Att översätta Alperna

För alla som kan räkna till fyra årstider är sommaren definitivt förbi, höst råder och vinter är nästa anhalt. Våren är så långt borta att jag har svårigheter att stava till ”musöron”.

—

Men jag fick starka vinterkänslor av ett översättningsuppdrag nyligen. Översätta reklamtext för italienska alpskidorter. Jag drabbades hårt av längtan till Monte Bianco, Cervino, Monte Rosa och Gran Paradiso. Topparna som sticker upp över fyratusen meter.

Men… på svenska säger vi väl Mont Blanc och Matterhorn?

Vilken choklad blir du sugen på när du ser Matterhorn?

Det kan kännas knepigt med ortnamn och hur man ska benämna utländska platser på svenska.

Ska man använda det lokala namnet eller det svenska namnet/den svenska stavningen? Peking eller Beijing? Kanada eller Canada?

—

I min svenska alpöversättning blev det italienska namnet Monte Bianco till franska Mont Blanc och italienska Cervinio blev till tyska Matterhorn.

Det är så vi oftast hör platserna omnämnas på svenska (och det var ett önskemål från uppdragsgivaren att texten skulle anpassas till svenska läsare).

Översättningen av alptexterna resulterade i svensk-italienska miniordlistor över bland annat olika typer av snö (ja, även italienska har en herrans massa olika namn på snö) och skidliftsvarianter (för många ord för samma konstruktion). Kontakta mig när ni bokar skidresan till Aostadalen!

Jamenprecis!

En tumregel när man översätter utländska ortnamn är:

Italiensk höst

Hej italofil! Om du befinner dig i Stockholm i oktober, ringa då in följande datum i din kalender:

1-5 oktober. Italiensk filmfestival på biografen Sture där ny, italiensk film visas. Festivalprogram finns här.

Jag vill se alla filmer!

18-21 oktober. Italienska språkveckan i världen med tema Utlänningarnas italienska, vilket syftar på författare som kommit till Italien från ett annat land och valt att skriva på italienska. Författarsamtal äger rum på Italienska kulturinstitutet och här finns deras program.

—

I samband med den italienska filmfestivalens premiärvisning får biobesökarna ett exemplar av tidskriften Carta D’Italias tredje nummer som handlar om italiensk samtida film.

Carta D’Italia är en tvåspråkig (svenska/italienska) kulturtidskrift som utkommer två gånger per år. De första tre numren har handlat om prosa, poesi och film. Svenska Dagbladet publicerade en intervju med  initiativtagaren till tidskriften i juni i år, och den kan man läsa här.

Och här finns ett referat av innehållet i Carta D’Italia #3.

—

Gianni Amelio • Francesca Archibugi • Roberto Benigni • Marco Bellocchio • Mimmo Calopresti
Francesca Comencini • Emanuele Crialese • Davide Ferrario • Matteo Garrone • Marco Tullio Giordana
Daniele Luchetti • Vincenzo Marra • Mario Martone • Carlo Mazzacurati • Nanni Moretti • Ferzan Özpetek
Giuseppe Piccioni • Gabriele Salvatores • Silvio Soldini • Paolo Sorrentino • Giuseppe Tornatore • Paolo Virzì… är några italienska regissörer.

Bara att sätta igång och IMDb:a dem!

Astor sprider italiensk litteratur

Gillar du italiensk och spansk samtidsprosa? Då kommer detta tips att glädja dig.

Astor är ett nystartat svenskt förlag med fokus på just detta. Bakom Astor står litteraturvetaren Erik Larsson som 2009 skrev sin magisteruppsats Strukturomvandling – om den översatta litteraturens situation och yttre villkor. Och som nu alltså driver eget förlag.

—

Här är Astor förlags ännu inte färdiga hemsida där jag hoppas hitta en massa intressanta titlar framöver. De första två kommer under våren 2011 (på hemsidan står det även ”våren 2010″, men det måste vara ett tryckfel).

Jag väntar ivrigt!

Elsa Thulins översättarpris

Den 8 september delades Elsa Thulins översättarpris ut. Det delas ut till ”översättare av skönlitteratur såsom belöning för framstående översättargärning”, men sedan 2006 kan även översättare av allmänlitteratur tilldelas priset.

—

Årets pristagare är Inger Johansson ( 2009 års vinnare).

Kort om pristagaren:

Inger Johansson har varit verksam som litterär översättare sedan början av sjuttiotalet. Bland hennes översatta verk kan nämnas Lögnens fader av Gabriela Melinescu, Snö av Orhan Pamuk, Ljuvaste dröm av Doris Lessing, I åtråns namn av André Brink och De rumänska dikterna av Paul Celan.

Grattis! Läs ytterligare några ord om den saken här.

—

Den jag vill skriva mer om är dock den tidigare pristagaren Barbro Andersson som mottog priset 2006.

Det är inte helt lätt att hitta en komplett lista över en översättares hela ”translatorgrafi”. Men då Barbro Andersson sysslar med  italienskspråkig litteratur har jag en ganska god uppfattning om vad hon har översatt:

Vackert omslag

Umberto Eco, Roberto Savianos Gomorra, Kärleken är dödens motsats och Skönhet och helvete och i år Fra Angelicos bevingade varelser av Antonio Tabucchi och Som ni säkert förstår av Claudio Magris.

Vissa kanske läser dessa författare på originalspråk, men alla gör inte det. Så, tack, Barbro Andersson för att du gör det möjligt för fler att läsa Eco, Tabucchi, Saviano, Magris och några till på svenska! Översättarpriset var välförtjänt och Elsa Thulin, som själv översatte en del italienska, skulle säkert vara nöjd!

—

Den som är intresserar av att läsa om andra litterära priser och utmärkelser vill jag tipsa om Paperback Lover som skriver om  Augustpriset, Orange Prize for Fiction, The Man Booker Prize for Fiction och mycket annat.

Just ja, jag har visst lovat att skriva ett gästinlägg om det italienska litteraturpriset Premio Strega för Paperback Lover. Det kommer, det kommer!

—

Här finns en lista över alla Elsa Thulin-pristagare sedan 1960 då utmärkelsen började delas ut.

—

Mer italienskt på svenska av Barbro Andersson här.

Uttryck som sätter färg på språket

På rak sak heter Julia Prentices pinfärska doktorsavhandling som hon disputerar med i dag 9 september (Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet).

Avhandlingen sammanfattas så här:

Julia Prentice har undersökt hur gymnasieelever i flerspråkiga storstadsmiljöer avviker från det etablerade bruket av svenska fasta ordkombinationer, så kallade konventionaliserade uttryck, och i vilken mån de behärskar ett femtiotal vanliga uttryck. Hon har också forskat i hur eleverna använder metaforiska ordkombinationer i skrivna texter.

—

Avhandlingens titel syftar på uttrycket ”på rak arm” och är ett exempel på s.k. kontamination. Det innebär att två eller flera fasta fraser som innehåller samma ord sammanblandas. Till exempel på rak arm + rakt på sak = på rak sak. Och kontamination är lika vanligt bland ungdomar med svenska som med andra modersmål, har Prentice kommit fram till.

Läs hela pressmeddelandet här.

—

Blandningen av konventionaliserade uttryck och metaforer som eleverna i studien har valt att använda resulterar bland annat i följande uttryck:

Lägger sitt ångestfyllda ungdomsliv på hyllan

Tuggar nagelband likt Musse Pigg och Kalle Anka på husvagnssemester

Problemen bara staplar upp sig som pyramiderna i Egypten

Sjunker ned allt djupare i träsket av oklarheter

Framtiden hänger på en lös tråd

Själv har jag en vän som ”trivs som fisken i handsken” – oförglömligt!

—

Hela Julia Prentices avhandling På rak sak. Om ordförbindelser och konventionaliserade uttryck bland unga språkbrukare i flerspråkiga miljöer finns att läsa här.