Apronym och aptonym

Vad är en apronym?

Ett nytt nummer av Språktidningen kom i veckan och i det finns följande läsarbrev i frågesektionen F+S:

Svårt att förstå apronym

På Wikipedia hävdar man att ordet apronym inte finns. Hittar det inte i några ordböcker.

 

Språkrådet svarar med att först förklara ordet: En initialförkortning som anses lite vitsig eller beskrivande, i stil med Krav (Kontrollföreningen för alternativ odling).

Därefter kommer svaret, att apronym inte är vedertaget i svenskan och heller inte stöds av Språkrådet eftersom ordet är svårbegripligt. På engelska sägs det komma från apropos (relevant) eller appropriate (lämplig) och acronym (initialförkortning). Kort sagt, en initialförkortning som säger något lämpligt om innehållet.

Och till sist kommer ett förslag på svensk variant – beskrivande (initial)förkortning.

Oj, något med mer schwung som samtidigt bibehåller transparensen borde väl gå att hitta!

—

Jag läser om en snarlik ordsituation, men på italienska, på Terminologia etc.

Ordet i fråga är det engelska aptronym (apt betyder passande) som betecknar fenomenet att ha ett namn som speglar det man sysslar med i livet. Synonymer är aptonym, eunym (bra namn) och PFLN – Perfect Fit Last Names.

Ett återkommande italienskt exempel är capo della polizia Manganelli – polischef Batong (i plural). Två svenska exempel är sportjournalisten Robert Tennisberg och Nordeas chefsekononom Annika Winsth.

 

Blev det vinst, tro?

 

Aptronym blev på italienska attronimo eller attonimo (atto betyder passande). Ansvarig för det förslaget är lingvistikprofessorn Tullio De Mauro.

På svenska verkar det helt logiskt kallas aptonym.

—

Om Språkrådet inte gillar apronym, så gissar jag att aptonym inte heller faller rådet på läppen.

Denna typ av ord bildas utifrån ett logiskt mönster som, trots att svenskan inte har ord som liknar apt eller appropriate, inte är jättekrångligt att förstå. I synnerhet inte om man redan har snokat reda på de både orden – för det tyder det på ett visst ordintresse!

—

Läs fler fantastiska exempel på aptonymer i Lingvistbloggens inlägg Du är vad du heter.

Läs inlägget Manganelli e att(r)onimi på Terminologia etc. Där finns flera intressante länkar.

Wikipedia listar exempel på aptonymer här.

Läs om efternamn i Vanligaste efternamnen här på Översättarbloggen.

–

Vad heter du?

Håller du på att starta eget? Då vill jag tipsa dig om fem tips.

Namngivningsbyrån Eqvarium listar fem saker att hålla i huvudet när du namnger din nystartade firma.

Tips 5, att kontrollera att namnet inte betyder något olämpligt på ett annat språk, känns som en självklarhet när man är i översättarbranschen.

 

Översättarbloggen på Twitter

Följ mig på Twitter!

Läs senaste tweeten här på Översättarbloggen (se högermenyn) eller gå in på Twitter och följ @Anna_Koehler.

EU-översättarnas 21 bästa tips

Om du är översättare eller skribent så har Europeiska kommissionen 21 bra länkar att bjuda på.

Här finns denna lilla guldgruva för svenska – och tjugotvå liknande sidor finns för EU:s övriga officiella språk.

—

Det är förresten kommissionens egna översättare som har gjort länkurvalet. Och det är verkligen ett urval relevanta pålitliga källor, inte ännu en oändligt lång länklista. Man serveras både samhällsinformation och skrivhjälp (i form av ordlistor, terminologidatabaser och språkvårdsregler).

Ett ytterst relevant fynd i listan är Europeiska kommissionens egen publikation Skriva klarspråk. Det är en liten skrift med konkreta klarspråkstips som finns på och för alla EU-språk.

—

Mot slutet av skriften, på sidan 11 närmare bestämt, diskuteras ett problem som ofta drar ner kvaliteten på en översättning. Kanske rentav det som stör och förstör mest.

Det handlar om när källspråket lyser igenom i översättningen. Det kan bero på en onaturlig ordföljd, ordval eller kulturella faktorer som tilltal (formellt eller informellt?) som ligger närmare källspråket än målspråket.

Falska vänner kan vara boven när ett ordval ekar av källspråket och därför får texten av låta onaturlig eller skapar missuppfattningar.

Här kommer några falska vänner som Europeiska kommissionen hjälper oss att genomskåda. Det är engelska ord som inte betyder samma sak på svenska, trots att orden påminner om varandra:

ACTUAL betyder FAKTISK och inte AKTUELL (=CURRENT, TOPICAL)

BILLION betyder MILJARD och inte BILJON (=TRILLION)*

TO BE ENGAGED IN betyder SYSSLA MED, DELTA I och inte VARA ENGAGERAD I (=TO BE COMMITTED TO)

TO CONTROL betyder STYRA, BEGRÄNSA och inte KONTROLLERA (=TO CHECK)

EVENTUAL betyder SLUTLIG och inte EVENTUELL (=ANY)

PHYSICIAN betyder LÄKARE och inte FYSIKER (=PHYSICIST)

—

EU-kommissionen har dessutom en mer riktad resurssida, som är tänkt att användas av frilansöversättare knutna till dem. Den bjuder på dels specifik information om EU:s olika organ, lagstiftning, officiella dokument och avtal, dels mallar och språkliga riktlinjer för hur de vill ha sina översättningar.

Här finns den sidan.

—

Läs om falska vänner i mina tidigare inlägg :

Smeknamn, Idiom, Falska vänner i West Wing