Undertextning utan urholkning

Att undertexta innebär att översätta talat språk och samtidigt korta ner och redigera det så att översättningen ryms på max två rader à 35-40 tecken.

Men alla språk är inte ”lika långa” i fråga om antal ord och ordlängd. Vissa språk b r e d e r  u t  s i g, medan andra snällt låter sig anpassas till anvisat utrymme.

Jag tänker på exemplet som Fredrik Lindström tog upp i sitt program Svenska dialektmysterier. Ju längre söderut man kommer desto längre ordsammansättningar – längre norrut kortare.  Den svenska enordaren eurovisionsschlagerfestival heter på spanska el festival de la canción de eurovisión. Det är sju ord och skulle uppta en hel rad i rutan – en undertextares mardröm!

När man översätter skriven text blir översättning sällan överraskande mycket längre eller kortare än originalet. Sju sekunders prat däremot ryms inte alltid på två textrader och i sådana fall blir vartenda ordval viktigt.

Från ordmängd till ordlängd.

Begrunda följande och titta sen på ett engelskspråkigt tv-program textat till svenska:

”Kul” är garanterat en vanligare översättning av fun än ”rolig” i undertexterna. ”Kul” tar mycket mindre utrymme i anspråk, tre ynka tecken, och går i många sammanhang att använda på samma sätt som rolig.

Visst känns det lite banalt att en sådan faktor kan styra ordvalet i tv-översättningar? Men så länge kvaliteten bibehålls är det väl inget problem att använda ett kortare ord framför ett längre.

~~~

Allvarliga översättningsproblem kan uppstå när man glider iväg för långt från ursprungsbetydelsen i jakten på en översättning som ryms. Jag har ett bättre spartips när utrymmet är snålt. Utelämna icke-nödvändiga ord för att ge plats åt nödvändiga ord.

1. Du kan väl försöka att hitta fogsvansen.

[4o tecken, ryms inte]

2. Du kan väl försöka att hitta sågen.

[35 tecken, ryms på bekostnad av exaktheten]

3. Du kan väl försöka hitta fogsvansen.

[36 tecken, ryms, rätt innehåll]

~~~

Översättning är en del av undertextningsprocessen, att redigera texten är en annan stor del som man måste behärska för att resultatet ska bli lyckat.

Söndagsskolan: växter

Här kommer den femte delen i en serie inlägg om vackra, roliga och finurliga uttryck som gör ditt språk just vackrare, roligare och finurligare.

~~~

Frukt, blommor, grönsaker och all annan sorts växtlighet kan med sin enorma form- ock smakvariation symbolisera det mesta i livet. Från det vackra och söta till det fula och ruttna.

Äpplet är en symbolladdad frukt. En felöversättning i Bibeln eller ej, men i Första Mosebok blir äpplet utpekat som den förbjudna frukten som till slut får Adam och Eva förvisade från Edens lustgård. Vi har uttrycket förbjuden frukt smakar bäst som är snäppet elegantare på italienska: frutto proibito, frutto saporito.

Ett äpple orsakade det trojanska kriget och Snövit dåsade till ordentligt när hon tog en tugga av häxans förgiftade äpple (men det ordnade sig ju till slut). Vi har de negativa uttrycket att vara a bad apple eller a rotten apple – en person med dåligt inflytande.

Till äpplets försvar kommer här ett par positiva äppeluttryck. Att vara någons ögonsten är att vara the apple of one’s eye. Och om något är i apple-pie order så kan du lita på att det är i perfekt ordning

Naturlig dialog

När man översätter dialog är medvetenhet om att det finns olika språkregister A och O. Olika register skiljer sig ifrån varandra.

Det finns formellt språk, ungdomsspråk, fackspråk, poetiskt språk, slang, politiskt språk, retoriskt språk, gammalmodigt språk, humoristiskt språk och oändligt mycket mer. En läkare använder (förhoppningsvis) inte samma ord och stil när hon pratar med sin patient som i ett samtal med en läkarkollega. En politiker talar inte på samma sätt inför publik som med sina barn.

~~~

Det kan finnas flera innehållsmässigt korrekta översättningar av ett ord, men alla passar inte in i ett visst sammanhang även om orddefinitionen är den rätta. När jag översätter film lär jag känna rollkaraktärerna, och det faller sig naturligt att en äldre person kom i samspråk med medan en yngre började snacka med.

Med förlov sagt, mu.

Ett typiskt exempel på korrekt men onaturligt översatt dialog är när with all due respect, som verkar föregå alla typer av förolämpningar i amerikanska tv-serier, blir med förlov sagt på svenska. Inte många gangstrar skulle säga: ”Med förlov sagt, pysen, men stålarna tillhör mig.”

~~~

Kanske är det så att svenskan inte bara erbjuder en standardfras som motsvarar with all due respect, utan flera, beroende på vem talaren är. För det man i grund och botten gör är att meddela att man om någon sekund tänker uttrycka sin personliga åsikt som man anar att åhöraren inte håller med om.

Onödig engelska

Språkrådets webbplats innehåller en utmärkt sida som heter Onödig engelska. Det är inte vackert att titta på, men innehållet är användbart.

Jag tror inte att engelskan kommer att ersätta det svenska språket. Jag ger mig heller inte in i den diskussionen här, utan tipsar helt enkelt om Onödig engelska för att den är rolig och användbar. För visst är det skojigare att säga rullbräda än skateboard?

Skateboard förbjudet

Onödig engelska består av en lista med engelska ord som vi använder när vi talar svenska. Vi bakar in dem så naturligt att det knappt märks. Jag ska på aerobics ikväll. Vi hade en workshop på konferensen och därefter teambuilding. Jag är freelance. Försäkringspengarna kommer från en whiplashskada.

För varje engelskt ord finns förslag på svenska ord som man kan använda i stället. Whiplash och freelance är faktiskt onödig engelska, onödig  för att man inte tillför något genom att säga whiplash istället för pisksnärt.

Jag känner mig inte helt bekväm med att skriva aerobik, en smula bekvämare med arbetsseminarium och helt avslappnad med frilans och pisksnärtsskada. Vissa ord är framför allt stavningsanpassningar för att de engelska lånorden ska kunna böjas enligt svenska språkregler.

Varför inte reclaima rullbräda, släppfest och terrängcykel redan i dag?

Här finns Språkrådets sida Onödig engelska.

Söndagsskolan: religion

Här kommer den fjärde delen i en serie inlägg om vackra, roliga och finurliga uttryck som gör ditt språk just vackrare, roligare och finurligare.

~~~

Snart är det påsk. Oavsett om det betyder en sväng till kyrkan, äggjakt eller bara sköna, lediga dagar så är den välkommen.

Jag passar på att åka till Neapel där påsk firas som en viktig religiös högtid, dock inget som jag kommer att delta i. Men jag började fundera på uttryck med religiöst tema.

~~~

Engelska uttryck i denna kategori finns inte i överflöd. En djävul här och ett helvete där.

Between the devil and the deep blue sea, mellan djävulen och det bråddjupa havet, är som mellan pest och kolera, eller tra Scilla e Cariddi (mellan Skylla och Karybdis). Två föga lockande alternativ. Men frågar ni mig skulle jag alla gånger välja havet och kolera framför djävulen och pest.

When hell freezes over, när helvetet bottenfryser, blir på italienska när åsnor flyger, quando voleranno gli asini. Inget av sakerna förväntas hända. Att röra upp himmel och jord göra man på svenska, to raise hell på engelska.

Många maträtter innehåller devil för att markera att det är kryddstarkt – devilled - eller kanske syndigt gott. Devils-on-horseback är baconrullader fyllda med katrinplommon och devil’s food cake ett slags chokladkaka.

~~~

På italienska däremot genomsyrar religiösa referenser språket i stort och i smått.

Stare come un papa – att må som en påve gör man på italienska medan man mår som en prins på svenska. Påvarna förmodas alltså leva ett gott och långt liv. A ogni morte di papa, varje gång en påve dör, innebär nämligen mycket sällan!

~~~

Den som inte är Guds bästa barn är inte ens ett helgons skenben. Non essere uno stinco di santo.

Och när man inte vet till vilket helgon man ska vända sig till vet man varken ut eller in – non saper più a che santo rivolgersi.

Helgon är uppenbarligen bra att be om hjälp, för har man sina helgon i paradiset så kan man räkna med hjälp från inflytelserika kontakter, vilket är betydelsen av aver dei santi in paradiso.

Här finns en stor sökbar databas över tusentals helgon som jag har använt en hel del i mitt arbete. Och från en Romresa fick jag med mig det fina illustrerade helgonlexikonet på bilden!

~~~

Från den ljusa sidan till den mörka. Djävulen finns med i många symboliska uttryck.

Allergier på 27 språk

Har du suttit på en restaurang i ett land där du inte talar det rätta språket (så bra) och försökt få serveringspersonalen att förstå att du är allergisk mot eller inte kan äta vissa saker på menyn?

På Brave New Words tipsar BJ om Allerglobal som skapar ditt personliga ”allergikort”. Du kryssar för dina allergier, väljer språket som du vill ha dessa beskrivna på, skriver ut ditt allergikort och sen är det bara att slå dig ner på restaurangen och invänta kyparen.

Hjälp finns för jordnötsallergiker

För mig låter Allerglobal som en ypperlig översättarhjälp! Med 70 livsmedel på 27 europeiska språk, inklusive svenska, så blir det ett finfint litet speciallexikon.

~~~

Här har jag gjort ett allergikort till min vän Maria som reser till Frankrike en gång i månaden. Inga fler missförstånd på creperian huruvida galetterna är gjorda på vetemjöl eller bovetemjöl.

Here is your allergy card!
Carte d’Allergies et Intolérances Alimentaires

Je suis allergique ou intolérant(e) aux aliments suivants:

* blé
* céréales et graines
* farine

Je vous prie de tenir compte de ces informations lorsque vous préparerez mon repas.

Merci pour votre collaboration.

~~~

Vegetarianer måste fylla i inte mindre än tretton livsmedel för att bli nöjd med måltiden. Ja ja, jag lär mig fler ord på köpet. Alltid något.

Söndagsskolan: kroppen

Här kommer den fjärde delen i en serie inlägg om vackra, roliga och finurliga uttryck som gör ditt språk just vackrare, roligare och finurligare.

~~~

Vad ligger närmare till hands än den egna kroppen när man vill uttrycka något som de flesta ska kunna relatera till? Det finns oerhört många kroppsuttryck, så denna gång begränsar jag mig till italienska. Och för ordningens skull börjar jag uppifrån.

På svenska är en ärthjärna någon med väldigt liten hjärna, vilket skulle symbolisera begränsad intelligens. På italienska har de ointelligenta sin hjärna i skorna – avere il cervello nelle scarpe.

Och det man inte har i huvudet får man ha i benen säger vi både på svenska och på italienska – chi non ha cervello abbia gambe. Den som däremot har intelligens får pressa sin hjärna – spremersi il cervello – ja alltså, gnugga geniknölarna.

Man har huvudet i det blå, eller bland molnen även på italienska - la testa fra le nuvole. Men att ha la testa nel sacco är de ensamma om. Att ha huvudet i säcken är lite som att ha hjärnan i skorna.

~~~

Mustasch från Tatty Devine

Något som man ger blanka sjuttsingen i rör en inte i ryggen. På italienska blir ryggen en mustasch. Mi fa un baffo! Och när något är långtråkigt – kanske en leda lika lång som ett skägg – säger man: Vilket skägg! Che barba! Behåring kan också stå för kraft. När man lär någon en läxa och använder hårdhandskarna ger man personen av både skägg och hår – servire qualcuno di barba e capelli.

~~~

Har man lovat att bevara en hemlighet så syr man ihop munnen – cucirsi la bocca – och håller tand för tunga. Den som har lämnat tungan hemma säger såklart inte ett knyst, speciellt inte på italienska – aver lasciato la lingua a casa. Står man där med torr mun – restare a bocca asciutta – så har man blivit snuvad på konfekten och är (därmed) mållös. Står man där med bitter smak i munnen så är man följaktligen bitter och besviken – rimanere a bocca amara.

Gör man något med sammanbitna tänder – a denti stretti – så är det motvilligt. Och har man långa tänder - denti lunghi – så är man girig

~~~

Att halsa är en tydlig bild på svenska, på italienska uttrycker man det på samma sätt, bere a collo. Man kan inte bara halsa utan även höfta, det vill säga improvisera. På italienska så improviserar man inte med höften utan med armen – a braccio.

Därmed lämnar vi överkroppen och beger oss snabbt mot de nedre regionerna…

Komponentanalys

Vem sa att man typ aldrig tillämpar skolkunskaperna i arbetslivet? Öh…jag, och jag tar tillbaka det.

Kursen Semantik 5 poäng vid Uppsala universitet kanske inte var så dum ändå. Vi fick göra komponentanalyser av olika begrepp och, ärligt talat, just då kändes som om det var första och sista gången jag skulle göra det.

~~~

Så här gör man en enkel semantisk komponentanalys:

Välj ett begrepp, till exempel flicka. Skriv ner ordet längst till vänster på ett papper,  fyll i olika särdrag som ”flicka” har och sätt ett plustecken framför dessa. Skriv sedan ner relevanta särdrag som ”flicka” inte har i jämförelse med något annat, till exempel kvinna, och sätt minustecken framför dessa. Så här:

Flicka

+människa

+feminin

-vuxen

…

Hur lyckades då den semantiska komponentanalysen hitta sin väg tillbaka in i mitt liv?

Jo, på jobbet ska en ny produkt få sitt namn. Produkten är antingen en mugg eller ett glas för barn, och nu ska jag ta reda på vad det är med hjälp av en semantisk komponentanalys! Namnet i kolumnen med flest rätt vinner.

MUGG	GLAS
+ keramik	- keramik
+ plast
- glas	+ glas
+ för varm dryck
+ för kall dryck	+ för kall dryck
+ har öra/handtag	- öra/handtag
+ cylinderformad
	+ konisk form
- på fot
+ för små barn	- avsett för små barn

Glas

I särdragsmatrisen ska endast binära särdrag vara med, det vill säga särdrag som objektet antingen har eller inte har. Jag tar med kanske-särdrag också eftersom de är viktiga i detta sammanhang: en mugg kan men måste inte vara av just keramik eller plast.

Slutsats: Enligt matrisen ovan och baserat på produktens utseende så handlar det om ett glas.  Tyvärr är ett typiskt glas inte ”avsett för små barn”, något som i detta fall talar för att ändå kalla produkten mugg – som ju kan vara avsett för små barn.

Nu är det bara att göra om samma särdragsmatris för möjliga ord på engelska, tyska, spanska, franska, italienska…

~~~

Vilka särdrag som är typiska för ett objekt är inte något universellt. Uppfattningar kan skilja sig åt mellan individer, länder, kulturer och dessutom ändras de med tiden. Du kanske föredrar att dricka ditt kaffe i glas?

En typisk mugg

En muggformad kopp

Barnmugg med handtag

Barnmugg utan handtag, likväl en barnmugg

Hälsosam – en tolkningsfråga

Efter en i ordets alla bemärkelser dryg vecka i sjukhusmiljöer började jag fundera på vad som är hälsosamt och vad som bidrar till god hälsa. Det är ingen slump att ordet healthy är föremålet för detta inlägg. Helt plötsligt dök det upp överallt.

Hur skulle du översätta healthy till svenska?

Frisk, sund, hälsosam eller vid god hälsa? Helt korrekt.

Men visst låter det bättre med a healthy person än a healthy carrot? Människor är healthy, inte matvaror, även om de faktiskt bidrar till god hälsa. Eller? Ska man använda a healthful carrot för att förtydliga att moroten är nyttig – healthful (dock inte full of health)?

Förvirringen kan komma sig av att vissa ords betydelser ändras, vidgas eller faller bort med tiden. Man hittar en definition på ett ord i den preskriptiva ordboken, medan folk i tal använder samma ord på ett annat sätt.

På lingvistikbloggen Motivated Grammar förs en intressant diskussion om just ordet healthy och hur det kom att betyda både vid god hälsa och som bidrar till god hälsa. Och förutom det även metaforiskt: Att ha en sund inställning till något kan heta a healthy fear of viruses.

~~~

Vidare, i Stephen Frys självbiografi Moab is My Washpot beskriver Fry sitt förhållande till healthy på ett intressant sätt. Han visar att det finns många nyanser av ordet och menar att betydelsen har ändrats med tiden (och med kristendomens inflytande). Frys healthy är inte något odelat positivt. Så här börjar hans resonemang:

…the word stands for everything I have always wanted to not be and everything and everyone I have felt apart from. It is the shibboleth of the club I would never join, could never join, the club outside whose doors I might stand jeering, while all the time a secret part of me watched with wretched self-loathing as the elected members pushed through the revolving door, whistling, happy and self-assured. The word is

HEALTHY

- a word that needs som e unpicking.

~~~

Ord och begrepp får inte sina betydelser en gång för alla. Slå upp ett ord på måfå i ett gammalt lexikon för bevis.

Hoppsan, jag slog upp pornographic i min Norstedts engelsk-svenska ordbok från 1961. Det betydde visst smutslitteratur.

Söndagsskolan: siffror

Här kommer den tredje delen i en serie inlägg om vackra, roliga och finurliga uttryck som gör ditt språk just vackrare, roligare och finurligare.

~~~

Siffror kan betyda mer än antalet de betecknar. I uttryck som Vilken nolla! och Det var som sjutton! handlar det varken om en tom mängd eller sjutton av något. Vill du veta vad en sjua i byxan är? Eller vad du inte ska göra med en fyra i säcken? Vi börjar räkna.

0 – En nolla är inte (värd) någonting alls.

På italienska är en nolla figlio di nessuno (ingens barn) eller una mezza calza (en halv strumpa). Eller helt enkelt vale uno zero – värd noll.

På engelska är den halva strumpan not worth a brass farthing (glöm inte h:et!). Och med en nolla kan man fokusera på något – to zero in on something.

2 – Två följs alltid av tre, non c’è due senza tre. På svenska motsvarar tvåan och trean en olycka kommer sällan ensam.

På engelska lägger man ihop två och två, to put two and two together, på svenska lägger man däremot ihop ett och ett. Oavsett summan så innebär det att man drar den självklara slutsatsen av något.

4 – Fyra, quattro, är en viktig siffra på italienska.

När man säger fyra till någon, dirne quattro a qualcuno, säger man någon ett sanningens ord. Och när man delar sig i fyra delar, farsi in quattro, gör man sitt yttersta. Man ska så klart inte säga fyra om man inte har det i säcken, non dire quattro se non l’hai nel sacco. Med andra ord, ropa inte hej förrän du är över bäcken. Och in quattro e quattr’otto är väldigt snabbt, mer exakt innan man hunnit räkna ut att 4 + 4 = 8. Eller varför inte på två röda sekunder?

6 – När något är huller om buller i England så är det at sixes and sevens. Uttryckets ursprung verkar inte helt kartlagt, några olika förklaringar som hänvisar till Geoffrey Chaucer, Shakespeare, Jobs bok och tärningsspel finns här.

7 – Om du får en sjua i brallan – farsi un sette nei calzoni - har byxorna gått sönder. Kanske revan liknar en sjua?

17 – När man ger sjutton i något på italienska bryr man sig inte ett horn, non se ne importa un corno. Horn är för övrigt ett väldigt laddat ord, då de symboliserar djävulen och i förlängningen allt dumt han får oss att göra.

~~~

Passa på att använda ett eller två av dessa uttryck i veckan!

~~~

Seriens tidigare inlägg som handlar om väderuttryck och uttryck med bröd i finns här.

Källor:  Norstedt italienska idiombok (Norstedt, 1998), 2001 Italian and English Idioms/2001 espressioni idiomatiche italiane e inglesi (Barron’s Educational Series, 1996).