Förskjutna betydelser
2010/10/25
Betydelseförskjutning är ett intressant fenomen.
Det är kort sagt när ett ord får en ny huvudbetydelse. Språktidningen bjuder på exemplet awesome här.
—
En som vet något om betydelseförskjutning är Peter Olausson.
Jag var på hans upplysande seminarium på Bokmässan i Göteborg tidigare i höst och hade huvudet sprickfärdigt av ord när jag gick därifrån. (Att ta sig till seminariet var värre. Ramlade runt som en högstadiegympaorienterare utan kompass, med mässans seminarieprogram som karta.)
—
Olausson använde ”begåvningsreserv” som tydligt exempel på ord som undergått en betydelseförskjutning.
Vad betyder det egentligen?
Jo, egentligen
(större) grupp begåvade personer som inte fått tillfälle till högre studier.
Men på senare tid också
om personer med begränsad begåvning.
Allvarliga problem uppstår om någon kallar till exempel kvinnor för begåvningsreserven utan att det framgår i vilken betydelse man använder ordet.
Antingen talar man om en grupp människor som på vissa håll inte har samma självklara rätt till högre studier (med betoning på ”begåvning-”) eller så kränker man i stort sett varannan människa (med betoning på ”-reserv”).
Olausson har kommit ut med en bok i år: Nya ord med historia.
—
Men är följande typ av betydelseförskjutning inte minst lika intressant?
Innehållet finns kvar men benämningen förskjuts till att avse något liknande? Det gamla innehållet får ett nytt namn så att det nya innehållet kan ta det gamla innehållets namn. Namnömsning.
På Merriam-Websters webbplats finns följande tio ”namnömsningar” som jag har skapat en svensk tolkning av:
1.
Tygblöja.
Hette förr: blöja.
Vad hände? Engångsblöjorna svämmade över marknaden.
2.
Akustiskt gitarr.
Hette förr: gitarr
Vad hände? Elgitarren dundrande in på 20-talet.
3.
Konventionell krigföring
Hette förr: krigföring
Vad hände? Armé, flotta och flyg fick sällskap av biologisk & kemisk krigföring samt kärnvapen.
4.
Naturlig förlossning
Hette förr: förlossning
Vad hände? Vi erbjöds smärtlidring (tack!) och kejsarsnitt blev vanligare.
5.
Inbunden bok
Hette förr: bok
Vad hände? Inbundna böcker blev tillgängliga som pocketutgåvor.
6.
Snigelpost
Hette förr: post
Vad hände? E-post blev ett mycket vanligare sätt att skicka brev på. Tyvärr även skräppost.
7.
Fast telefon
Hette förr: telefon
Vad hände? Mobiltelefonerna blev lika billiga att köpa och att ringa med som hemmaluren.
8.
Broadcastad Marksänd tv
Hette förr: tv
Vad hände? Vi fick kabel- och satellit-tv (och kunde se Fresh Prince i Bel-Air) och webb-tv.
9.
Papperskopia
Hette förr: kopia
Vad hände? Originalet är nu oftast digitalt – och kopian som skrivs ut i papper.
10.
Stumfilm
Hette förr: film
Vad hände? Den nya ”talfilmen” som dök upp på 20-talet kom för att stanna.
—
Vad hände?
Det vanliga ordet måste helt plötsligt specificeras för att uppfattas korrekt.

2011/10/26 kl. 18:34
[...] Förskjutna betydelser Rate this: FacebookTwitterSkriv utLike this:GillaBli först att gilla denna post. Publicerat av Översättarbloggen Arkiverad i Uncategorized Taggad: Etymologi, Fredrik Lindström, Ord, Språkvårdsdagen, Svenska, Tankar för dagen Kommentera » [...]
2011/08/24 kl. 17:21
[...] har skrivit om den förskjutna betydelsen av begåvningsreserv i Förskjutna betydelser och hittade ett bra exempel i SvD-artikeln Siffrorna som avslöjar varför krisen är kvar där [...]
2010/10/29 kl. 14:01
[...] Förskjutna betydelser (Översättarbloggen) [...]
2010/10/28 kl. 13:36
Trevlig artikel, men hör du.. ”broadcastad TV”? På allvar? Från en professionell översättare?
Vad sägs om ”marksänd TV”?
Att det sen heter ”akustisk gitarr”, inte ”akustiskt gitarr” tolkar jag mer som en ren felskrivning som inte alls stör mig lika mycket.
2010/10/28 kl. 14:09
Tack, Andreas för att du korrar mina inlägg. Skulle nog behöva någon som gjorde det med jämna mellanrum. På riktigt, alltså.