På tal om maskinöversättning

Många webbplatser påstår att de erbjuder sajtens textinnehåll på flera olika språk. Ibland misstänkt många av världens alla språk.

Visst blir man imponerad av den storsinta tanken att man inte förutsätts kunna engelska för att kunna slutföra ett köp?

För det är framför allt online-butiker som verkar för breddningen av språk, naturligtvis med ökad vinst i sikte. Fler som kan läsa och förstå vad som säljs -> fler köpare -> mer pengar.

—

Men att översätta webbplatser kostar pengar och tar tid om en professionell översättare anlitas. Att kunna maskinöversätta snabbt och kostnadsfritt var ovanligt innan Google Translates tid.

Googles maskinöversättningsverktyg är billigt och ögonblickssnabbt, men kvalitén är undermålig eftersom kunskaperna och översättningsstrategierna som en översättare använder sig av fortfarande saknas. Logiskt tänkande måste programmeras, kunskap om världen likaså.

—

Och jag börjar tvivla på att Google Translate är nyckeln till ökad försäljning när jag ser det här:

Ett smart skydd för bananen när den ligger i väskan.

Ett smart skydd för modeller och modeskapare?

Men! Min tanke var inte att beklaga mig över att maskinöversättning vinner mark, utan att hylla en liten men viktig gest som visar på respekt för både översättaren och webbplatsbesökaren.

Huvudet på spiken

Jag har skrivit en hel del om idiom – fasta uttryck vars betydelse inte är lika med summan av orden.

Jag har också skrivit om översättning av sådana ogenomskinliga fasta uttryck, allt från exempel och förklaringar till tankar om idiomens betydelser och tänkbara släktskap över språkgränserna.

—

Vill du istället för att läsa om idiom se ett idiom ska du bege dig till Nordiska museet i Stockholm och den lilla utställningen Huvudet på spiken – Vad betyder de språkliga uttrycken?

Hansans viktigaste mynt var witten.

Slå huvudet på spiken, en black om foten, ta sig en bläcka och inte ett vitten är exempel på språkliga uttryck i svenska språket. De flesta vet hur det går till att spika med en hammare. Men vad är egentligen en black, en bläcka och ett vitten?  

—

Utställningen öppnade den 18 maj och pågår tills vidare. Läs mer här.

Läs mer om idiom på Översättarbloggen i inlägget Idiom och i serien Söndagsskolan.

Språkbloggen

Ni har väl inte missat att Svenska Dagbladet har en språkblogg?

Sedan den 12 maj kan du läsa Ylva Byrman blogga ...om språket: om rätt och fel, nytt och gammalt, normer och utmanare. Klassiska råd om språkriktighet varvas med språkspaning, kuriosa och personliga funderingar. Läs Språkbloggen här.

Det ska bli spännande att se vilken typ av forum Språkbloggen blir. Känns vid första bekantskapen som en tvilling till Nationalencyklopedins Språkfredag – som jag störtgillar!

Enligt min ringa mening kan det inte finnas för många språkbloggar.

På SvD:s webbplats finns sedan tidigare Historiebloggen där Dick Harrison just i dag skriver om Kilskriftens gåta.

Pluralis majestatis

Nog har jag hört människor referera till sig själv med opersonligt pronomen -  idrottare i eftersnack (Man var ju rätt trött i slutminuterna) och folk som antingen gjort något dumt (Jo, man kanske skulle ha skippat det där sista glaset) eller vill smygskryta (Det är ju inte första gången man äter sjurätters på lyxrestaurang direkt).

Men att referera till sig själv i första person plural – säga vi och mena jag – som kungar kan göra?

Vi har inte varit på strippklubb!

Att en kunglighet (påve, biskop, furste) menar jag när han säger vi ska ha kommit sig av att regenten ansågs representera folket så till den grad att jag blev vi. Eller så syftade kungen av Guds nåde möjligtvis på sig själv och Gud när han sa vi. Hur det nu än låg till så kallas det pluralis majestatis.

—

En modern variant av pluralis majestatis är We have become a grandmother som Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher meddelade pressen när hon blev farmor 1989.

Andra typer av nosismer (latin nos – vi) är de som journalister använder när de refererar till sig själva och läsaren eller sig själva och nyhetsforumet de företräder. Även författare har ett vi som används när författaren talar om sig själv och läsaren.

—

Finns det ett behov av att nyansera vad vi egentligen betyder? Redan gjort.

Ungefär en tredjedel av världens språk har olika pronomenformer för när den tilltalade inkluderas respektive exkluderas i vi.

På cherokesiska finns fyra olika vi-former: inkluderande och exkluderande för två respektive flera personer. Det betyder olika former för jag och du; jag, du och andra; jag och någon annan; jag och andra.

Fijianska sägs ha hela sex olika vi-former: inkluderande och exkluderande för två, några (3-4) och många personer.

På svenska och många andra språk kan vi vara både inkluderande och exkluderande och således måste denna information förmedlas separat om det ska framgå (vi är alla av samma åsikt).

Språktidningen beskriver klusivitet här.

—

Ha ha, och man vet med säkerhet att en artikel är maskinöversatt när ”linjal” dyker upp på ett oväntat ställe.

…kungliga vi, den viktorianska vi eller på latin pluralis majestatis är hur en person, vanligtvis en linjal, kan använda en pluralform personligt pronomen att hänvisa till sig själv.