Språk från 9 till 17

Så där, ja. Då är det bara några dagar kvar till den allra första Grammatikdagen.

Det är en seminariedag som Språkkonsulterna och Svensklärarföreningen arrangerar på Kulturhuset i Stockholm nu på fredag den 3 februari.

Jag har spanat in programmet och det verkar lovande. Ju mer dagen lider desto högre svårighetsgrad. Hela dagen inleds således med Grammatik för blåbär med Helena Englund Hjalmarsson från Språkkonsulterna

Mest nyfiken är jag på Tomas Riads föredrag (läs gärna hans finfina kompendium Ordbetydelser). Men även professor Ulla Ekvalls och lingvisten Mikael Parkvalls programpunkter känns som måsten.

—

Jag går på Grammatikdagen via arbetsgivaren. Det borde du också göra.

Men sista anmälningsdagen har tyvärr passerat, så jag tipsar istället om seminariedagar med tema språk och kommunikation som jag har varit på – och gillat. De  anordnas varje år och är utmärkta tillfällen att inhämta inspiration och kunskap. Och om du inte lyckas övertala din chef att få gå, avsätt en slant och bjud dig själv!

—

Ordens Magi

Språkkonferens med nytt tema varje år, förra året kretsade det kring ”språket som verktyg för att väcka uppmärksamhet” med Göran Hägg som lysande moderator. Konferensen brukar anordnas i november/december och är nu inne på sitt sjunde år.

—

Språkvårdsdagen

”Dagen för dig som skriver i jobbet” anordnas av Företagsuniversitetet. Förra året hölls denna heldag på Fotografiska Museet i Stockholm och fokus låg på den snabba kommunikationen i digitala kanaler. Extra plus för förstklassigt fika, lunch och mingelmat!

Läs mer om Fredrik Lindströms föredrag på Språkvårdsdagen 2011 i Akta orden. Lindström ställde sig frågan: Hönan eller ägget? Formar samhället språket, eller tvärtom?

—

Kommunikationsdagen 

Om du arbetar med ord, bild och layout i tryck och på internet kan du boka in den 17 april 2012 i Stockholm. Den som betalar får då lära sig följande:

Skräck och avsky i Las Vegas

Gissa originaltiteln?

Ja, det stämmer. Det är den svenska titeln på Hunter S. Thompsons självbiografiska roman Fear and Loathing in Las Vegas. A Savage Journey to the Heart of the American Dream.

Om du inte har läst boken så kanske du har sett Terry Gilliams filmatisering av boken.

Den svenska utgåvan heter Skräck och avsky i Las Vegas: en vild tripp till hjärtat av The American Dream och kom ut i nyöversättning av Einar Heckscher 2009 (Reverb).

Heckscher är nestor i översättning med grabbar som Charles Bukowski, William S. Burroughs, Don DeLillo, Norman Mailer och Jack Kerouac i bibliografin.

—

Jag fastnar vid ”The American Dream” i den nya översättningen. Är det så kallad onödig engelska eller har det ett värde att behålla uttrycket på svenska? I den äldre översättning från 1980 lydde boktiteln Las Vegas. En grym resa till hjärtat av den amerikanska drömmen (Tiden).

Är ”den amerikanska drömmen” inte samma sak som ”the American Dream” för en svensk läsare?

—

Peter Kadhammar skriver om detta och ”svengelska-träsket” i Aftonbladet, 18/1 2012. Och jag håller med om det han skriver om översatta filmtitlar. Vissa är lite väl livströtta. De får helt enkelt aldrig ett eget liv på svenska.

Annat var det förr. Kadhammar tycker att den svenska titeln Linje Lusta överträffar originalet A streetcar named Desire. ”De är ett exempel på hur en skicklig översättare, precis som en skicklig författare, ger språket liv.” Visst är det så.

Antingen får alla dessa verk ingen svensk översättning alls, vilket gäller i synnerhet för anglosaxiska filmer. Eller så får de bokstavligt översatta namn, och då kan hela poängen och det mesta av känslan gå förlorad. I värsta fall begriper man inget alls.

Kolla in programmet på närmaste biopalats för exempel.

—

Men jag håller inte med Kadhammar när han skriver:

Primo Levi

Här kommer en blogginlägg helt och hållet riktat till min kära vän Bettina Gamba Radano. Om någon annan har glädje av läsningen är det naturligtvis dubbelt så bra.

Nästa torsdag, den 26 januari, ska vi fördjupa oss i Primo Levis poesi. Ad ora incerta e altre poesie kommer snart att finnas i svensk tolkning av Roger Fjellström och Louise Kahan. Presentationen av I oviss timme och övriga dikter, som den heter på svenska, äger rum på Italienska kulturinstitutet i Stockholm. Läs mer om evenemanget här.

—

I OrdStröms kalendarium finns info om allt som sker i samband med utgivningen av Primo Levis poesi på svenska. Recension finns sent omsider att läsa på Svenska dagbladets webbplats (länk uppdaterad 15 maj 2012). Sätt upp en påminnelselapp på kylskåpet.

—

Så kära vän, i väntan på den 26 januari tänkte jag bjuda på en kort introduktion till Primo Levi och hans poesi. För ju mer man vet desto mer vill man veta. Och snart vet du förhoppningsvis lite mer.

Jag börjar från slutet för då får jag också tillfälle att inleda med några ord från Nobelpristagaren Elie Wiesel. Slutet är att Primo Levi dog 1987 när han föll från tredje våningen i sitt trapphus. Ett antagande som många verkar hålla med om är att han i själva verkar begick självmord.

Elie Wiesel kommenterade händelsen med att Primo Levi redan var död. Han dog 40 år tidigare i Auschwitz.

—

Och där har vi temat för den bok som Levi kanske är mest känd för, Se questo è un uomo (Är detta en människa?) som är författad under åren 1945-1947. Det är hans vittnesmål om upplevelserna i koncentrationslägret.

—

Vad är då temat i Primo Levis poesi? Ad ora incerta e altre poesie publicerades 1984, många år efter att Levi överlevt och befriats från koncentrationslägret. Men dikterna täcker alla år som gått sedan dess. Själva titeln är hämtad från Samuel Taylor Coleridge: Since then, at an uncertain hour, That agony returns…

Och visst är det händelser från koncentrationslägret som han bearbetar i diktform. Minnena och känslorna som dyker upp ”i oviss timme”. Skräcken att det ska hända igen.

Sammanfatta året i ord #2

Här kommer en uppföljning på Översättarbloggens spaning efter Årets ord 2011.

—

Orden som nomineras till Årets ord är sådana att de har engagerat många människor som sedan pratat och skrivit om dem under året. Och vilka ord är det? Tja, i år verkar det till stor del vara ord kopplade till negativa eller upprörande händelser och företeelser. Lingvistikbloggen Grammar Party beskriver det så här i ett inlägg som handlar helt och hållet om årets ord.

What do 2011’s Words Of The Year say about this trip around the sun? Basically, it sucked. Between social unrest and the global economy tanking, I’m surprised anyone was able to poke themselves out of the doom and gloom to think about words. But somehow the lexicographical powers that be did, and the resulting lists reveal just what sourpusses we have been.

—

Årets danska ord:

arabisk forår (läs mer på Sproglaboratoriet).

Årets amerikanska ord:

occupy (läs mer på American Dialect Society) och Arab spring (enligt American Name Society).

Och läs den första delen om Årets ord 2011 för ytterligare språk: Sammanfatta året i ord.

—

Årets svenska uppslagsord har tidigare år utsetts av ne.se, men inte i år (så vitt jag kan se). Ett alternativ kan vara Språkrådets nyordslista 2011. Läs om mina nyordsfavoriter lunchdisco (testat och gillat), fastlans, retronym och novellix. Nyordslistan består dels av helt nya ord, dels av ord som ökat i användning eller varit aktuella under året.

—

Missa inte pressmeddelandet från American Dialect Society. Utöver Årets ord har de korat bland annat de mest användbara, kreativa, onödiga och flyktiga orden.

 

En digital vandring

Aaah, inspirerande läsning dyker upp vart jag än vänder mig. Läsning som lockar till mer läsning.

Först: David Bellos Is that a Fish in your Ear?

Tack för tipset, Johanna Karlsson på Bokhora. Den digitala vandringen började med ditt inlägg Översättningsspecial i SvB:s vårkatalog. Jag har tyvärr inte lagt tassarna på vårkatalogen än.

Tack vare Johanna Karlsson hittade jag stigen som tog mig till barnboksförfattaren och översättaren Katarina Kuicks blogg På väg mot Jellicoe Road om arbetet med att översätta On the Jellicoe Road av den australiensiska författaren Melina Marchetta.

Och väl hos Katarina Kuick slog jag mig ner för en vilopaus vid David Bellos rara reklamfilm om den eventuella fisken i örat.

—

David Bellos väckte vetgirighet. I hans bibliografi hittar jag Romain Gary: A tall story (2010).

För en dryg månad sedan slog jag ihop Med livet framför sig upprymd av språket och hela den värld som Romain Gary skapar. Eller snarare, som Émile Ajar skapar. Och jag är lika nyfiken på att få veta mer om denna tvåfaldiga Prix Goncourt-vinnare (under eget namn och som Émile Ajar) som jag är nöjd med att ha funnit David Bellos bok.

Läs mer om boken och Romain Gary/Emile Ajar här.

—

Att se fram emot:

Svensk Bokhandels vårkatalog 2012.

David Bellos Is that a Fish in your Ear?

David Bellos Romain Gary: A tall story.

Och följa Katarina Kuicks På väg mot Jellicoe Road.