Februari i ord
2012/02/15
Varje vecka dyker det upp något aktuellt och intressant om ord på Språkrådets webbplats. Så här ser februari ut i ord.
—
Veckans språkråd:
Jag ler lite varje gång jag läser kasjunöt. Språkrådet skriver att …relationen mellan stavningen cashewnöt och dess uttal stämmer dåligt överens i svenskan.
Vad gör man då för att stavning och uttal av nöten (fröet) ska närma sig varandra? Ja, antingen ändrar man på uttalet eller stavningen. Stavningsanpassning brukar vara det vanligaste när utländska ord ska integreras i svenska språket (till exempel e-mail som blivit mejl).
Själv vill jag helst uttala det kaschev (även om det inte följer några riktighetsregler). Därför ser jag heller inget problem med att stava det just cashew, möjligtvis kaschev. SAOL rekommenderar cashew och kasju.
—
Sen kommer något om ord i almanackan:
—
Kände du till månadens nyord?
—
Månadens ord:
—
Månadens dialektord har jag en livslång relation till:
—
Årets namn 2012 är Raoul och Greta. Förra årets namn var Fatima och Kevin och du kan se alla tidigare års namn här.
Namnen som väljs har en koppling till året. I år firas 100-årsminnet av Raoul Wallenberg som räddade tiotusentals judar undan Förintelsen och av OS i Stockholm då Greta Johansson blev vår första kvinnliga olympiska mästare.
Namn är hyperspännande. Läs gärna mer om förnamn i På spaning efter de namn som flytt, om efternamn i Vanligaste efternamnen och om aptonymer i Apronymer och aptonymer.
Syditalienska lästips
2012/02/10
”Jag är bara anträffbar i mina skrifter, ej personligen” sa tydligen August Strindberg.
Detta gäller inte den italienska författaren Valeria Parrella, för hon är anträffbar på Italienska kulturinstitutet.
Jag vill bums börja läsa Parrellas romaner Lo spazio bianco (Väntrum, recenserades här när den kom ut på svenska 2011) och Lettera di dimissioni (Avskedsbrev, på svenska 2012). Men jag får sjå mig tills Postens avi dyker upp och jag kan hämta ut dem.
—
Under tiden långsam-läser jag de sista sidorna av en annan italienare: Gianrico Carofiglios prisbelönta novellsamling Non esiste saggezza.
Här kommer en minirecension:
Det är en varierande samling berättelser som tar en del oväntade svängar. Vissa av novellerna rör sig i barnets både utsatta och fantastiska värld, medan andra är som synnerligen intressanta samtal. Poliser och advokater dyker upp lite här och var, men det kan förklaras av Carofiglios egna erfarenheter från den världen. Han har arbetat som antimaffiaåklagare.
Det är intressant läsning från första sidan.
Non esiste saggezza finns inte i svensk översättning (än?), men det gör däremot kriminalromanerna om försvarsadvokaten Guido Guerrieri (på bokförlaget Forum och Månpocket).
—
Men åter till Valeria Parella. När jag har läst ut hennes romaner passar det perfekt att gå på Italienska kulturinstitutets och Astor förlags Parrella-kväll.
Läs mer om Astor i Astor sprider italiensk litteratur.
En snökanon och några vindar
2012/02/04
Expressen den 13 januari 2012
Jag satt och stirrade på snökanonen några dagar denna vecka. Ibland små, små flingor som irrade omkring utanför fönstret, ibland stora vaddtussar som snabbt landade på marken. Men nästan aldrig uppehåll.
Jag var nog inte den enda som trodde att ”snökanon” var kvälltidningska för ett riktigt snöoväder. Men där tog jag fel. Även SMHI använder begreppet snökanon, med första belägget från 1991.
En snökanon. Källa: SMHI.
Om man tittar på de meteorologiska bilderna kanske de långa banden av täta snöbyar påminner om en snökanon som sprutar ut snö?
—
I Norditalien talas det i väderleksrapporterna om la bora som har dragit fram och gjort att temperaturen sjunkit med 10 grader på väldigt kort tid. Ibland kallas denna nordostliga vind för sitt ryska namn buran.
Bora har paralleller på många språk, på svenska i nordanvinden bore.
Kung Frost, även kallad Kung Bore, regerar över Sverige.
Historiskt i Sverige har vindarnas väderstreck förknippats med olika egenskaper. Nordan är kall och olycksbådande medan sunnan är mild och anses ge tur. Västan och östan vet jag faktiskt inte vad de för med sig.
—
För kalenderbitaren kommer här namn på fler vindar. Vissa av dem används i marknadsföringssyfte för associationerna som de ger (tveksamt om det alltid är positiva):
Volkswagen Sirocco, tvättmaskinen Calima från Electrolux, hårfön som synonym till hårtork och Nokias plattform Harmattan.
—
Sirocco
Het och dammfylld vind som drar fram under vinter och vår. Scirocco anses i Italien ohälsosam på grund av dammet och fukten den för med sig.
Mistral
Hård nordlig eller västlig vind som kan orsaka plötsliga stormar.
Calima
Het, sydlig vind som drar med sig damm från Nordafrika där vinden kommer ifrån.
Föhn
Varm, torr vind som förekommer kring bergsryggar, ursprungligen Alperna.
Harmattan
Torr, sandmättad nordostlig vind som blåser från västra Sahara och kan föra med sig damm ända till Nordamerika.
