på arbetet med att översätta en bok, som i fallet med Dan Browns The Lost Symbol. Det diskuteras också i programmet. Tove Jansson Borglund, en av de sex översättarna av The Lost Symbol, berättar om veckan hon hade på sig att göra färdigt sin del av översättningen och om distans-samarbetet med de övriga översättarna. Hon liknar det hela vid en brandutryckning.

Här kan du lyssna på den utmärkta Nya Vågen-sändningen från tisdag 12 januari (cirka 45 minuter långt).

Att översätta The Wire

Jag tittar på The Wire, igen. Denna gång från början. Jag såg säsong 4 och 5 för något år sedan. Det var egentligen inte mitt val att börja mitt i serien, det föranleddes av ett jobbuppdrag.

Nu när jag ”nöjestittar” på de första avsnitten klappar jag mig själv på axeln lite lätt och tänker tillbaka på vilket hästjobb det var att översätta denna serie!

För det första: slanguttrycken. En del är (var) så pinfärsk och lokal (Baltimore-)slang att jag undrar om alla amerikaner ens hänger med i tugget. När serien sändes i Storbritannien såg britterna den textad och fick kritik för just detta. Läs om den saken här. Att språket kallas engelska på båda sidorna om Atlanten betyder mindre då de flesta tittarna ändå inte har samma språk som Wire-gangstrarna.

Omar

Min strategi när jag skulle hantera de ofta förekommande slanguttrycken var att ta ner det en nivå. Jag gick till ordets betydelse eller funktion i dialogen och försökte hitta en svensk motsvarighet som även matchade stilnivån. Ibland blev det ett neutralt ord, men för att ändå sätta rätt prägel på rollfigurens språk tog jag igen det på ett annat ställe. Att försöka hitta det perfekta svenska slanguttrycket visade sig vara en dålig strategi då många av uttrycken har en försvinnande kort livslängd.

Snoop

Min syn på tv-översättning är följande: 1. Den är till för att ge de tittarna den extra hjälp de behöver för att hänga med och kunna uppskatta utländska program. Vissa svenska tittare kan naturligtvis ingen engelska alls, och då är översättningen allt de vet om vad som sägs. 2. Språket i översättningen ska dessutom stämma väl överens med karaktärernas sätt att prata – langaren på gatuhörnet använder inte samma språk som läraren i skolan eller som politikern. Och slutligen 3. En tv-översättning måste hålla längre än årets modeord, även om jag kan tycka att det är charmigt på ett nostalgiskt vis när man stöter på tidstypiska ord som ingen längre använder seriöst.

Nyhetsbrev om språk

Något som jag läser med stort intresse är World Wide Words nyhetsbrev.

Det skickas ut varje lördag och presenterar information och reflektioner som berör ord och uttryck på engelska i elektroniskt fickformat. World Wide Words hemsida går i samma tema, men är så späckad med information att jag knappt vet var jag ska börja. Min enda räddning är Try a Page at Random.

Bakom World Wide Worlds står Michael Quinion, etymolog och författare till flera böcker om språk, bland annat en om affix, Ologies and Isms, och den senaste Why is Q Always Followed by U?

Ett annat alldeles utmärkt nyhetsbrev är det från Words Without Borders som skickas ut en gång i månaden. Bakom det står en ideell organisation med fokus på internationell, samtida litteratur översatt till engelska och med ambitioner att bygga upp ett litterärt utbildningsprogram för skolungdomar.

Varje månad presenteras ett tiotal nya verk av etablerade och debuterande författare både i sin helhet och i form av recensioner. Dessutom publicerar Words Without Borders från och med i år ett separat nyhetsbrev som heter Found in Translation.

Januarinumret handlar om International Flash Fiction, där flash betecknar både formatet och att det är upplyst och upplysande. Brevity is the soul of wit.

Literary Translation

Uppdatering

Tyvärr har British Councils utmärkta webbprojekt Literary Translation lagts ner. Man hänvisas i stället till sidan Contemporary Writers.

—

En guldgruva för den som är intresserad av litterär översättning och litteratur, i synnerhet engelsk, är British Councils LiteraryTranslation. På webbplatsen finns sektioner som:

The Art of Translation – översättningsteori och texter om översättning då och nu.

Workshops - ladda ner övningar i att undertexta Almodóvar, översätta svordomar i Trainspotting eller varför inte göra en bibelöversättning? Det och en massa annat som verkar skojigt, lärorikt och lättillgängligt.

Resources – länkar till bland annat Swedish Book Review som presenterar svensk litteratur för engelskspråkiga läsare och The Barcelona Review om samtida skönlitteratur på spanska, katalanska och franska. Dessutom länkar till priser och utmärkelser för översättare (bland annat Bernard Shaw Prize for Swedish Translation), tips på nyutkomna skönlitterära översättningar och en lista med förläggare i Storbritannien.

Tack Andrew Bell som tipsade om LiteraryTranslation på Watercooler. Bell skriver om artikeln A Tale of ”Two” Smillas som handlar om Peter Høegs Fröken Smillas känsla för snö i amerikansk-engelsk respektive brittisk-engelsk översättning.  Den finns att läsa här på LiteraryTranslations webbplats.