Förskjutna betydelser

Betydelseförskjutning är ett intressant fenomen.

Det är kort sagt när ett ord får en ny huvudbetydelse. Språktidningen bjuder på exemplet awesome här.

En som vet något om betydelseförskjutning är Peter Olausson.

Jag var på hans upplysande seminarium på Bokmässan i Göteborg tidigare i höst och hade huvudet sprickfärdigt av ord när jag gick därifrån. (Att ta sig till seminariet var värre. Ramlade runt som en högstadiegympaorienterare utan kompass, med mässans seminarieprogram som karta.)

Olausson använde ”begåvningsreserv” som tydligt exempel på ord som undergått en betydelseförskjutning.

Vad betyder det egentligen?

Jo, egentligen

(större) grupp begåvade personer som inte fått tillfälle till högre studier.

Men på senare tid också

om personer med begränsad begåvning.

Allvarliga problem uppstår om någon kallar till exempel kvinnor för begåvningsreserven utan att det framgår i vilken betydelse man använder ordet.

Antingen talar man om en grupp människor som på vissa håll inte har samma självklara rätt till högre studier (med betoning på ”begåvning-”) eller så kränker man i stort sett varannan människa (med betoning på ”-reserv”).

Olausson har kommit ut med en bok i år: Nya ord med historia.

Men är följande typ av betydelseförskjutning inte minst lika intressant?

Innehållet finns kvar men benämningen förskjuts till att avse något liknande? Det gamla innehållet får ett nytt namn så att det nya innehållet kan ta det gamla innehållets namn. Namnömsning.

Merriam-Websters webbplats finns följande tio ”namnömsningar” som jag har skapat en svensk tolkning av:

1.
Tygblöja. 

Hette förr: blöja.
Vad hände? Engångsblöjorna svämmade över marknaden.

2.
Akustiskt gitarr.

Hette förr: gitarr
Vad hände? Elgitarren dundrande in på 20-talet.

3.
Konventionell krigföring

Hette förr: krigföring
Vad hände? Armé, flotta och flyg fick sällskap av biologisk & kemisk krigföring samt kärnvapen.

4.
Naturlig förlossning

Hette förr: förlossning
Vad hände? Vi erbjöds smärtlidring (tack!) och kejsarsnitt blev vanligare.

5.
Inbunden bok

Hette förr: bok
Vad hände? Inbundna böcker blev tillgängliga som pocketutgåvor.

6.
Snigelpost

Hette förr: post
Vad hände? E-post blev ett mycket vanligare sätt att skicka brev på. Tyvärr även skräppost.

7.
Fast telefon

Hette förr: telefon
Vad hände? Mobiltelefonerna blev lika billiga att köpa och att ringa med som hemmaluren.

8.
Broadcastad Marksänd tv

Hette förr: tv
Vad hände? Vi fick kabel- och satellit-tv (och kunde se Fresh Prince i Bel-Air) och webb-tv.

9.
Papperskopia

Hette förr: kopia
Vad hände? Originalet är nu oftast digitalt – och kopian som skrivs ut i papper.

10.
Stumfilm

Hette förr: film
Vad hände? Den nya ”talfilmen” som dök upp på 20-talet kom för att stanna.

Vad hände?

Det vanliga ordet måste helt plötsligt specificeras för att uppfattas korrekt.

Följande inlägg
Lämna en kommentar

5 kommentarer

  1. Andreas Engström

     /  2010/10/28

    Trevlig artikel, men hör du.. ”broadcastad TV”? På allvar? Från en professionell översättare?

    Vad sägs om ”marksänd TV”?

    Att det sen heter ”akustisk gitarr”, inte ”akustiskt gitarr” tolkar jag mer som en ren felskrivning som inte alls stör mig lika mycket.

    Svara
    • Tack, Andreas för att du korrar mina inlägg. Skulle nog behöva någon som gjorde det med jämna mellanrum. På riktigt, alltså.

      Svara
  1. Akta orden « ÖVERSÄTTARBLOGGEN
  2. Begåvad begåvningsreserv och ett planerat kärleksbarn « ÖVERSÄTTARBLOGGEN
  3. Språkfredag: Bästa eller Bäste läsare? | Kunskapsbloggen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: