Närma eller fjärma, del 2

Globaliseringen som förändringsprocess varigenom stater och samhällen över hela jorden knyts samman påverkar även översättningar.

Frågan som en översättare kan ställa sig är: Vad vet läsarna om den kultur som skildras i texten? Jo, antagligen lite mer nu än förr. Vi lär oss mer och snabbare om andra länder och kulturer vilket leder till färre förklaringar och fotnoter. Och är det något som vi inte känner till så är informationen oftast bara ett musklick bort.

En trend på senare tid verkar vara att inte anpassa texten, utan låta det utländska stå kvar. Som skribent eller översättare fjärmar man visserligen läsaren, men samtidigt närmar man sig det som skildras.

Det kan gälla kokböcker.

Bör jag förklara att pak choi/pak choy är ett slags kinesisk salladskål eller lita på att kokboksanvändaren vet eller tar reda på det?

Pak choi - Brassica rapa var. chinensis.

Det kan också gälla romaner.

Hur påverkas upplevelsen när utländska titlar flyttar in i en översättning? Läs om exemplet Mma och Rra i McCall Smiths böcker om Damernas detektivbyrå här.

Det kan gälla undertexter.

I dag förväntas svenska tittare känna till namnet på amerikanska tv-personligheter. Men jag minns ett gammalt avsnitt av The Simpsons där namnet på en amerikansk sportkommentator hade ”översatts” till Peppe Eng.

Och det gäller utan tvekan nyhetsartiklar – det gäller att hänga med. Varje skribent verkar göra sin bedömning av vad läsarna förväntas känna till.

Ett annat perspektiv på frågan om att närma eller fjärma ger begreppen endonym och exonym.

Det är beteckningar på lokala respektive utländska namn på en företeelse. En sådan företeelse kan vara geografiska platser, där Myanmar är endonymen och Burma är engelskans exonym.

Vad som är endonym och exonym blir extra krångligt att reda ut när en plats gränsar mot flera språkområden som i fallet med alptoppen Matterhorn/Mont Cervin/Monte Cervino mellan Schweiz och Italien eller Mont Blanc/Monte Bianco på gränsen mellan Frankrike och Italien. Vad heter dessa ”egentligen”? Mig veterligen finns inga svenska exonymer för bergstopparna, svenskan har helt enkelt anammat tyskan i det ena fallet och franskan i det andra.

Det senaste seklet har allt fler geografiska namn gått från exonym till endonym. Före detta kolonier har fått tillbaka sin självständighet och börjar använda det lokala namnet på landet och även på städer, folkgrupper och språk. Internationella organisationer som FN och även nyhetskanaler gör detsamma. En översättare måste hålla sig uppdaterad om vad det är som gäller.

TT-språkets lista över stats- och nationalitetsnamn (svenska)

FN:s 193 medlemsländer (engelska)

Wikipedias lista över FN:s medlemsländer (italienska)

Och det är inte så dumt att känna till endonymer – att veta vad ett land eller ett språk heter in situ.

I arbetet använder jag språkkoder när jag beställer översättningar. Nästan alla språkkoder är baserade på vad språket heter på språket: sv för svenska, en för english, it för italiano och så vidare.

ISO 639-1 är standarden som vanligtvis används inom lingvistik, terminologiarbete och lexikografi. Vissa av dessa språkkoder kan verka obegripliga om man inte kan språket, till exempel hr för kroatiska. Men det är fullt logiskt för den som lärt sig att hrvatski betyder ”kroatiska” – på kroatiska.

Kroatien på hr

Läs mer i Närma eller fjärma läsaren, Att översätta Alperna och Sju sorters kakor – att översätta mat.

Dessutom:

Italienska exonymer

Engelska exonymer på italienska platser

Exonymer på många andra språk (bland annat engelska exonymer på arabisktalande områden)

Följande inlägg
Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: