Språkforum 2012

Inte förrän under årets Språkforum fattade jag att hunka (hundralapp) och språlla (spelar ingen roll) var typiskt norrländska uttryck.

Sedan min flytt från Umeå via Uppsala till Stockholm har jag dock insett att skrana (åkmadrass i plast till kälkbacken) och ostkrokar (ostbågar) inte är gängse tugg söderöver. Men under Språkforum blev min lista med norrlandismer ännu längre.

Skrana från Gumboda

Det var Mikael Parkvall från Stockholms universitet som bjöd på ståupp-lingvistik ackompanjerat av en radda dialektkartor. På bloggar och internetforum har han snappat upp samtida regionala uttryck och sammanställt dem i dialektatlaser. Om dessa skapar fred på jorden var en fråga vi inte fick svar på, men intressanta är de!

Den som missade denna språkfest kan hålla ett öga på UR Play som var på plats och filmade hela dagen.

Jag skulle särskilt rekommendera föreläsningarna som hölls av nämnda Mikael Parkvall, Birgitta Lindgren (språkvårdare och nyordsansvarig på Språkrådet), Mattias Åkerberg (copywriter och författare) och Hanna Sofia Rehnberg (journalist och doktorand i nordiska språk).

Copywritern Mattias Åkerbergs fyra skrivtips.

Dagen inleddes av Jessica Gedin och avslutades av Bodil Malmsten som språkfilosoferade fritt. Bara vid en sjurätters nyårsmiddag i Siena har jag serverats så högklassiga och varierande upplevelser.

Språkforum anordnas av Språktidningen och hölls den 23 maj på Rival i Stockholm. Redan nu kan du läsa en (annan) finfin sammanfattning av dagen på Språkrådets webbplats. Eller varför inte lyssna på Vetenskapsradions veckomagasin från den 25 maj där nyord och hen diskuteras i ett kort inslag från Språkforum.

Mina önskedeltagare till nästa år är Anna-Lena Ringarp och Lars-Gunnar Andersson. Jag är helt säker på att de samlat på sig intressanta tankar om ord som skulle räcka till en hel språkvecka! Eller varför inte slå på stort och bjuda in Umberto Eco och be honom prata om sina klassificeringar och listor?

Andra seminarier och utbildningar med språktema kan du läsa om i Språk från 9 till 17.

Annonser

Februari i ord

Varje vecka dyker det upp något aktuellt och intressant om ord på Språkrådets webbplats. Så här ser februari ut i ord.

Veckans språkråd:

Cashewnöt eller kasjunöt?

Jag ler lite varje gång jag läser kasjunöt. Språkrådet skriver att …relationen mellan stavningen cashewnöt och dess uttal stämmer dåligt överens i svenskan.

Vad gör man då för att stavning och uttal av nöten (fröet) ska närma sig varandra? Ja, antingen ändrar man på uttalet eller stavningen. Stavningsanpassning brukar vara det vanligaste när utländska ord ska integreras i svenska språket (till exempel e-mail som blivit mejl).

Själv vill jag helst uttala det kaschev (även om det inte följer några riktighetsregler). Därför ser jag heller inget problem med att stava det just cashew, möjligtvis kaschev. SAOL rekommenderar cashew och kasju.

Sen kommer något om ord i almanackan:

14 februari alla hjärtans dag

19 februari fastlagssöndagen

Kände du till månadens nyord?

kopimi och kopimism

Månadens ord:

välfärd

Månadens dialektord har jag en livslång relation till:

vars

Årets namn 2012 är Raoul och Greta. Förra årets namn var Fatima och Kevin och du kan se alla tidigare års namn här.

Namnen som väljs har en koppling till året. I år firas 100-årsminnet av Raoul Wallenberg som räddade tiotusentals judar undan Förintelsen och av OS i Stockholm då Greta Johansson blev vår första kvinnliga olympiska mästare.

Namn är hyperspännande. Läs gärna mer om förnamn i På spaning efter de namn som flytt, om efternamn i Vanligaste efternamnen och om aptonymer i Apronymer och aptonymer.

Syditalienska lästips

”Jag är bara anträffbar i mina skrifter, ej personligen” sa tydligen August Strindberg.

Detta gäller inte den italienska författaren Valeria Parrella, för hon är anträffbar på Italienska kulturinstitutet.

Jag vill bums börja läsa Parrellas romaner Lo spazio bianco (Väntrum, recenserades här när den kom ut på svenska 2011) och Lettera di dimissioni (Avskedsbrev, på svenska 2012). Men jag får sjå mig tills Postens avi dyker upp och jag kan hämta ut dem.

Under tiden långsam-läser jag de sista sidorna av en annan italienare: Gianrico Carofiglios prisbelönta novellsamling Non esiste saggezza.

Här kommer en minirecension:

Det är en varierande samling berättelser som tar en del oväntade svängar. Vissa av novellerna rör sig i barnets både utsatta och fantastiska värld, medan andra är som synnerligen intressanta samtal. Poliser och advokater dyker upp lite här och var, men det kan förklaras av Carofiglios egna erfarenheter från den världen. Han har arbetat som antimaffiaåklagare.

Det är intressant läsning från första sidan.

Non esiste saggezza finns inte i svensk översättning (än?), men det gör däremot kriminalromanerna om försvarsadvokaten Guido Guerrieri (på bokförlaget Forum och Månpocket).

Men åter till Valeria Parella. När jag har läst ut hennes romaner passar det perfekt att gå på Italienska kulturinstitutets och Astor förlags Parrella-kväll.

Läs mer om Astor i Astor sprider italiensk litteratur.

En snökanon och några vindar

Expressen den 13 januari 2012

Jag satt och stirrade på snökanonen några dagar denna vecka. Ibland små, små flingor som irrade omkring utanför fönstret, ibland stora vaddtussar som snabbt landade på marken. Men nästan aldrig uppehåll.

Jag var nog inte den enda som trodde att ”snökanon” var kvälltidningska för ett riktigt snöoväder. Men där tog jag fel. Även SMHI använder begreppet snökanon, med första belägget från 1991.

En snökanon. Källa: SMHI.

Om man tittar på de meteorologiska bilderna kanske de långa banden av täta snöbyar påminner om en snökanon som sprutar ut snö?

I Norditalien talas det i väderleksrapporterna om la bora som har dragit fram och gjort att temperaturen sjunkit med 10 grader på väldigt kort tid. Ibland kallas denna nordostliga vind för sitt ryska namn buran.

Bora har paralleller på många språk, på svenska i nordanvinden bore.

Kung Frost, även kallad Kung Bore, regerar över Sverige.

Historiskt i Sverige har vindarnas väderstreck förknippats med olika egenskaper. Nordan är kall och olycksbådande medan sunnan är mild och anses ge tur. Västan och östan vet jag faktiskt inte vad de för med sig.

För kalenderbitaren kommer här namn på fler vindar. Vissa av dem används i marknadsföringssyfte för associationerna som de ger (tveksamt om det alltid är positiva):

Volkswagen Sirocco, tvättmaskinen Calima från Electrolux, hårfön som synonym till hårtork och Nokias plattform Harmattan.

Sirocco

Het och dammfylld vind som drar fram under vinter och vår. Scirocco anses i Italien ohälsosam på grund av dammet och fukten den för med sig.

Mistral

Hård nordlig eller västlig vind som kan orsaka plötsliga stormar.

Calima

Het, sydlig vind som drar med sig damm från Nordafrika där vinden kommer ifrån.

Föhn

Varm, torr vind som förekommer kring bergsryggar, ursprungligen Alperna.

Harmattan

Torr, sandmättad nordostlig vind som blåser från västra Sahara och kan föra med sig damm ända till Nordamerika.

Språk från 9 till 17

Så där, ja. Då är det bara några dagar kvar till den allra första Grammatikdagen.

Det är en seminariedag som Språkkonsulterna och Svensklärarföreningen arrangerar på Kulturhuset i Stockholm nu på fredag den 3 februari.

Jag har spanat in programmet och det verkar lovande. Ju mer dagen lider desto högre svårighetsgrad. Hela dagen inleds således med Grammatik för blåbär med Helena Englund Hjalmarsson från Språkkonsulterna

Mest nyfiken är jag på Tomas Riads föredrag (läs gärna hans finfina kompendium Ordbetydelser). Men även professor Ulla Ekvalls och lingvisten Mikael Parkvalls programpunkter känns som måsten.

Jag går på Grammatikdagen via arbetsgivaren. Det borde du också göra.

Men sista anmälningsdagen har tyvärr passerat, så jag tipsar istället om seminariedagar med tema språk och kommunikation som jag har varit på – och gillat. De  anordnas varje år och är utmärkta tillfällen att inhämta inspiration och kunskap. Och om du inte lyckas övertala din chef att få gå, avsätt en slant och bjud dig själv!

Ordens Magi

Språkkonferens med nytt tema varje år, förra året kretsade det kring ”språket som verktyg för att väcka uppmärksamhet” med Göran Hägg som lysande moderator. Konferensen brukar anordnas i november/december och är nu inne på sitt sjunde år.

Språkvårdsdagen

”Dagen för dig som skriver i jobbet” anordnas av Företagsuniversitetet. Förra året hölls denna heldag på Fotografiska Museet i Stockholm och fokus låg på den snabba kommunikationen i digitala kanaler. Extra plus för förstklassigt fika, lunch och mingelmat!

Läs mer om Fredrik Lindströms föredrag på Språkvårdsdagen 2011 i Akta orden. Lindström ställde sig frågan: Hönan eller ägget? Formar samhället språket, eller tvärtom?

Kommunikationsdagen 

Om du arbetar med ord, bild och layout i tryck och på internet kan du boka in den 17 april 2012 i Stockholm. Den som betalar får då lära sig följande:

Read the full post »

Skräck och avsky i Las Vegas

Gissa originaltiteln?

Ja, det stämmer. Det är den svenska titeln på Hunter S. Thompsons självbiografiska roman Fear and Loathing in Las Vegas. A Savage Journey to the Heart of the American Dream.

Om du inte har läst boken så kanske du har sett Terry Gilliams filmatisering av boken.

Den svenska utgåvan heter Skräck och avsky i Las Vegas: en vild tripp till hjärtat av The American Dream och kom ut i nyöversättning av Einar Heckscher 2009 (Reverb).

Heckscher är nestor i översättning med grabbar som Charles Bukowski, William S. Burroughs, Don DeLillo, Norman Mailer och Jack Kerouac i bibliografin.

Jag fastnar vid ”The American Dream” i den nya översättningen. Är det så kallad onödig engelska eller har det ett värde att behålla uttrycket på svenska? I den äldre översättning från 1980 lydde boktiteln Las Vegas. En grym resa till hjärtat av den amerikanska drömmen (Tiden).

Är ”den amerikanska drömmen” inte samma sak som ”the American Dream” för en svensk läsare?

Peter Kadhammar skriver om detta och ”svengelska-träsket” i Aftonbladet, 18/1 2012. Och jag håller med om det han skriver om översatta filmtitlar. Vissa är lite väl livströtta. De får helt enkelt aldrig ett eget liv på svenska.

Annat var det förr. Kadhammar tycker att den svenska titeln Linje Lusta överträffar originalet A streetcar named Desire. ”De är ett exempel på hur en skicklig översättare, precis som en skicklig författare, ger språket liv.” Visst är det så.

Antingen får alla dessa verk ingen svensk översättning alls, vilket gäller i synnerhet för anglosaxiska filmer. Eller så får de bokstavligt översatta namn, och då kan hela poängen och det mesta av känslan gå förlorad. I värsta fall begriper man inget alls.

Kolla in programmet på närmaste biopalats för exempel.

Men jag håller inte med Kadhammar när han skriver:

Read the full post »

Primo Levi

Här kommer en blogginlägg helt och hållet riktat till min kära vän Bettina Gamba Radano. Om någon annan har glädje av läsningen är det naturligtvis dubbelt så bra.

Nästa torsdag, den 26 januari, ska vi fördjupa oss i Primo Levis poesi. Ad ora incerta e altre poesie kommer snart att finnas i svensk tolkning av Roger Fjellström och Louise Kahan. Presentationen av I oviss timme och övriga dikter, som den heter på svenska, äger rum på Italienska kulturinstitutet i Stockholm. Läs mer om evenemanget här.

I OrdStröms kalendarium finns info om allt som sker i samband med utgivningen av Primo Levis poesi på svenska. Recension finns sent omsider att läsa på Svenska dagbladets webbplats (länk uppdaterad 15 maj 2012). Sätt upp en påminnelselapp på kylskåpet.

Så kära vän, i väntan på den 26 januari tänkte jag bjuda på en kort introduktion till Primo Levi och hans poesi. För ju mer man vet desto mer vill man veta. Och snart vet du förhoppningsvis lite mer.

Jag börjar från slutet för då får jag också tillfälle att inleda med några ord från Nobelpristagaren Elie Wiesel. Slutet är att Primo Levi dog 1987 när han föll från tredje våningen i sitt trapphus. Ett antagande som många verkar hålla med om är att han i själva verkar begick självmord.

Elie Wiesel kommenterade händelsen med att Primo Levi redan var död. Han dog 40 år tidigare i Auschwitz.

Och där har vi temat för den bok som Levi kanske är mest känd för, Se questo è un uomo (Är detta en människa?) som är författad under åren 1945-1947. Det är hans vittnesmål om upplevelserna i koncentrationslägret.

Vad är då temat i Primo Levis poesi? Ad ora incerta e altre poesie publicerades 1984, många år efter att Levi överlevt och befriats från koncentrationslägret. Men dikterna täcker alla år som gått sedan dess. Själva titeln är hämtad från Samuel Taylor Coleridge: Since then, at an uncertain hour, That agony returns…

Och visst är det händelser från koncentrationslägret som han bearbetar i diktform. Minnena och känslorna som dyker upp ”i oviss timme”. Skräcken att det ska hända igen. Read the full post »

Sammanfatta året i ord #2

Här kommer en uppföljning på Översättarbloggens spaning efter Årets ord 2011.

Orden som nomineras till Årets ord är sådana att de har engagerat många människor som sedan pratat och skrivit om dem under året. Och vilka ord är det? Tja, i år verkar det till stor del vara ord kopplade till negativa eller upprörande händelser och företeelser. Lingvistikbloggen Grammar Party beskriver det så här i ett inlägg som handlar helt och hållet om årets ord.

What do 2011’s Words Of The Year say about this trip around the sun? Basically, it sucked. Between social unrest and the global economy tanking, I’m surprised anyone was able to poke themselves out of the doom and gloom to think about words. But somehow the lexicographical powers that be did, and the resulting lists reveal just what sourpusses we have been.

Årets danska ord:

arabisk forår (läs mer på Sproglaboratoriet).

Årets amerikanska ord:

occupy (läs mer på American Dialect Society) och Arab spring (enligt American Name Society).

Och läs den första delen om Årets ord 2011 för ytterligare språk: Sammanfatta året i ord.

Årets svenska uppslagsord har tidigare år utsetts av ne.se, men inte i år (så vitt jag kan se). Ett alternativ kan vara Språkrådets nyordslista 2011. Läs om mina nyordsfavoriter lunchdisco (testat och gillat), fastlans, retronym och novellix. Nyordslistan består dels av helt nya ord, dels av ord som ökat i användning eller varit aktuella under året.

Missa inte pressmeddelandet från American Dialect Society. Utöver Årets ord har de korat bland annat de mest användbara, kreativa, onödiga och flyktiga orden.

 

En digital vandring

Aaah, inspirerande läsning dyker upp vart jag än vänder mig. Läsning som lockar till mer läsning.

Först: David Bellos Is that a Fish in your Ear?

Tack för tipset, Johanna Karlsson på Bokhora. Den digitala vandringen började med ditt inlägg Översättningsspecial i SvB:s vårkatalog. Jag har tyvärr inte lagt tassarna på vårkatalogen än.

Tack vare Johanna Karlsson hittade jag stigen som tog mig till barnboksförfattaren och översättaren Katarina Kuicks blogg På väg mot Jellicoe Road om arbetet med att översätta On the Jellicoe Road av den australiensiska författaren Melina Marchetta.

Och väl hos Katarina Kuick slog jag mig ner för en vilopaus vid David Bellos rara reklamfilm om den eventuella fisken i örat.

David Bellos väckte vetgirighet. I hans bibliografi hittar jag Romain Gary: A tall story (2010).

För en dryg månad sedan slog jag ihop Med livet framför sig upprymd av språket och hela den värld som Romain Gary skapar. Eller snarare, som Émile Ajar skapar. Och jag är lika nyfiken på att få veta mer om denna tvåfaldiga Prix Goncourt-vinnare (under eget namn och som Émile Ajar) som jag är nöjd med att ha funnit David Bellos bok.

Läs mer om boken och Romain Gary/Emile Ajar här.

Att se fram emot:

Svensk Bokhandels vårkatalog 2012.

David Bellos Is that a Fish in your Ear?

David Bellos Romain Gary: A tall story.

Och följa Katarina Kuicks På väg mot Jellicoe Road.

Sammanfatta året i ord

Snart är det dags att knyta ihop säcken som heter 2011. Årets bästa-listor skrivs och priser delas ut för årets bedrifter inom olika discipliner.

Översättarbloggen spanar naturligtvis in Årets ord. Ett nytt ord. Ett populärt ord. Ett typiskt ord.

Svenska

Årets ord på svenska efterlyses!

Danska

Sproglaboratoriet i P1 avslöjar vilket årets danska ord blir. Gå in på dr.dk den 22 december och kolla. Finalisterna är fedtafgift, kickstarte, vejvrede, villyarder, løftebrud, tilbagerulning och fattigdomsydelse.

Norska

Språkrådet i Norge har korat rosetog till årets ord. Till minne av den 22 juli 2011.

Et rosetog

Italienska

En av Italiens största dagstidningar Corriere della sera har en omröstning på tidningen webbplats – kolla in ordfinalisterna här. Bunga bunga finns med.

Engelska

Inte många Årets ord har korats än så länge, men ett fåtal ord och listor har börjat dyka upp.

– Pragmatic har utsetts till Årets ord av Merriam-Webster. En motivering verkar vara att det är ett av de vanligaste uppslagsorden i deras nätlexikon.

2011 The year in words beskriver året med ett ord per händelse. Politik, kultur, sport och inte så mycket humor.

– Dictionary.com tycker att tergiversate är årets ord 2011.

– American Dialect Society kan man hålla ett öga på. De är seriösa i sin utnämning och meddelar sitt beslut den 6 januari 2012. Kolla hur det går här.

Tips! Sök på #woty på Twitter för pinfärska spekulationer och förslag.