Språkfredag

Du missar väl inte Språkfredag? Läs i så fall ikapp här och här på Kunskapsbloggen.

Det första inlägget handlar om genusanvändningen av personsubstantiv i tyskan och om en aktuell avhandling i ämnet. Jo, alltså att kvinnor på tyska är språkligt feminina – kvinnliga lärare är lärarinnor, kvinnliga läkare är ”läkarinnor” – och att män är språkligt maskulina.

Hur talar man då om grupper som består av män och kvinnor?

Några alternativ är att använda den maskulina formen och därmed osynliggöra kvinnorna, att använda båda formerna vilket kan bli klumpigt eller att använda en könsneutral form som hittills varit svår att introducera på bred front?

—

Denna veckas Språkfredag tar upp e-ändelsens starka maskulina koppling hos adjektiv.  Texten Den manlige härskar i svensk press som publicerades i Språktidningen den 5 oktober utgör inläggets kärna. Utdrag från texten:

 

E-formen ter sig dock stilfullare, formellare och neutralare än a-formen. Det verkar alla språkvetare och språkvårdare vara överens om.

[...]

E-prydda adjektiv dominerar alltså i pressen, och det har en annan, enkel men beklämmande, orsak: personerna som de beskriver i tidningarna är till åttio procent män – oavsett om året är 1965 eller 1998.

—

Heja Ellen Albertsdóttir, som driver & skriver Språkfredag!

NE.se, och därmed Språkfredag, kan du följa på Twitter här.

Förskjutna betydelser

Betydelseförskjutning är ett intressant fenomen.

Det är kort sagt när ett ord får en ny huvudbetydelse. Språktidningen bjuder på exemplet awesome här.

—

En som vet något om betydelseförskjutning är Peter Olausson.

Jag var på hans upplysande seminarium på Bokmässan i Göteborg tidigare i höst och hade huvudet sprickfärdigt av ord när jag gick därifrån. (Att ta sig till seminariet var värre. Ramlade runt som en högstadiegympaorienterare utan kompass, med mässans seminarieprogram som karta.)

—

Olausson använde ”begåvningsreserv” som tydligt exempel på ord som undergått en betydelseförskjutning.

Vad betyder det egentligen?

Jo, egentligen

(större) grupp begåvade personer som inte fått tillfälle till högre studier.

Men på senare tid också

om personer med begränsad begåvning.

Allvarliga problem uppstår om någon kallar till exempel kvinnor för begåvningsreserven utan att det framgår i vilken betydelse man använder ordet.

Antingen talar man om en grupp människor som på vissa håll inte har samma självklara rätt till högre studier (med betoning på ”begåvning-”) eller så kränker man i stort sett varannan människa (med betoning på ”-reserv”).

Olausson har kommit ut med en bok i år: Nya ord med historia.

—

Men är följande typ av betydelseförskjutning inte minst lika intressant?

Innehållet finns kvar men benämningen förskjuts till att avse något liknande? Det gamla innehållet får ett nytt namn så att det nya innehållet kan ta det gamla innehållets namn. Namnömsning.

På Merriam-Websters webbplats finns följande tio ”namnömsningar” som jag har skapat en svensk tolkning av:

1.
Tygblöja. 

Hette förr: blöja.
Vad hände? Engångsblöjorna svämmade över marknaden.

2.
Akustiskt gitarr.

Hette förr: gitarr
Vad hände? Elgitarren dundrande in på 20-talet.

Närma eller fjärma läsaren?

I Språket från den 28/9 2010 diskuteras bland annat översatt litteratur och vad som går förlorat när ett språk byter dräkt.

En lyssnare hade läst en nyare svensk översättning av Austens Sense and Sensibility (Förnuft och känsla) och påpekar att hon föredrar originaltitlarna Mr och Mrs framför de svenska översättningarna herr och fru som användes i denna nyöversättning.

Lyssnaren föredrog alltså ”Mrs Dashwood” framför ”fru Dashwood”. Varför?

Presenterar hon sig som Mrs Dashwood eller fru Dashwood? Illustration av C.E. Brock

Hur stor bekantskap man har med (språk)kulturen avgör vad som upplevs som främmande.

I ett svenskt textsammanhang är Mrs och Mr inget som sticker ut eller markerar något typiskt anglosaxiskt.

Detta inte minst för att det bara undantagsvis översätts till fru och herr i undertextning av engelskspråkiga tv-program – som visas dagligen. Vi är vana att läsa det.

—

Men om vi tar ett annat exempel. Hur främmande känns…

Italienska gester översatta

Tycker du att uttalet är det svåraste med ett främmande språk? Lär dig italienska.

Eller rättare sagt, lär dig italienska gester. De kräver inte korrekt uttal. Börja här:

 

 

Bakom instruktionsvideon står Italy from the Inside. En seriös och välpolerad blogg som behandlar det mesta som rör Italien.

Jag gillar speciellt deras uppbyggande  videosnuttar Italian for Kids. Ganska präktigt, men lätt för tvåspråkiga barn att ta till sig  (italienska & engelska).

Mario Vargas Llosas svenska översättare

I veckans Babel satt Inger Enkvist med i studion för att tala om årets Nobelpristagare i litteratur Mario Vargas Llosa. Enkvist är professor i spanska vid Lunds universitet och har skrivit om hur det är att översätta Llosas skönlitterära verk.

Information om dessa publikationer finns här och här.

 

 

Staden och hundarna. Översättare Jan Sjögren (Bonniers, 1966)

 

Och tack vare följande översättare finns Llosa tillgänglig på svenska.

 

På Norstedts, till svenska av Peter Landelius:

Den stygga flickans rackartyg (2007)

Paradiset finns om hörnet (2003)

Bockfesten ( 2002)

I en artikel i Sydsvenskan från 7 oktober i år gör Landelius en panoramaflygning över Llosas författarskap.

Fungerar bra som boktips för den (jag!) som vill börja läsa Llosa, men inte vet med vilken bok.

Just nu översätter Landelius den ännu opublicerade El ­sueño del celta (Irländarens dröm). Landelius har även översatt verk av Gabriel García Márquez.

—

På Norstedts, till svenska av Elisabeth Helms:

Don Rigobertos anteckningsböcker (2000)

Helms har även översatt verk av Octavio Paz, Manuel Puig och Carlos Fuentes.

—

På Norstedts, till svenska av Annika Ernstson:

Döden i Anderna (1998)

Samtal i katedralen (1994)

Till styvmoderns lov (1992)

Berättaren (1991)

—

 

Varför inte välja en översättare som tema för läsning? ”Jag läser just nu bara latinamerikanska författare på svenska av Landelius.” Bokcirkel, någon?

Lär dig mer – gå en kurs!

Det här låter som en lista med drömkurser för mig:

—

Red ut begreppen! Vår grundkurs i det terminologiska angreppssättet.

”Nio till punto”. En fortsättningskurs i terminologi för översättare och tolkar.

Skrivregler och språkvård. Om skrivregler för svenska och engelska.

Vårdspråk och språkvård. Ny kurs om medicinens språk.

Ordlusta. Om att göra en ordlista.

—

Men det är ingen dröm, utan TNC:s (Terminologicentrum) kursutbud denna höst!

Perfekt för alla som översätter, skapar och granskar texter. Och ett bra sätt att knyta kontakter med kollegor i branschen.

Här finns mer information om kurserna och här finns allmän kursinformation.

—

TNC har  en blogg som jag vill passa på att tipsa om.

Ett inlägg som jag fastnade vid är det om exotiseringen (exotifieringen?) av livsmedelsmarknaden.

Varför anammar vi egentligen det exotiska namnet gojibär istället för det mindre säljande vargbär? Det är ett och samma bär, nämligen frukten från växten bocktörne. Läs resten av artikeln som heter Inte jämföra äpplen och päron – men aronia, marula och baobab som finns här.

Ett annat exempel på exotisering av livsmedel är senapskålen som blev rucola med hela världen. Läs om det och annat i mitt tidigare inlägg Koka tårtan i 390 grader 25 minuter.