Ja, det stämmer. Det är den svenska titeln på Hunter S. Thompsons självbiografiska roman Fear and Loathing in Las Vegas. A Savage Journey to the Heart of the American Dream.

Om du inte har läst boken så kanske du har sett Terry Gilliams filmatisering av boken.

Den svenska utgåvan heter Skräck och avsky i Las Vegas: en vild tripp till hjärtat av The American Dream och kom ut i nyöversättning av Einar Heckscher 2009 (Reverb).

Heckscher är nestor i översättning med grabbar som Charles Bukowski, William S. Burroughs, Don DeLillo, Norman Mailer och Jack Kerouac i bibliografin.

—

Jag fastnar vid ”The American Dream” i den nya översättningen. Är det så kallad onödig engelska eller har det ett värde att behålla uttrycket på svenska? I den äldre översättning från 1980 lydde boktiteln Las Vegas. En grym resa till hjärtat av den amerikanska drömmen (Tiden).

Är ”den amerikanska drömmen” inte samma sak som ”the American Dream” för en svensk läsare?

—

Peter Kadhammar skriver om detta och ”svengelska-träsket” i Aftonbladet, 18/1 2012. Och jag håller med om det han skriver om översatta filmtitlar. Vissa är lite väl livströtta. De får helt enkelt aldrig ett eget liv på svenska.

Annat var det förr. Kadhammar tycker att den svenska titeln Linje Lusta överträffar originalet A streetcar named Desire. ”De är ett exempel på hur en skicklig översättare, precis som en skicklig författare, ger språket liv.” Visst är det så.

Antingen får alla dessa verk ingen svensk översättning alls, vilket gäller i synnerhet för anglosaxiska filmer. Eller så får de bokstavligt översatta namn, och då kan hela poängen och det mesta av känslan gå förlorad. I värsta fall begriper man inget alls.

Kolla in programmet på närmaste biopalats för exempel.

—

Men jag håller inte med Kadhammar när han skriver:

Om det fortsätter kommer vi snart att snubbla fram i ett språkligt träsk där vi inte behärskar något uttrycksmedel. Vi blir ett folk av halvanalfabeter som hankar sig fram på ömsom svenska fraser, ömsom engelska, och när språket blir grovhugget blir mänskliga relationer det också.

Du kan vara lugn, det kommer inte att hända. Ter sig språket grovhugget hittar vi nya sätt att nyansera och precisera.

—

Lästips!

Om Det våras för…-filmerna och andra filmer i Filmtitlar i översättning och Filmtitlar i översättning #2.

Om språkets utarmning i Akta orden.

Nästa torsdag, den 26 januari, ska vi fördjupa oss i Primo Levis poesi. Ad ora incerta e altre poesie kommer snart att finnas i svensk tolkning av Roger Fjellström och Louise Kahan. Presentationen av I oviss timme och övriga dikter, som den heter på svenska, äger rum på Italienska kulturinstitutet i Stockholm. Läs mer om evenemanget här.

—

I OrdStröms kalendarium finns info om allt som sker i samband med utgivningen av Primo Levis poesi på svenska. Bland annat kommer några av dikterna att publiceras på Svenska dagbladets webbplats den 21 januari. Sätt upp en påminnelselapp på kylskåpet.

—

Så kära vän, i väntan på den 26 januari tänkte jag bjuda på en kort introduktion till Primo Levi och hans poesi. För ju mer man vet desto mer vill man veta. Och snart vet du förhoppningsvis lite mer.

Jag börjar från slutet för då får jag också tillfälle att inleda med några ord från Nobelpristagaren Elie Wiesel. Slutet är att Primo Levi dog 1987 när han föll från tredje våningen i sitt trapphus. Ett antagande som många verkar hålla med om är att han i själva verkar begick självmord.

Elie Wiesel kommenterade händelsen med att Primo Levi redan var död. Han dog 40 år tidigare i Auschwitz.

—

Och där har vi temat för den bok som Levi kanske är mest känd för, Se questo è un uomo (Är detta en människa?) som är författad under åren 1945-1947. Det är hans vittnesmål om upplevelserna i koncentrationslägret.

—

Vad är då temat i Primo Levis poesi? Ad ora incerta e altre poesie publicerades 1984, många år efter att Levi överlevt och befriats från koncentrationslägret. Men dikterna täcker alla år som gått sedan dess. Själva titeln är hämtad från Samuel Taylor Coleridge: Since then, at an uncertain hour, That agony returns…

Och visst är det händelser från koncentrationslägret som han bearbetar i diktform. Minnena och känslorna som dyker upp ”i oviss timme”. Skräcken att det ska hända igen.

—

Och i väntan på den 26 januari, eller kanske snarare den 27 januari som är Förintelsens minnesdag, läs dikten som inleder romanen Se questo è un uomo.

Voi che vivete sicuri
Nelle vostre tiepide case,
voi che trovate tornando a sera
Il cibo caldo e visi amici:

Considerate se questo è un uomo
Che lavora nel fango
Che non conosce pace
Che lotta per un pezzo di pane
Che muore per un sì o per un no.
Considerate se questa è una donna,
Senza capelli e senza nome
Senza più forza di ricordare
Vuoti gli occhi e freddo il grembo
Come una rana d’inverno.

Meditate che questo è stato:
Vi comando queste parole.
Scolpitele nel vostro cuore
Stando in casa andando per via,
Coricandovi alzandovi;
Ripetetele ai vostri figli.

O vi si sfaccia la casa,
La malattia vi impedisca,
I vostri nati torcano il viso da voi.

—

Visst vill du veta mer? Missa inte Primo Levi-sällskapets webbplats. Där finns allt du vill veta (på engelska och italienska):

Centro Internazionale di studi Primo Levi.

International Primo Levi Studies Center.

—

Orden som nomineras till Årets ord är sådana att de har engagerat många människor som sedan pratat och skrivit om dem under året. Och vilka ord är det? Tja, i år verkar det till stor del vara ord kopplade till negativa eller upprörande händelser och företeelser. Lingvistikbloggen Grammar Party beskriver det så här i ett inlägg som handlar helt och hållet om årets ord.

What do 2011’s Words Of The Year say about this trip around the sun? Basically, it sucked. Between social unrest and the global economy tanking, I’m surprised anyone was able to poke themselves out of the doom and gloom to think about words. But somehow the lexicographical powers that be did, and the resulting lists reveal just what sourpusses we have been.

—

Årets danska ord:

arabisk forår (läs mer på Sproglaboratoriet).

Årets amerikanska ord:

occupy (läs mer på American Dialect Society) och Arab spring (enligt American Name Society).

Och läs den första delen om Årets ord 2011 för ytterligare språk: Sammanfatta året i ord.

—

Årets svenska uppslagsord har tidigare år utsetts av ne.se, men inte i år (så vitt jag kan se). Ett alternativ kan vara Språkrådets nyordslista 2011. Läs om mina nyordsfavoriter lunchdisco (testat och gillat), fastlans, retronym och novellix. Nyordslistan består dels av helt nya ord, dels av ord som ökat i användning eller varit aktuella under året.

—

Missa inte pressmeddelandet från American Dialect Society. Utöver Årets ord har de korat bland annat de mest användbara, kreativa, onödiga och flyktiga orden.

Först: David Bellos Is that a Fish in your Ear?

Tack för tipset, Johanna Karlsson på Bokhora. Den digitala vandringen började med ditt inlägg Översättningsspecial i SvB:s vårkatalog. Jag har tyvärr inte lagt tassarna på vårkatalogen än.

Tack vare Johanna Karlsson hittade jag stigen som tog mig till barnboksförfattaren och översättaren Katarina Kuicks blogg På väg mot Jellicoe Road om arbetet med att översätta On the Jellicoe Road av den australiensiska författaren Melina Marchetta.

Och väl hos Katarina Kuick slog jag mig ner för en vilopaus vid David Bellos rara reklamfilm om den eventuella fisken i örat.

—

David Bellos väckte vetgirighet. I hans bibliografi hittar jag Romain Gary: A tall story (2010).

För en dryg månad sedan slog jag ihop Med livet framför sig upprymd av språket och hela den värld som Romain Gary skapar. Eller snarare, som Émile Ajar skapar. Och jag är lika nyfiken på att få veta mer om denna tvåfaldiga Prix Goncourt-vinnare (under eget namn och som Émile Ajar) som jag är nöjd med att ha funnit David Bellos bok.

Läs mer om boken och Romain Gary/Emile Ajar här.

—

Att se fram emot:

Svensk Bokhandels vårkatalog 2012.

David Bellos Is that a Fish in your Ear?

David Bellos Romain Gary: A tall story.

Och följa Katarina Kuicks På väg mot Jellicoe Road.

Översättarbloggen spanar naturligtvis in Årets ord. Ett nytt ord. Ett populärt ord. Ett typiskt ord.

—

Svenska

Årets ord på svenska efterlyses!

Danska

Sproglaboratoriet i P1 avslöjar vilket årets danska ord blir. Gå in på dr.dk den 22 december och kolla. Finalisterna är fedtafgift, kickstarte, vejvrede, villyarder, løftebrud, tilbagerulning och fattigdomsydelse.

Norska

Språkrådet i Norge har korat rosetog till årets ord. Till minne av den 22 juli 2011.

Et rosetog

Italienska

En av Italiens största dagstidningar Corriere della sera har en omröstning på tidningen webbplats – kolla in ordfinalisterna här. Bunga bunga finns med.

Engelska

Inte många Årets ord har korats än så länge, men ett fåtal ord och listor har börjat dyka upp.

- Pragmatic har utsetts till Årets ord av Merriam-Webster. En motivering verkar vara att det är ett av de vanligaste uppslagsorden i deras nätlexikon.

2011 The year in words beskriver året med ett ord per händelse. Politik, kultur, sport och inte så mycket humor.

- Dictionary.com tycker att tergiversate är årets ord 2011.

- American Dialect Society kan man hålla ett öga på. De är seriösa i sin utnämning och meddelar sitt beslut den 6 januari 2012. Kolla hur det går här.

—

Tips! Sök på #woty på Twitter för pinfärska spekulationer och förslag.

Listan över Sveriges vanligaste efternamn är på gränsen till oföränderlig. Den mest radikala händelsen var när Jakobsson klättrade två placeringar och petade ner Olofsson till tjugonde plats i förfjol.

Listan med de vanligaste förnamnen verkar däremot vara ombytlig som aprilväder. Eller går de att förutspå vilka namn som hamnar på topplistan?

—

Stockholms stads utrednings- och statistikkontor (USK) har en fängslande webbplats. De bjuder på oräkneliga siffertabeller som beskriver staden där jag bor. Jag får veta hur mina grannar bor, vad de jobbar med, hur gamla de är, hur många som är inflyttade och så vidare. Det finns därtill historisk statistik, statistiska kartor och parametrar som korsbefruktas på längden och bredden.

—

Och mitt i sifferröran hittar jag namnspaningen Kommande namn.

Antagandet är att många namn växer i popularitet efter tre generationer.

Siffrorna säger att namnen i listan nedan är populära bland stockholmare födda 1911-1930, men har varit oerhört sällsynta sedan dess.

Spaningen är att dessa namn gör comeback 2012.

Vänta nu, jag känner redan några Stockholmsbebisar som heter Birger, Olov och Elsie…

—

Och här är listan över de snabbast växande namnen i Stockholm 2010 (jämfört med 2007-2009). Sorry, om ditt unika namnförslag inte känns så unikt längre.

Mer namnstatistik på SCB:s webbplats.

Läs om efternamn i Vanligaste efternamnen.

Persson Giolito skriver om  ambitionen att lära sig italienska med hjälp av Petrarcas Il Canzoniere och operafraser (”Hur kan jag – en medelålders kvinna – vara så vig? La donna è mobile”).

Ambitionen övergår till insikten att det bara är att släppa loss för att lära sig språket. Och jag håller med, genom misstagen lär man sig nyanserna (att inte säga ”jag måste fly” när man menar att man måste rusa).

—

Det är en rolig krönika. Om man ”släpper loss” när man lär sig italienska så kan Petrarcas sonett 35 bli till en absurdistisk dikt.

Ensam en penna i desserten slår läger

Trött ditt uppmätta pass i handflatan väger

Och glider också portot i frysen så fort

Mänsklig väst på arenan med sitt stämplade kort

Jag blev själv helt inspirerad att läsa Petrarcas canzoner och sonetter. I översättning av Ingvar Björkeson kan sonett 35 låta så här. Inte helt användbara vardagsfraser, kanske.

I tankar, ensam, på en ödslig hed

med tvekande och tunga steg jag går

och granskar markens sand, om den bär spår

av människor: dem flyr jag, söker fred

—

Har flera gånger blivit lockad av Paperback Lover att läsa Malin Persson Giolitos blogg. Nu gör jag det.

Hennes krönika finns tyvärr inte i nätversionen av Språktidningen.

BMI över 30 krävs.

Och de tar aldrig slut. Dessutom är bildkommentarerna rätt kärva. Läs själv.

Kaptenens egenartade vokabulär kom till så här (enligt ett gratis, internetbaserat uppslagsverk med artiklar som skrivs och kvalitetsgranskas av användarna):

Hergé fick iden om Haddocks svordomar efter att på en marknadsplats hört en kund förolämpa en försäljare med orden ”Ni eländiga fyrmaktspaktare där!”.

Denna något dråpliga formulering ledde Hergé till idén att ju mer obskyr och avancerad ett tillmäle är, desto roligare blir det.

Tre av de 64 förbannelserna...

Här har någon grundligt gått igenom alla Tintin-album på svenska och hittat 312 Haddockska kraftuttryck. Vissa återkommande och andra ovanliga. Flest fula ord innehåller tydligen Koks i lasten med 64 olika förbannelser.

Kapten Haddocks språkbruk sägs bli mildare i de senare albumen. Jag har inte kontrollerat, men ”salladshuvuden”, ”hamstrar” och ”ättiksgurkor” kanske hör till den senare perioden?

—

De svenska uttrycken är inte bokstavliga översättningar av de franska originalen, utan översättarnas fantasifulla skapelser. Men vid alla långsvansade skeppskatter, nu skulle jag vilja kunna franska och göra en jämförelse!

Jag nöjer mig med att berätta att ”Anfäkta och regera!” och ”Anfäkta och anamma!” är kortformer av en gammal besvärjelse där det tänkta subjektet är Satan. Den ursprungliga, kristna kontexten var alltså ”(om jag ljuger eller bryter mot mitt löfte, så) Må Djävulen ta kontroll över mig”.

Läs mer om Fula ord.

Frågan som en översättare kan ställa sig är: Vad vet läsarna om den kultur som skildras i texten? Jo, antagligen lite mer nu än förr. Vi lär oss mer och snabbare om andra länder och kulturer vilket leder till färre förklaringar och fotnoter. Och är det något som vi inte känner till så är informationen oftast bara ett musklick bort.

—

En trend på senare tid verkar vara att inte anpassa texten, utan låta det utländska stå kvar. Som skribent eller översättare fjärmar man visserligen läsaren, men samtidigt närmar man sig det som skildras.

Det kan gälla kokböcker.

Bör jag förklara att pak choi/pak choy är ett slags kinesisk salladskål eller lita på att kokboksanvändaren vet eller tar reda på det?

Pak choi - Brassica rapa var. chinensis.

Det kan också gälla romaner.

Hur påverkas upplevelsen när utländska titlar flyttar in i en översättning? Läs om exemplet Mma och Rra i McCall Smiths böcker om Damernas detektivbyrå här.

Det kan gälla undertexter.

I dag förväntas svenska tittare känna till namnet på amerikanska tv-personligheter. Men jag minns ett gammalt avsnitt av The Simpsons där namnet på en amerikansk sportkommentator hade ”översatts” till Peppe Eng.

Och det gäller utan tvekan nyhetsartiklar – det gäller att hänga med. Varje skribent verkar göra sin bedömning av vad läsarna förväntas känna till.

—

Ett annat perspektiv på frågan om att närma eller fjärma ger begreppen endonym och exonym.

Det är beteckningar på lokala respektive utländska namn på en företeelse. En sådan företeelse kan vara geografiska platser, där Myanmar är endonymen och Burma är engelskans exonym.

Vad som är endonym och exonym blir extra krångligt att reda ut när en plats gränsar mot flera språkområden som i fallet med alptoppen Matterhorn/Mont Cervin/Monte Cervino mellan Schweiz och Italien eller Mont Blanc/Monte Bianco på gränsen mellan Frankrike och Italien. Vad heter dessa ”egentligen”? Mig veterligen finns inga svenska exonymer för bergstopparna, svenskan har helt enkelt anammat tyskan i det ena fallet och franskan i det andra.

—

Det senaste seklet har allt fler geografiska namn gått från exonym till endonym. Före detta kolonier har fått tillbaka sin självständighet och börjar använda det lokala namnet på landet och även på städer, folkgrupper och språk. Internationella organisationer som FN och även nyhetskanaler gör detsamma. En översättare måste hålla sig uppdaterad om vad det är som gäller.

TT-språkets lista över stats- och nationalitetsnamn (svenska)

FN:s 193 medlemsländer (engelska)

Wikipedias lista över FN:s medlemsländer (italienska)

—

Och det är inte så dumt att känna till endonymer – att veta vad ett land eller ett språk heter in situ.

I arbetet använder jag språkkoder när jag beställer översättningar. Nästan alla språkkoder är baserade på vad språket heter på språket: sv för svenska, en för english, it för italiano och så vidare.

ISO 639-1 är standarden som vanligtvis används inom lingvistik, terminologiarbete och lexikografi. Vissa av dessa språkkoder kan verka obegripliga om man inte kan språket, till exempel hr för kroatiska. Men det är fullt logiskt för den som lärt sig att hrvatski betyder ”kroatiska” – på kroatiska.

Kroatien på hr

Läs mer i Närma eller fjärma läsaren, Att översätta Alperna och Sju sorters kakor – att översätta mat.

Dessutom:

Italienska exonymer

Engelska exonymer på italienska platser

Exonymer på många andra språk (bland annat engelska exonymer på arabisktalande områden)