Söndagsskolan: bröd

Här kommer den andra delen i en serie inlägg om vackra, roliga och finurliga uttryck som gör ditt språk just vackrare, roligare och finurligare.

~~~

Olika föremål representerar det goda i olika kulturer. I Italien är bröd en central del av varje måltid för de allra flesta och varje region har sina speciella brödsorter (vilket skulle kunna bli ämne för eget blogginlägg).

Levebröd

Bröd har bakats i åtminstone 6 000 år. Det är livsviktigt för många och har varit livsviktigt under en väldigt lång tid. Det är inte konstigt att så många uttryck innehåller referenser till bröd! Bröd är mat och i förlängningen liv.

Buono come il pane. Gott som bröd. För vad är väl godare än det?  I den engelskspråkiga världen är tydligen guld bättre. As good as gold.

Togliersi il pane di bocca. Ta brödet från munnen, vilket innebär att göra en stor uppoffring.

~~~

Brödet representerar också något konkret och vardagligt som alla kan relatera till. (Likaså vinet, i alla fall i Italien.)

Dir pane al pane e vino al vino. Kalla bröd för bröd och vin för vin, med andra ord, att kalla saker vid dess rätta namn. På engelska får spaden representera detta konkreta objekt. To call a spade a spade.

~~~

Det är lättare att hitta brödfyllda uttryck med symbolisk innebörd på italienska än på svenska. Levebröd är emellertid ett finfint ord som förmedlar brödets betydelse för vår överlevnad på ett transparent sätt.

Att inte förtjäna sitt levebröd på italienska har inte med utomjordingar att göra även om det låter så: Mangiare il pane a ufo. Äta bröd på andra bekostnad. Detta a ufo kommer från latinet och ursprungsbetydelsen är omdiskuterad. I denna sammansättning betyder a ufo dock på andras bekostad, oförtjänt.

~~~

Avslutningsvis ytterligare ett par bröduttryck som visar hur bröd används i många olika typer av uttryck.

Trovar pane per i propri denti. Att hitta bröd som passar ens tänder innebär att hitta en passande partner eller en värdig motståndare. Kanske en motståndare som bjuder på tuggmotstånd?

Och att bjuda bagarbröd på bröd är överflödigt. På engelska är det lika överflödigt som att forsla kol till Newcastle (som traditionellt var en utskeppningshamn för kol). Carry coal to Newcastle.

Passa på att använda ett eller två av dessa uttryck i veckan!

~~~

Seriens första inlägg som handlar om väderuttryck finns här.

Källor: RAI International Online, Wikipediaartikeln Glossario delle frasi fatte.

Glasögon som översätter

I februarinumret av Språktidningen läser jag om översättarglasögonen, Tele Scouter. Det är en japansk teknikpryl från NEC som visst gör både lexikon och undertexter överflödiga.

Tele scouter fungerar som så att den spelar in tal som går till en minidator som förslagsvis hängs på användarens höft. Minidatorn är kopplad till en server som snabbt översätter talet. Simsalabim! och översättningen dyker upp som en textremsa i översättarglasögonen på användarens näsa.

Sugen på att testa översättarglasögonen till ett avsnitt av West Wing, någon?

Min gissning är att översättarglasögonens textremsor dras med samma problem som andra maskinöversättningar.

Översättarglasögonen Tele Scouter

Translitteration – att översätta bokstäver och ljud

Detta inlägg handlar om att ”översätta” namn. I det allra enklaste fallet kan det vara att Canada och Cuba skrivs Kanada och Kuba på svenska och att Monaco di Baviera (”bayerska Monaco”) och Il principato di Monaco (furstendömet Monaco), båda Monaco på italienska, är München respektive Monaco på svenska.

Monacos eller Monacos flagga?

Andra ”namnöversättningar” kräver djupare efterforskningar, till exempel translitteration av ryska, ukrainska, vitryska och bulgariska namn till latinskt alfabet.

Så här translittererar TT-språket ryska namn till svenska:

Tjechov
Gorbatjov
Plusjenko (Pljusjtjenko är mindre vedertaget, om än mer konsekvent)
Andrej

Och så här blir samma namn på engelska:

Chekhov
Gorbachev
Plushenko
Andrey

~~~

För ett par år sedan översatte jag en dokumentär om den sista tsarfamiljen Romanov. Språket var engelska med inslag av rysk dialog.

Så länge personerna i programmet var så pass kända att de omnämns i uppslagsverk var det inga problem att hitta den korrekta svenska stavningen. Men när okända personers namn nämndes uppstod translitterationsfrågor. Hur skriver jag på svenska?

Till min hjälp hade jag en engelsk översättning av partierna med ryskt tal (dum-snålt att inte låta en rysk-svensk översättare göra det, kan man tycka). Där hade de okända namnen translittererats till engelska – ibland på rätt sätt, ibland tyvärr ett hemsnickeri.

Med hjälp av TT-språkets translitterationsrekommendationer och den engelska översättningen kunde jag återge de ryska namnen på svenska.

Söndagsskolan: väder

Här kommer första första delen i en serie inlägg om vackra, roliga och finurliga uttryck som gör ditt språk just vackrare, roligare och finurligare.

Dagens tema är väder, något som alla snällt måste rätta sig efter bortsett från kinesiska myndigheter som i cirka 50 år har försökt styra vädret. För att slippa regn under OS-invigningen i Peking Bejing lär man ha skjutit upp totalt ett tusental raketer från 21 platser i staden. Läs vad SMHI skriver om det här.

Foto: Pekings meteorologiska institut

Alla andra får anpassa sig efter vädrets ombytlighet och det är något som avspeglas i språket, ofta som något oönskat.

Under the weather. Under isen.

In fair or foul wheather. I regn och solsken.

En fair-weather friend är en vän man bara kan lita på i goda tider. När det blir tufft vänder han dig ryggen.

~~~

Vinden används för att uttrycka något som styr oss i någon riktning.

To take the wind out of someone’s sails. Att ta vinden ur någons segel motsvaras på italienska av att få någon att fälla ner tuppkammen. Far abbassare la cresta a qualcuno.

To get one’s second wind. Komma in i andra andningen.

Navigare secondo il vento. Segla efter vinden, på svenska simma medströms. En annan positiv betydelse på svenska är att ha vinden i ryggen.

~~~

Sen har vi det förbaskade regnet, som alltid öser ner och sätter stopp för alla trevliga planer.

It never rains but it pours, är samma sak på italienska. Piove sul bagnato. En olycka kommer sällan ensam.

Piove, governo ladro! Regn, sabla regering! För i Italien är regnoväder självklart regeringens fel.

~~~

Liksom regnet så singlar snön sällan ner, den kommer i massor och målar hela världen vit.

To be snowed under. Begravas eller drunkna i något.

To snow. Slå med häpnad.

Non vedere neanche un prete nella neve. Inte ens kunna se en präst i snö. Vara helt blind för något, då prästens traditionellt svarta klädsel syns extra tydligt mot den vita snön.

Kreativ blogger

Nu har det gått alldeles för lång tid sedan jag fick den smickrande utmärkelsen Kreativ Blogger av Paperback Lover.

Som Paperback Lover så fint förklarar här så kommer denna norska utmärkelse med ett ansvar – att skicka utmärkelsen vidare till sju bloggar(e) samt skriva sju saker om sig själv.

Så, här kommer sju bloggare som jag tycker förtjänar din uppmärksamhet! En musikblogg, en fotoblogg, en översättarblogg på engelska och en på italienska, en blogg där litteratur diskuteras, en så kallad utlandsblogg och en kunskapsblogg.

1. Strosa nedför La Cienega och du snappar garanterat upp mer än sju nya låtar/band/artister/plattor du vill lyssna in dig på pronto prontolino. Jag försöker läsa varje dag, men Daniel lyckas oftast lägga upp fler tips och texter än jag hinner med att läsa på betald arbetstid.

2. Malin ser… Jag blir så glad när jag tittar på Malins vackra landskap och fotodokumenterade påhitt. Speciellt som bilderna ofta är tagna i mina hemtrakter i Västerbotten. Läser man mellan raderna – mellan fotona – blir det fina berättelser. Malin är en väldigt kreativ blogger.

3. B.J. på Brave New Words. Här finns det mesta att läsa om översättning. B.J. är en amerikanska med inriktning på översättning av barnlitteratur som har bott i Sverige men numera är bosatt i England. Jag som själv är översättare hittar alltid intressant läsning här – inspirationen och vetgirigheten växer för varje blogginlägg.

4. Licia på Terminologia etc. Det här är en god anledning till att lära sig italienska eller kanske damma av skolitalienskan. Licia är något av en expert på Microsoftterminologi – alltid underhållande, aldrig banal.

5.  Salongen. Om litteratur och mycket, mycket mer. Här följer Salongens teman:

översättarintervju översättning anekdoter Auschwitz belägring biografi blogg bokmässan i Göteborg bokmässor brev brevväxling det judiska diktsamling drama essä essäistik essäsamling Estland EU författarporträtt första världskriget Faust I flykt Forum fragmentsamling gränstrakter intervju Italien Leipzigs bokmässa litterär salong litteraturkritik litteraturtidskrift lyrik meta miniessä murens fall Nobelpris novell novellsamling prosafabler prosastycke prosastycken renässans resa roman romandebut samtal städer svenska förlag Sverige teater Trieste Ukraina unga röster Ungern vin

6. Johanna på Vardag på Sicilien. Dagboksanteckningar från Sicilien som jag inte kan låta bli att läsa. Oändligt lång länklista med Sicilientips för den som är sugen att åka dit. Och det är jag.

7. Kunskapsbloggen Humaniora. Bloggarna skriver inte alltid om sånt som intresserar mig, tror jag, tills jag läser ett inlägg, och blir intresserad.

Fula ord

Hur grovt språk får man använda när man undertextar egentligen?

Jag korrar sjunde säsongen av en amerikansk komediserie och var helt övertygad om att serien var helylle rakt igenom, men gång på gång dyker oväntat grova uttryck upp. 

Cuntface var översatt till kukhuvud. Säg det först högt och läs det sedan. Ordens genomslagskraft blir större i skrift. Textremsan skriker högre än någon som säger samma sak.

(Detsamma gäller för utropstecken – det räcker oftast med ett ynka ! för att markera att någon skriker för full hals. Effekten av utropstecken förstärks av det man ser och hör på tv-skärmen. Jag har hittills aldrig översatt någon replik som krävt tre utropstecken. Jag lovar!!!)

Så, vilken nivå ska man lägga sig på när man översätter svordomar, könsord och allsköns kreativa förolämpningar på längden och tvären?

När det gäller amerikanska pratshower får man vara beredd på att mycket redan är bort-beepat. Då får man som översättare läsa på läpparna eller utifrån situationen gissa vad som sägs. Det brukar inte vara särskilt svårt då de möjliga alternativen är få (shit, fuck, cunt…). Dessa ord kan man utan att blinka översätta i oförmildrad form till svenska.

I övrigt där ”fula ord” förekommer får man fördela bördan jämnt. De ynka två textraderna i rutan kan inte fyllas med svordomar på bekostnad av att övrigt innehåll inte förmedlas. Man bör naturligtvis återge en notorisk fuck!-användare rättvist, men det kan man ofta göra med små och effektiva medel. Varje fuck måste inte finnas med. Vi fattar ändå.