Primo Levi

Här kommer en blogginlägg helt och hållet riktat till min kära vän Bettina Gamba Radano. Om någon annan har glädje av läsningen är det naturligtvis dubbelt så bra.

Nästa torsdag, den 26 januari, ska vi fördjupa oss i Primo Levis poesi. Ad ora incerta e altre poesie kommer snart att finnas i svensk tolkning av Roger Fjellström och Louise Kahan. Presentationen av I oviss timme och övriga dikter, som den heter på svenska, äger rum på Italienska kulturinstitutet i Stockholm. Läs mer om evenemanget här.

I OrdStröms kalendarium finns info om allt som sker i samband med utgivningen av Primo Levis poesi på svenska. Recension finns sent omsider att läsa på Svenska dagbladets webbplats (länk uppdaterad 15 maj 2012). Sätt upp en påminnelselapp på kylskåpet.

Så kära vän, i väntan på den 26 januari tänkte jag bjuda på en kort introduktion till Primo Levi och hans poesi. För ju mer man vet desto mer vill man veta. Och snart vet du förhoppningsvis lite mer.

Jag börjar från slutet för då får jag också tillfälle att inleda med några ord från Nobelpristagaren Elie Wiesel. Slutet är att Primo Levi dog 1987 när han föll från tredje våningen i sitt trapphus. Ett antagande som många verkar hålla med om är att han i själva verkar begick självmord.

Elie Wiesel kommenterade händelsen med att Primo Levi redan var död. Han dog 40 år tidigare i Auschwitz.

Och där har vi temat för den bok som Levi kanske är mest känd för, Se questo è un uomo (Är detta en människa?) som är författad under åren 1945-1947. Det är hans vittnesmål om upplevelserna i koncentrationslägret.

Vad är då temat i Primo Levis poesi? Ad ora incerta e altre poesie publicerades 1984, många år efter att Levi överlevt och befriats från koncentrationslägret. Men dikterna täcker alla år som gått sedan dess. Själva titeln är hämtad från Samuel Taylor Coleridge: Since then, at an uncertain hour, That agony returns…

Och visst är det händelser från koncentrationslägret som han bearbetar i diktform. Minnena och känslorna som dyker upp ”i oviss timme”. Skräcken att det ska hända igen.

Och i väntan på den 26 januari, eller kanske snarare den 27 januari som är Förintelsens minnesdag, läs dikten som inleder romanen Se questo è un uomo.

Voi che vivete sicuri
Nelle vostre tiepide case,
voi che trovate tornando a sera
Il cibo caldo e visi amici:

Considerate se questo è un uomo
Che lavora nel fango
Che non conosce pace
Che lotta per un pezzo di pane
Che muore per un sì o per un no.
Considerate se questa è una donna,
Senza capelli e senza nome
Senza più forza di ricordare
Vuoti gli occhi e freddo il grembo
Come una rana d’inverno.

Meditate che questo è stato:
Vi comando queste parole.
Scolpitele nel vostro cuore
Stando in casa andando per via,
Coricandovi alzandovi;
Ripetetele ai vostri figli.

O vi si sfaccia la casa,
La malattia vi impedisca,
I vostri nati torcano il viso da voi.

Visst vill du veta mer? Missa inte Primo Levi-sällskapets webbplats. Där finns allt du vill veta (på engelska och italienska):

Centro Internazionale di studi Primo Levi.

International Primo Levi Studies Center.

Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: