Varför sötsur och inte sursöt?

I Språket på Sveriges Radios P1 dök det upp en fråga som rörde en reklamtext. I den talades det om en 10 mm tunn bok. Kan en bok vara 10 mm tunn? Säger man inte att den är 10 mm tjock, trots att den är jättetunn?

Det är ett exempel som pekar på att vissa ord är markerade och andra omarkerade. Det omarkerade ordet är det ”vanliga”. Väljer man det markerade ordet däremot så sticker det ut – och då kan det antingen låta fel eller skapa en effekt som i frasen ovan.

~~~

Här är tre exempel på ordpar med förhållandet omarkerad-markerad. Varför säger man…

Tjock-smal:

Hur tjockt är ett hårstrå? (Smalt!)

Lång-kort:

Bikolibrin är 5 cm lång. (En kort kolibri?)

Mycket-lite:

Hur mycket snö ligger kvar i maj? (Lite!)

Det skulle vara intressant att undersöka om den markerade formen skiljer sig mellan olika språk…

~~~

Jag ger mig på en annan typ av ordpar istället, de som kallas binomial freeze. En definition på denna typ av ordkollokation kan vara:

”två eller flera lexikala element som tillhör samma kategori och som samordnas av en konjugation, och där endast en ordning är möjlig (skrapa och vinn) eller åtminstone föredras (kropp och själ, salt och peppar)”

Så här kan sådana kollokationer se ut på svenska, italienska och engelska.

Om ett språks ordning avviker från de andra två är det kursiverat (italienskan i de allra flesta fallen).

kropp och själ	anima e corpo	body and soul
fram och tillbaka	avanti e indietro	back and forth
puss och kram	baci e abbracci	hugs and kisses
Svart-vitt	bianco e nero	black and white
katt och hund	cani e gatti	cats and dogs
tillgång och efterfrågan	domanda e offerta	supply and demand
hammare och skära	falce e martello	hammer and sickle
hönan eller ägget	l’uovo o la gallina	the chicken or the egg
död eller levande	vivo o morto	dead or alive
Romeo och Julia	Giulietta e Romeo	Romeo and Juliet
sötsur	agrodolce	sweet and sour

Och här kommer två ynka exempel på när ordningen överensstämmer:

läsa och skriva	leggere e scrivere	read and write
skinn och ben	pelle e ossa	skin and bone(s)

~~~

Mer läsning om den saken här. Och en uppsats om motsatsord här.

E ringrazio terminologia etc. per l’ispirazione!

Vanligaste efternamnen

Sveriges tio vanligaste efternamn den 31 december 2009 är:

1. Johansson (262 473 personer)
2. Andersson
3. Karlsson
4. Nilsson
5. Eriksson
6. Larsson
7. Olsson
8. Persson
9. Svensson
10. Gustafsson

Inte åtta, tvåa.

Tio-i-topplistan täcker in cirka 18 % av hela befolkningen och verkar vara som huggen i sten. Varken bubblare eller raketklättringar syns till. Den mest radikala händelsen var när Jakobsson klättrade två placeringar och petade ner Olofsson till tjugonde plats förra året.

Son-namn kallas patronymer när de verkligen handlar om att Johanssons pappa heter Johan och Anderssons pappa heter Anders. Det är fallet på Island med -son och -dottir och då talar man inte om efternamn utan om just patronymer.

~~~

Det råder ingen vidare variation eller tydlig vilja att särskilja sig genom ett ovanligt efternamn i Sverige. Men i en artikel från 2006 publicerad i den italienska dagstidningen Corriera della Sera läser jag att Italien är landet med flest antal efternamn, ungefär 350 000.

Jämför det med ett land som Kina där det finns cirka 700 efternamn totalt på en betydligt större befolkning. Då förvånar det inte att världens vanligaste efternamn är kinesiskt – nämligen Li.

~~~

Följande är de tio vanligaste efternamnen i Italien, och de täcker in blygsamma 1 % av befolkningen:

1. Rossi (45 667 personer)
2. Russo
3. Ferrari
4. Esposito
5. Bianchi
6. Romano
7. Colombo
8. Ricci
9. Marino
10. Greco

~~~

Vad heter resterande 99 % av Italiens befolkning? Här börjar det roliga.

En stor del av de italienska efternamnen kom till under medeltiden. Med århundradena har många namnbetydelser förändrats och utvidgats till att betyda mer än en sak.

Lägg till att det är extremt svårt att få till ett namnbyte i Italien.

Om man ska tro allt man läser så fick ändå personen som hette Ficarotta byta bort sitt efternamn. Ficarotta betyder trasig fitta. (Intressant att se vilka som hittar till Översättarbloggen nu). För fljande efternamn har jag dock inga uppgifter om ett eventuellt namnbyte gick igenom:

Hängt eller hängande parlament?

Parlamentsvalet i Storbritannien har knappast undgått någon som följer nyheterna.

För mig är det mest intressanta med valet 2010 i Storbritanninen ett nytt ord. Hung parliament. På svenska har det blivit både ”hängparlament” och ”hängt parlament”. Det sistnämnda gör mig inte lite förbryllad.

~~~

I DN 7 maj står det:

”Hängparlament”

Det brittiska valet resulterade i ett så kallat ”hängparlament” (hang parliament), det viss säga ett läge då inget parti lyckats få egen majoritet. Men det har hänt förr i Storbritannien under den gångna 100-årsperioden.

Hung parliament dök upp första gången i samband med det brittiska parlamentsvalet 1974 och är alltså ett ganska nybildat ord. Själva företeelsen är ovanlig men har förekommit ett par gånger i Storbritannien, bland annat just 1974.

Hängt eller hängande?

Språkligt sett så är konstruktioner med hung i betydelsen ”oavgjord situation” inte något nytt. Det amerikanska uttrycket hung jury, en jury som inte kan enas, är antagligen förebilden till den senaste veckans frekventa förekomster av hung parliament.

Så här börjar Norstedts Ords artikel om hung:

• hung

  • imperf. o. perf. p. av hang

  • adjektiv

    polit.

    • Exempel:

    • a hung parliament ett parlament där inget parti har egen majoritet

    jur.

    • Exempel:

    • a hung jury en oenig jury

~~~

Vad ska vi då säga på svenska? Hängparlament eller hängt parlament? En sökning på Google ger:

Hängparlament – 3 290 träffar.

Hängt parlament - 1 920 träffar.

Betydelsemässigt är det enda rimliga alternativet hängparlament (eller hängande parlament men det genererar blygsamma sju träffar).

Valet är inte avgjort eftersom inget parti fick majoritet. Parlamentet är alltså hängande, inte hängt. Hängt skulle det visserligen också kunna bli, men i en mer långsökt och metaforisk tolkning.

~~~

Söndagsskolan: fem sinnen

Här kommer säsongens näst sista avsnitt av Söndagsskolan – en serie inlägg om vackra, roliga och finurliga uttryck som gör ditt språk just vackrare, roligare och finurligare.

~~~

De fem klassiska sinnena hörsel, syn, känsel, lukt och smak och organen som vi använder för att förnimma omvärlden förekommer i många suggestiva uttryck.

~~~

Hörsel. Hearing. Udito.

Att ha någons öra, to have someone’s ear, innebär att man har inflytande över den personen. Att låna ut sitt öra, to lend an ear, betyder rätt och slätt att man lyssnar.

Om man slår dövörat till, to turn a deaf ear, kan det på italienska heta att man har köpmannaöron, fare orecchio da mercante, eller att öronen är fodrade med skinka, le orecchie foderate di prosciutto. Motsatsen, att vara idel öra, har samma motsvarighet på engelska och italienska: to be all ears respektive essere tutt’orecchi.

Play by ear, spela på gehör, gör man när man tar något som det kommer och det får gå som det går.

~~~

Syn. Sight. Vista.

Det är prepositioner och andra småord som skapar nyanserna i snarlika uttryck på engelska:

Att påkalla någons uppmärksamhet, to get someone’s eye,  betyder bokstavligen att få någons öga. Och att ha öga för något, have an eye for, innebär att man har god smak eller kännedom i fråga om något. Att hålla ett öga på, to keep an eye on, innebär att man håller något under uppsikt. To keep an eye out for, betyder att hålla ett öga ute efter men är mer idiomatiskt uttryckt hålla utkik efter eller hålla ögonen öppna.

På samma sätt som man kan slå dövörat till kan man ”slå blindögat till”, alltså välja att blunda för något, turn a blind eye.

Några bevingade uttryck med öga är:

Out of sight, out of mind. Lontan dagli occhi, lontan dal cuore. Långt ifrån ögon snart ur sinnet. Borta ur åsyn, borta ur hågen.

Occhio non vede, cuor non duole. Vad ögat inte ser, tror inte hjärtat.

An eye for an eye, a tooth for a tooth. Occhio per occhio, dente per dente. Öga för öga och tand för tand. En kompensation, hämnd eller revansch som ges i exakt samma mått som lidandet. Lite omodernt i dag, kan tyckas.

Och den som är skarpögd har falkblick, på italienska lodjurblick – occhi di lince.

~~~

Känsel. Touch. Tatto.

Att känna är att röra är att ha kontakt med. På engelska har touch alla dessa betydelser.

Be out of/in touch är att tappa kontakten eller ta kontakt. To lose one’s touch innebär däremot att tappa känslan för något.

Kuriosa för den växtintresserade är att bland annat springgurka (även kallad sprutgurka) på engelska kallas touch-me-not och på latin noli-me-tangere, rör-mig-ej. Det som händer när man rör växten förklarar namnet. Frön och växtsav sprutar ut som i en liten explosion.

Översätta en låttext

Nu kanske jag tar mig vatten över huvudet, men låttolkningar är ett förbaskat intressant ämne som jag inte kan låta bli. Jag gör en neddykning.

~~~

När någon gör en cover blir musiken och arrangemanget bedömt, kanske också framförandet. Låttiteln är ofta densamma, liksom texten, och melodin igenkännbar.

När någon tolkar en låt och översätter texten hamnar fokus däremot på de nya orden som låten plötsligt innehåller. Och innebörden kanske har skiftat under resan från ett språk till ett annat.

Med ny text – kan man säga att låten fortfarande tillhör upphovsmakaren? Eller får låtskrivaren och texttolkaren delad vårdnad om låten?

~~~

Här kommer ett original, en cover och två översatta versioner av Leonard Cohens Suzanne.

Lyssna på Leonard Cohens Suzanne från 1967 här. Bonus: holländsk undertext.

Lyssna på Nina Simones fina cover av Suzanne från 1969 här.

Lyssna på Françoise Hardys franska version av Suzanne här.

Och lyssna till slut på Fabrizio de Andrés italienska version av Suzanne från 1984 här.

Andra som har framfört Cohens Suzanne är Judy Collins (först av alla), Joan Baez, Harry Belafonte och Nick Cave. Det är bara att gå loss på Youtube. Några är riktiga kärleksförklaringar till Cohen – för vem skulle välja att framföra en låt de inte älskar?

Tack Bodil för inspirationen.

~~~

På ett diskussionsforum på nätet där ämnet ”låt som sjungits in på flest språk” avhandlas dyker bland annat följande ganska vilda gissningar upp:

Internationalen

En psalm

Vamos a la playa

Film från någon Disneyfilm