Föräldrajobb

Det kom ett barn.

Den, det vill säga jag, som trodde att föräldraledighet skulle ge fler tillfällen att i lugn och ro vårda Översättarbloggen tog miste.

Jag ska genast informera Försäkringskassan och Svenska Akademien att det är vilseledande att kalla det föräldraLEDIGHET.

Årets översättning

En översatt bok är aldrig bättre än sin översättare, och det nya priset ÅRETS ÖVERSÄTTNING vill lyfta fram en aktuell översättarprestation som på ett särskilt berömvärt sätt förenar djärvhet och precision, lyskraft och följsamhet.

Så står det på Sveriges Författarförbunds hemsida. Spännande. Bland många nominerade översättare har följande tre finalister valts ut:

Ragna Esséns översättning av Marie NDiayes Tre starka kvinnor.

Lena E. Heymans översättning av Roberto Bolaños 2666

Janina Orlovs översättning av Sofi Oksanens Utrensning

 

Ska bli så intressant att läsa motiveringen när vinnaren tillkännages den 9 maj. Inte en recension av boken, utan en bedömning och hyllning av översättarens insats. Djärvhet och precision, lyskraft och följsamhet – det är inte helt lätt att fixa allt.



Läs mer om Årets översättning på Sveriges Författarförbunds hemsida.

Och här ett inlägg om en annan utmärkelse för översättarinsatser: Elsa Thulins översättarpris.

Oexklusiva ord

Har du speciella ord och uttryck som ligger dig nära till hands och som nästan skriver sig själva? Låt dem vila ett tag och välj något mer originellt om du vill att det du skriver och säger verkligen ska nå fram.

 

Internetworld har listat de mest urvattnade orden. Det är först efter att ha sett listan som jag blir medveten om att åtminstone 7 av 10 ord väldigt ofta används i säljande texter på företaget där jag jobbar.

1. Ledande/ledare
Om alla är ledande är ingen ledande.

2. Bästa/snabbaste/största och så vidare
Om orden ovan följs av ett supernischat område förloras hela betydelsen. “Den största tillverkaren av röda stämplar med vår företagslogo på”.

3. Innovativ/Innovation
Väldigt få saker är innovativa på riktigt. Ett botemedel mot cancer är en innovation, en ny version av din produkt är det antagligen inte.

4. Revolutionerande
Tänk efter hur en revolution brukar beskrivas i historieböckerna. Det handlar ofta om stora samhällsförändringar. Kommer din lösning att skapa en revolution? Troligtvis inte.

5. Prisbelönt
Väldigt få utmärkelser skapar automatiskt goodwill, om det inte är Nobelpriset vi pratar om.

6. Disruptive (Omstörtande, mitt tillägg)
En produkt eller tjänst är väldigt sällan “disruptive” eller eruptiv på riktigt. Och den är det nästan aldrig direkt vid lansering, då det kan ta flera år att göra en eruptiv förändring på en marknad.

7. I framkant
Hänger ihop med ord som innovativ, revolutionerande och “disruptive” och används så ofta att du nästan framstår som satirisk om du använder det igen.

8. Nästa generations …
Överanvänt begrepp. Varför inte bara säga att du uppdaterat din produkt? Eller är det bara är barn som kan använda den?

9. Strategiskt partnerskap
Partnerskap mellan företag är i allmänhet en bra sak, och som ibland kan ha ett nyhetsvärde. Men det blir inte helt plötsligt en löpsedelsnyhet bara för att du lägger till strategiskt framför.

10. Synergi
Synergi står för att helheten i kombination är bättre än summan av de individuella delarna. Som när två skadedjur tar ut varandras effekter och på så sätt skapar en bättre miljö, odling eller vad det nu kan vara. Dock är betydelsen av synergieffekter när ett företag köper ett annat ganska överdrivet, och ibland blir effekten motsatt.

 

 

Ett intressant experiment i ”bundet skrivande” (constrained writing) – att producera text som följer stränga språkliga regler – skulle kunna vara att förbjuda till exempel företag som säljer datorer, mobiltelefoner eller andra teknikprylar att använda orden i listan.

Jag föreställer mig att det skulle leda till mer genomtänkta texter, men risken är att vi i stället skulle få se helt ordlösa annonsbilagor från Elgiganten.

Mer om bunden prosa och lipogram:

Doug Nufers roman Never again är ett exempel på en bok där alla ord bara förekommer en gång. Läs ett utdrag ur boken här.

Och i Mark Dunns Ella Minnow Pea: A Progressively Lipogrammatic Epistolary Fable blir fler och fler bokstäver förbjudna ju närmare man kommer bokens slut. Läs ett utdrag här.

 

Och för den som har gett upp – en floskelgenerator.

Sju sorters kakor – att översätta mat

clear glass jars with brown powder

Foto av ready made pu00e5 Pexels.com

Sedan jag tog steget från frilansande översättare till språkansvarig på ett företag har mycket förändrats.

Det har blivit mindre av följande:
1. Tid att översätta
2. Tid att blogga
3. Tv och film

Ett fjärde påtagligt ”mindre av” är maten.

Vart tog maten vägen?

  • Jag undertextar inga fler matlagningsprogram där jag får bura in kockar med stora egon på två textrader à 37 tecken.
  • Inga fler flygplansmenyer att översätta för att sedan kärleksfullt strö eufemismer över den torra anrättningen.
  • Och inga fler vintexter där jag kan bygga imponerande adjektivtorn.

Men hungern finns där fortfarande, och det är gott att läsa om konsten att översätta mat.
B J Epstein på Brave New Words skriver roligt och initierat om översättning av kokböcker.

Översättning av recept

Translating Food: How to translate culture specific features in recipes. Titeln kunde lika gärna vara Sju sorters kakor för många exempel är hämtade från den nittionde utgåvan av den svenska bakklassikern.

I uppsatsen kan man läsa om hur man bakar Snoddas på engelska. Du vet, chokladkakan i långpanna med choklad- och kaffeglasyr, och kokos eller strössel ovanpå.

Eller heter de kärleksmums? Foto: pysslamera.blogg.se

Både som matintresserad och översättare är det intressant att läsa vilka strategier översättaren kan ta till för att amatörkockar och hemmabagare i andra länder än det ursprungliga ska kunna använda recepten med lika goda resultat.

Baksaker man vill slippa fundera på i köket

  • Vad motsvarar 3/4 cup i deciliter? (Bör man alltid konvertera måttenheter till mindre exakt mått?)
  • Och är verkligen filmjölk och sour cream utbytbara ingredienser? (Är det översättarens uppgift att provbaka för att se att det blir bra?)
  • Om skillnaden mellan kex, kaka och tårta inte är tydlig på svenska, hur ska man då översätta det?
  • Och varför är boken titel, Sju sorters kakor, inte översatt till engelska?

Det är frågor som Ida Köhler på Engelska institutionen vid Uppsala universitet, författare till uppsatsen, svarar på. Här kan du ladda ner hela uppsatsen: Translating Food: How to Translate Culture Specific Features in Recipes.

Mer om matöversättning

Lär dig Europas alla 49 språk

Jag inser att jag aldrig kommer att kunna tala alla främmande språk som jag drömmer om; däremot kan jag lära mig att känna igen dem.

Europeiska kommissionen har en liten guide till Europas språk som hjälper mig. Med hjälp av A Field Guide to the Main Languages of Europe lär jag mig identifiera 49 språk i skrift, från albanska till jiddisch.

”Europas språk” förresten, en viss avgränsning har gjorts för att handboken ska fungera  praktiskt. Korsikanska och ytterligare några språk är inte med eftersom det inte översätts till/från dessa inom EU.

Hur fungerar handboken?

Jo, den kartlägger utmärkande och unika bokstäver, bokstavskombinationer, användning av diakritiska tecken och högfrekventa ord för att skilja snarlika språk från varandra.

Svenska hamnar, inte så förvånande, tillsammans med grannspråken norska och danska. Stycket om svenska är dock ganska ointressant för den som redan behärskar språket. Här kommer likväl ett smakprov som visar handbokens upplägg:

På såväl danska och norska som på svenska används å.

På både danska och norska används æ och ø. Svenska har istället ä och ö.

På danska och norska heter det ”og”, medan det på svenska heter ”och”.

Intressantare är detta!

Så här ser armeniska ut:
Ամբողջ երկիրը

Och så här ser georgiska ut:
ყოველი საიდუმლოჲ

Jag har dessutom lärt mig att turkiska skrevs med arabisk skrift fram till på 20-talet. Detsamma gällde för azerbajdzjanska, men kyrillisk skrift användes sedan från 30-talet fram till 1991. Därefter blev det latinskt skriftsystem.

Jag lärde mig stava till azerbajdzjanska på köpet, men ger man upp inför kombinationen -jdzj- kan man skriva azeriska kort och gott.

Vad är handboken bra för, då?

Syftet är trehövdat: Det är en översikt över Europas största språk. Den ger praktisk vägledning i hur man känner igen och skiljer dem åt. Den vill väcka intresse och främja vidare studier av språken.

Förutom att tillfredsställa min vetgirighet så har jag faktiskt nytta av den på jobbet. Inte som översättare dock, utan som språkansvarig. En av mina arbetsuppgifter är att administrera översättningar till cirka trettio språk, och det är väldigt bekvämt att ha en viss grundläggande språkkännedom. Eller denna lathund.

Kolla även in BBC Languages och deras språkkarta.

Och missa inte språkkalendern på Linneas språkblogg – varje lucka innehåller ett språk. Just i dag den 6 december presenteras lämpligt nog finska.

Vad heter du?

Håller du på att starta eget? Då vill jag tipsa dig om fem tips.

Namngivningsbyrån Eqvarium listar fem saker att hålla i huvudet när du namnger din nystartade firma.

Tips 5, att kontrollera att namnet inte betyder något olämpligt på ett annat språk, känns som en självklarhet när man är i översättarbranschen.

 

Översättarbloggen på Twitter

Följ mig på Twitter!

Läs senaste tweeten här på Översättarbloggen (se högermenyn) eller gå in på Twitter och följ @Anna_Koehler.

EU-översättarnas 21 bästa tips

Om du är översättare eller skribent så har Europeiska kommissionen 21 bra länkar att bjuda på.

Här finns denna lilla guldgruva för svenska – och tjugotvå liknande sidor finns för EU:s övriga officiella språk.

Det är förresten kommissionens egna översättare som har gjort länkurvalet. Och det är verkligen ett urval relevanta pålitliga källor, inte ännu en oändligt lång länklista. Man serveras både samhällsinformation och skrivhjälp (i form av ordlistor, terminologidatabaser och språkvårdsregler).

Ett ytterst relevant fynd i listan är Europeiska kommissionens egen publikation Skriva klarspråk. Det är en liten skrift med konkreta klarspråkstips som finns på och för alla EU-språk.

Mot slutet av skriften, på sidan 11 närmare bestämt, diskuteras ett problem som ofta drar ner kvaliteten på en översättning. Kanske rentav det som stör och förstör mest.

Det handlar om när källspråket lyser igenom i översättningen. Det kan bero på en onaturlig ordföljd, ordval eller kulturella faktorer som tilltal (formellt eller informellt?) som ligger närmare källspråket än målspråket.

Falska vänner kan vara boven när ett ordval ekar av källspråket och därför får texten av låta onaturlig eller skapar missuppfattningar.

Här kommer några falska vänner som Europeiska kommissionen hjälper oss att genomskåda. Det är engelska ord som inte betyder samma sak på svenska, trots att orden påminner om varandra:

ACTUAL betyder FAKTISK och inte AKTUELL (=CURRENT, TOPICAL)
BILLION betyder MILJARD och inte BILJON (=TRILLION)*
TO BE ENGAGED IN betyder SYSSLA MED, DELTA I och inte VARA ENGAGERAD I (=TO BE COMMITTED TO)
TO CONTROL betyder STYRA, BEGRÄNSA och inte KONTROLLERA (=TO CHECK)
EVENTUAL betyder SLUTLIG och inte EVENTUELL (=ANY)
PHYSICIAN betyder LÄKARE och inte FYSIKER (=PHYSICIST)

EU-kommissionen har dessutom en mer riktad resurssida, som är tänkt att användas av frilansöversättare knutna till dem. Den bjuder på dels specifik information om EU:s olika organ, lagstiftning, officiella dokument och avtal, dels mallar och språkliga riktlinjer för hur de vill ha sina översättningar.

Här finns den sidan.

Läs om falska vänner i mina tidigare inlägg :

Smeknamn, Idiom, Falska vänner i West Wing

Språkfredag

Du missar väl inte Språkfredag? Läs i så fall ikapp här och här på Kunskapsbloggen.

Det första inlägget handlar om genusanvändningen av personsubstantiv i tyskan och om en aktuell avhandling i ämnet. Jo, alltså att kvinnor på tyska är språkligt feminina – kvinnliga lärare är lärarinnor, kvinnliga läkare är ”läkarinnor” – och att män är språkligt maskulina.

Hur talar man då om grupper som består av män och kvinnor?

Några alternativ är att använda den maskulina formen och därmed osynliggöra kvinnorna, att använda båda formerna vilket kan bli klumpigt eller att använda en könsneutral form som hittills varit svår att introducera på bred front?

Denna veckas Språkfredag tar upp e-ändelsens starka maskulina koppling hos adjektiv.  Texten Den manlige härskar i svensk press som publicerades i Språktidningen den 5 oktober utgör inläggets kärna. Utdrag från texten:

 

E-formen ter sig dock stilfullare, formellare och neutralare än a-formen. Det verkar alla språkvetare och språkvårdare vara överens om.

[…]

E-prydda adjektiv dominerar alltså i pressen, och det har en annan, enkel men beklämmande, orsak: personerna som de beskriver i tidningarna är till åttio procent män – oavsett om året är 1965 eller 1998.

Heja Ellen Albertsdóttir, som driver & skriver Språkfredag!

NE.se, och därmed Språkfredag, kan du följa på Twitter här.

Mario Vargas Llosas svenska översättare

I veckans Babel satt Inger Enkvist med i studion för att tala om årets Nobelpristagare i litteratur Mario Vargas Llosa. Enkvist är professor i spanska vid Lunds universitet och har skrivit om hur det är att översätta Llosas skönlitterära verk.

Information om dessa publikationer finns här och här.

 

 

Staden och hundarna. Översättare Jan Sjögren (Bonniers, 1966)

 

Och tack vare följande översättare finns Llosa tillgänglig på svenska.

 

På Norstedts, till svenska av Peter Landelius:

Den stygga flickans rackartyg (2007)

Paradiset finns om hörnet (2003)

Bockfesten ( 2002)

I en artikel i Sydsvenskan från 7 oktober i år gör Landelius en panoramaflygning över Llosas författarskap.

Fungerar bra som boktips för den (jag!) som vill börja läsa Llosa, men inte vet med vilken bok.

Just nu översätter Landelius den ännu opublicerade El ­sueño del celta (Irländarens dröm). Landelius har även översatt verk av Gabriel García Márquez.

På Norstedts, till svenska av Elisabeth Helms:

Don Rigobertos anteckningsböcker (2000)

Helms har även översatt verk av Octavio Paz, Manuel Puig och Carlos Fuentes.

På Norstedts, till svenska av Annika Ernstson:

Döden i Anderna (1998)

Samtal i katedralen (1994)

Till styvmoderns lov (1992)

Berättaren (1991)

 

Varför inte välja en översättare som tema för läsning? ”Jag läser just nu bara latinamerikanska författare på svenska av Landelius.” Bokcirkel, någon?