Skräck och avsky i Las Vegas

Gissa originaltiteln? Ja, det stämmer. Det är den svenska titeln på Hunter S. Thompsons självbiografiska roman Fear and Loathing in Las Vegas. A Savage Journey to the Heart of the American Dream.

Om du inte har läst boken så kanske du har sett Terry Gilliams filmatisering av boken.

Den svenska utgåvan heter Skräck och avsky i Las Vegas: en vild tripp till hjärtat av The American Dream och kom ut i nyöversättning av Einar Heckscher 2009 (Reverb).

Heckscher är nestor i översättning med grabbar som Charles Bukowski, William S. Burroughs, Don DeLillo, Norman Mailer och Jack Kerouac i bibliografin.

Jag fastnar vid orden ”The American Dream” i den nya översättningen. Är det så kallad onödig engelska eller har det ett värde att behålla uttrycket på svenska? I den äldre översättning från 1980 lydde boktiteln Las Vegas. En grym resa till hjärtat av den amerikanska drömmen (Tiden).

Är ”den amerikanska drömmen” inte samma sak som ”the American Dream” för en svensk läsare?

Översätta eller behålla filmtitlar?

Peter Kadhammar skriver om detta och ”svengelska-träsket” i Aftonbladet, 18/1 2012. Och jag håller med om det han skriver om översatta filmtitlar. Vissa är lite väl livströtta. De får helt enkelt aldrig ett eget liv på svenska.

Annat var det förr. Kadhammar tycker att den svenska titeln Linje Lusta överträffar originalet A streetcar named Desire. ”De är ett exempel på hur en skicklig översättare, precis som en skicklig författare, ger språket liv.” Visst är det så.

Antingen får alla dessa verk ingen svensk översättning alls, vilket gäller i synnerhet för anglosaxiska filmer. Eller så får de bokstavligt översatta namn, och då kan hela poängen och det mesta av känslan gå förlorad. I värsta fall begriper man inget alls.

Kolla in filmtitlarna på ditt närmaste biopalats för att hitta exempel.

Men jag håller inte med Kadhammar när han skriver:

Om det fortsätter kommer vi snart att snubbla fram i ett språkligt träsk där vi inte behärskar något uttrycksmedel. Vi blir ett folk av halvanalfabeter som hankar sig fram på ömsom svenska fraser, ömsom engelska, och när språket blir grovhugget blir mänskliga relationer det också.

Du kan vara lugn, det kommer inte att hända. Ter sig språket grovhugget hittar vi nya sätt att nyansera och precisera.

Läs mer om översättning av filmtitlar

Året i ord 2011

Snart är det dags att knyta ihop säcken som heter 2011. Årets bästa-listor skrivs och priser delas ut för årets bedrifter inom olika discipliner.

Översättarbloggen spanar naturligtvis in Årets ord. Ett nytt ord. Ett populärt ord. Ett typiskt ord.

Svenska

Årets ord på svenska efterlyses!

Danska

Sproglaboratoriet i P1 avslöjar vilket årets danska ord blir. Gå in på dr.dk den 22 december och kolla. Finalisterna är fedtafgift, kickstarte, vejvrede, villyarder, løftebrud, tilbagerulning och fattigdomsydelse.

Norska

Språkrådet i Norge har korat rosetog till årets ord. Till minne av den 22 juli 2011.

Italienska

En av Italiens största dagstidningar Corriere della sera har en omröstning på tidningen webbplats – kolla in ordfinalisterna här. Bunga bunga finns med.

Engelska

Inte många Årets ord har korats än så länge, men ett fåtal ord och listor har börjat dyka upp.

  • Pragmatic har utsetts till Årets ord av Merriam-Webster. En motivering verkar vara att det är ett av de vanligaste uppslagsorden i deras nätlexikon.
  • 2011 The year in words beskriver året med ett ord per händelse. Politik, kultur, sport och inte så mycket humor.
  • Dictionary.com tycker att tergiversate är årets ord 2011. Tergiversate är precis vad kappvändare gör – ändrar åsikt jämt och ständigt beroende på omständigheterna.
  • American Dialect Society kan man hålla ett öga på. De är seriösa i sin utnämning och meddelar sitt beslut den 6 januari 2012. Kolla hur det går här.

Tips! Sök på #woty på Twitter för pinfärska spekulationer och förslag.

Närma eller fjärma i översättning: del 2

Globaliseringen som förändringsprocess varigenom stater och samhällen över hela jorden knyts samman påverkar även översättningar.

Frågan som en översättare kan ställa sig är: Vad vet läsarna om den kultur som skildras i texten? Jo, antagligen lite mer nu än förr. Vi lär oss mer och snabbare om andra länder och kulturer vilket leder till färre förklaringar och fotnoter. Och är det något som vi inte känner till så är informationen oftast bara ett musklick bort.

En trend på senare tid verkar vara att inte anpassa texten, utan låta det utländska stå kvar. Som skribent eller översättare fjärmar man visserligen läsaren, men samtidigt närmar man sig det som skildras.

Det kan gälla kokböcker

Bör jag förklara att pak choi/pak choy (Brassica rapa var. chinensis) är ett slags kinesisk salladskål eller lita på att kokboksanvändaren vet eller tar reda på det?

Det kan också gälla romaner

Hur påverkas upplevelsen när utländska titlar flyttar in i en översättning? Läs om exemplet med ”Mma” och ”Rra” i McCall Smiths böcker om Damernas detektivbyrå här.

Det kan gälla undertexter

I dag förväntas svenska tittare känna till namnet på amerikanska tv-personligheter. Men jag minns ett gammalt avsnitt av The Simpsons där namnet på en amerikansk sportkommentator hade ”översatts” till svensken Peppe Eng.

Och det gäller utan tvekan nyhetsartiklar

Det gäller att hänga med. Varje skribent verkar göra sin bedömning av vad läsarna förväntas känna till om lokala begrepp.

Pratar du endonymska eller exonymska?

Ett annat perspektiv på frågan om att närma eller fjärma ger begreppen endonym och exonym.

Det är beteckningar på lokala respektive utländska namn på en företeelse. En sådan företeelse kan vara geografiska platser, där Myanmar är endonymen och Burma är engelskans exonym.

Vad som är endonym och exonym blir extra krångligt att reda ut när en plats gränsar mot flera språkområden som i fallet med alptoppen Matterhorn/Mont Cervin/Monte Cervino mellan Schweiz och Italien eller Mont Blanc/Monte Bianco på gränsen mellan Frankrike och Italien. Vad heter dessa ”egentligen”? Mig veterligen finns inga svenska exonymer för dessa bergstoppar, svenskan har helt enkelt anammat tyskan i det ena fallet och franskan i det andra.

Tips till dig som översätter

Det senaste seklet har allt fler geografiska namn gått från exonym till endonym. Före detta kolonier har fått tillbaka sin självständighet och börjar använda det lokala namnet på landet och även på städer, folkgrupper och språk. Internationella organisationer som FN och även nyhetskanaler gör detsamma. En översättare måste hålla sig uppdaterad om vad det är som gäller.

Och det är inte så dumt att känna till endonymer – att veta vad ett land eller ett språk heter in situ.

Språkkoder är endonymer

I arbetet använder vi språkkoder för att märka upp översättningarna. Nästan alla språkkoder är baserade på vad språket heter på det språket: sv för svenska, en för english, it för italiano och så vidare. Ej att blanda ihop med landskoderna som du kan se på fordon.

ISO 639-1 är standarden som vanligtvis används inom lingvistik, terminologiarbete och lexikografi. Vissa av dessa språkkoder kan verka obegripliga om man inte kan språket, till exempel hr för kroatiska. Men det är fullt logiskt för den som lärt sig att hrvatski betyder ”kroatiska” – på kroatiska.

Läs mer om exonymer

Som man ropar får man svar

Har precis upptäckt Quora (tack vare Stephen Fry), och är fortfarande i utforskarfasen.

Quora är enligt Quora själv

a continually improving collection of questions and answers created, edited, and organized by everyone who uses it.

Detta kan bli exakt hur tidskrävande som helst. Jag kommer att få svar på en hel massa frågor som jag inte har ställt, däremot har någon annan gjort det, och jag är tillräckligt nyfiken på svaren.

Slurp, där åt Quora upp en timme

Vilka ord är svåra att översätta till engelska?

Började följa diskussionsämnet Localization & Translation och fastnade direkt i en fråga som jag bjuder på här, nämligen: Vilka ord är svåra att översätta till engelska?

Saxar fyra ord ur listan med svar:

Iktsuarpok
Inuit – To go outside to check if anyone is coming.

Kyoikumama
Japanese – A mother who relentlessly pushes her children toward academic achievement.

Tartle
Scottish – The act of hestitating while introducing someone because you’ve forgotten their name.

Prozvonit
Czech – This word means to call a mobile phone and let it ring once so that the other person will call back, saving the first caller money. In Spanish, the phrase for this is “Dar un toque,” or, “To give a touch.”

Översättningsstrategi

Eftersom svaren på Quora är högst subjektiva så är det lätt att ha invändningar. Faktum är att många av orden i svaren inte alls är svåra att översätta, däremot är de svåra att översätta med ett enda ord.

Jag drar min egen högst ovetenskapligt grundade slutsats att dessa ”språkunika” ord säger något om landet där de uppstått.

Den vanligaste frågan på Quora? Denna.

Sju sorters kakor – att översätta mat

clear glass jars with brown powder

Foto av ready made pu00e5 Pexels.com

Sedan jag tog steget från frilansande översättare till språkansvarig på ett företag har mycket förändrats.

Det har blivit mindre av följande:
1. Tid att översätta
2. Tid att blogga
3. Tv och film

Ett fjärde påtagligt ”mindre av” är maten.

Vart tog maten vägen?

  • Jag undertextar inga fler matlagningsprogram där jag får bura in kockar med stora egon på två textrader à 37 tecken.
  • Inga fler flygplansmenyer att översätta för att sedan kärleksfullt strö eufemismer över den torra anrättningen.
  • Och inga fler vintexter där jag kan bygga imponerande adjektivtorn.

Men hungern finns där fortfarande, och det är gott att läsa om konsten att översätta mat.
B J Epstein på Brave New Words skriver roligt och initierat om översättning av kokböcker.

Översättning av recept

Translating Food: How to translate culture specific features in recipes. Titeln kunde lika gärna vara Sju sorters kakor för många exempel är hämtade från den nittionde utgåvan av den svenska bakklassikern.

I uppsatsen kan man läsa om hur man bakar Snoddas på engelska. Du vet, chokladkakan i långpanna med choklad- och kaffeglasyr, och kokos eller strössel ovanpå.

Eller heter de kärleksmums? Foto: pysslamera.blogg.se

Både som matintresserad och översättare är det intressant att läsa vilka strategier översättaren kan ta till för att amatörkockar och hemmabagare i andra länder än det ursprungliga ska kunna använda recepten med lika goda resultat.

Baksaker man vill slippa fundera på i köket

  • Vad motsvarar 3/4 cup i deciliter? (Bör man alltid konvertera måttenheter till mindre exakt mått?)
  • Och är verkligen filmjölk och sour cream utbytbara ingredienser? (Är det översättarens uppgift att provbaka för att se att det blir bra?)
  • Om skillnaden mellan kex, kaka och tårta inte är tydlig på svenska, hur ska man då översätta det?
  • Och varför är boken titel, Sju sorters kakor, inte översatt till engelska?

Det är frågor som Ida Köhler på Engelska institutionen vid Uppsala universitet, författare till uppsatsen, svarar på. Här kan du ladda ner hela uppsatsen: Translating Food: How to Translate Culture Specific Features in Recipes.

Mer om matöversättning

Undertextens lillasyster

I dagens nummer av Dagens Nyheter skriver Martin Röshammar om företaget EuroTroll i artikeln Och vad säger du då, lille vän? Artikeln handlar om en annan medlem i familjen medieöversättning, nämligen dubbning.

Överföring av en films dialog till ett nytt språk. Så lyder beskrivningen av ”dubbning” på ne.se. EuroTroll – eller ”Djur och Troll” som vissa missuppfattar det som – dubbar svenska barnprogram som sänds på bland annat Barnkanalen och Nickelodeon, med andra ord de kanaler som våra ungar kollar på allra mest.

Är dubbning friare än undertextning?

Jag reflekterar… I jämförelse med undertextning verkar denna ”överföring av en films dialog till ett nytt språk” kunna vara mycket fri i förhållande till originaldialogen.

Kanske beror det på att det handlar om just barnprogram. Vilken världsbild ska barnen få? I artikeln pratas det om att hålla nere det ”tjejiga” och ändra på de allra pipigaste rösterna.

Men kanske beror friheten också på att tittaren inte konfronterar originaldialogen på samma direkta sätt som vid undertextning. Dubbningen ersätter ju originaldialogen.

Om man i dubbningen lättare kan frigöra sig från originalet och skapa något som står på egna ben blir Fåret Shaun inte bara Shaun the Sheep på svenska, utan en försvenskad version som vi kallar Fåret Shaun och som är tänkt att passa små tv-tittare just i Sverige.

Naturligtvis anpassas även undertexter för att den svenska tv-publiken ska kunna ta till sig programmet på bästa möjliga sätt. Målet är att tittaren ska uppleva det textade programmet som vore det riktat just till tittaren. Han eller hon ska skratta på samma ställen och förstå hänvisningar till landsspecifika företeelser.

Men undertextaren kan på sin höjd göra punktinsatser för att föra programmet och tittaren närmare varandra. Det är svårt att ”hålla nere det tjejiga” eftersom undertexten inte styr över andra faktorer än ordval och redigering och originaldialogen hela tiden går parallellt.

Läs DN-artikeln på Martin Röshammars blogg.

Läs mer om dubbning i Sverige på fansajten Dubbningshemsidan.

EU-översättarnas 21 bästa tips

Om du är översättare eller skribent så har Europeiska kommissionen 21 bra länkar att bjuda på.

Här finns denna lilla guldgruva för svenska – och tjugotvå liknande sidor finns för EU:s övriga officiella språk.

Det är förresten kommissionens egna översättare som har gjort länkurvalet. Och det är verkligen ett urval relevanta pålitliga källor, inte ännu en oändligt lång länklista. Man serveras både samhällsinformation och skrivhjälp (i form av ordlistor, terminologidatabaser och språkvårdsregler).

Ett ytterst relevant fynd i listan är Europeiska kommissionens egen publikation Skriva klarspråk. Det är en liten skrift med konkreta klarspråkstips som finns på och för alla EU-språk.

Mot slutet av skriften, på sidan 11 närmare bestämt, diskuteras ett problem som ofta drar ner kvaliteten på en översättning. Kanske rentav det som stör och förstör mest.

Det handlar om när källspråket lyser igenom i översättningen. Det kan bero på en onaturlig ordföljd, ordval eller kulturella faktorer som tilltal (formellt eller informellt?) som ligger närmare källspråket än målspråket.

Falska vänner kan vara boven när ett ordval ekar av källspråket och därför får texten av låta onaturlig eller skapar missuppfattningar.

Här kommer några falska vänner som Europeiska kommissionen hjälper oss att genomskåda. Det är engelska ord som inte betyder samma sak på svenska, trots att orden påminner om varandra:

ACTUAL betyder FAKTISK och inte AKTUELL (=CURRENT, TOPICAL)
BILLION betyder MILJARD och inte BILJON (=TRILLION)*
TO BE ENGAGED IN betyder SYSSLA MED, DELTA I och inte VARA ENGAGERAD I (=TO BE COMMITTED TO)
TO CONTROL betyder STYRA, BEGRÄNSA och inte KONTROLLERA (=TO CHECK)
EVENTUAL betyder SLUTLIG och inte EVENTUELL (=ANY)
PHYSICIAN betyder LÄKARE och inte FYSIKER (=PHYSICIST)

EU-kommissionen har dessutom en mer riktad resurssida, som är tänkt att användas av frilansöversättare knutna till dem. Den bjuder på dels specifik information om EU:s olika organ, lagstiftning, officiella dokument och avtal, dels mallar och språkliga riktlinjer för hur de vill ha sina översättningar.

Här finns den sidan.

Läs om falska vänner i mina tidigare inlägg :

Smeknamn, Idiom, Falska vänner i West Wing

Närma eller fjärma läsaren?

I Sveriges radios Språket från den 28/9 2010 diskuteras bland annat översatt litteratur och vad som går förlorat när ett språk byter dräkt. En lyssnare hade läst en nyare svensk översättning av Jane Austens Sense and Sensibility (Förnuft och känsla) och påpekar att hon föredrar originaltitlarna Mrs och Mr framför de svenska översättningarna herr och fru som användes i denna nyöversättning.

Lyssnaren föredrog alltså ”Mrs Dashwood” framför ”fru Dashwood”. Varför? Det är hur stor bekantskap man har med (språk)kulturen som avgör vad som upplevs som främmande. I ett svenskt textsammanhang är Mrs och Mr inget som sticker ut eller markerar något typiskt anglosaxiskt.

Detta inte minst för att det bara ibland översätts till fru och herr i undertextning av engelskspråkiga tv-program – som visas dagligen. Vi är vana att läsa Mrs och Mr.

Tilltal i Damernas detektivbyrå

Men om vi tar ett annat exempel. Hur främmande känns… Mma (uttalas ungefär ma) och den maskulina motsvarigheten Rra (uttalas ungefär rar) som används i Alexander McCall Smiths böcker om Damernas detektivbyrå? Mma och Rra är vanliga tilltalssätt på tswana.

Och frågan är vad som skulle hända med berättelsen om översättaren Peder Carlsson hade valt att istället översätta titlarna till svenska. Skulle Botswana helt plötsligt bli lite svenskt? Eller tvärtom, genom att behålla glimtar av det främmande språket i form av Mma och Rra, skapar man då en mer gedigen atmosfär?

Går det att översätta titlar?

Nästa fråga är om fru och herr ens motsvarar Mma och Rra. Titlar är inte bara ord som går att byta ut över språkgränserna, de har olika tyngd och bär på information om hur samhällsstrukturer ser ut.

Vad föredrar du när du läser översatt litteratur? Ska översättaren ”kalibrera” det som skildras gentemot den tänkta läsaren?

  • Vill du kliva rakt in i kulturen som skildras och låta den lysa igenom i form av främmande ord som inte översatts?
  • Eller tycker du att det är översättarens uppgift att förklara alla främmande begrepp?

Hur en läsare känner inför detta kan bero på hur mycket hon eller han vet om språket och kulturen som skildras.

Film-iska adjektiv

Språklexikon på nätet erbjuder ofta mer än bara själva uppslagsfunktionen. Vissa har ett ord om dagen, andra presenterar de senaste nyorden eller statistik över de populäraste sökorden.

Jag gillar de tematiskt samlade ord som Merriam-Webster bjussar på. Så i dag bjuder jag dig på adjektiv för att beskriva skapande i olika filmares anda. Du fattar vad som är grejen om du fortsätter läsa…

Hitchcockian – Alfred Hitchcock (1899-1990)

Tänk:  nagelbitande spänning, tokhumor, blondiner.

Wellesian – Orson Welles (1915-1985)

Tänk: perfekt genomförd pyroteknik på vita duken.

Kubrickian – Stanley Kubrick (1928-1999)

Tänk: ironi, känslomässig återhållsamhet, sävlig gång.

Warholian – Andy Warhol (1928?-1987)

Tänk: djärvt, minimalistiskt och omöjligt att titta på.

Spielbergian – Steven Spielberg (1947-)

Tänk:  överdrivna actionscener, barnslig förundran, må bra-slut.

Eisensteinian – Sergej Eisenstein (1898-1948)

Tänk: montage, montage, montage.

Chaplinesque – Charlie Chaplin (1889-1977)

Tänk: stumfilmsslapstick, gråt/skratt-attacker.

Capraesque – Frank Capra (1897-1991)

Tänk: hyllande av medelsvensson och medelsvenssons triumf, sentimentalt.

Felliniesque – Federico Fellini (1920-1993)

Tänk: poetisk neorealism, surrealism och bitvis bara knäppt.

Bergmanesque – Ingmar Bergman (1918-2007)

Tänk: djupt, mörkt och deppigt.

Recept på adjektiv

Vad är det som förvandlar en regissör eller filmare till ett adjektiv?

  • Först har vi ändelsen –an (-ian, –ean) som betecknar att något är karaktäristiskt för eller liknar något.
  • Sen har vi ändelsen –esque som betecknar att något är i en viss stil. Det kan också bli till –ish på engelska, vilket intressant nog bildar en grupp ganska negativa adjektiv (boorish, selfish, foolish). På svenska har vi de besläktade –sk och –isk, samt -ansk.
  • Ibland har svenskan däremot adopterat esque-ord med hull och hår och ändelse, som är fallet med grotesk (=som liknar något i en grotta) och burlesk (från italienskans burla som kan betyda parodi, hån).
  • Läs mer om ändelser på World Wide Words.

Filmtitlar i översättning, del 2

Jag tycker om Ingemar Unges avdelning Språksamt i tidningen Vi. Jag läser några av Unges gamla artiklar och hittar en som handlar om filmtitlar i översättning.

I artikeln presenterar han för mig ny och högintressant information om Mel Brooks Det våras för…-filmer som jag skrev om i inlägget Filmtitlar i översättning. Nämligen följande.

Varför heter Mel Brooks alla filmer nånting på ”Det våras för…”? Det är kåsören och revyförfattaren Åke Catos fel. När han ännu var anställd på Expressen hade han sett en vanvettigt rolig film som hette ”Producenterna”, en titel som lockade betydligt färre besökare än vad filmen var värd.

Varför inte döpa om den till ”Det våras för Hitler”? Cato hämtade titeln från en av filmens sånger, ”Springtime for Hitler and Germany…” Det nya namnet slog direkt och sedan dess heter alla Brooks filmer så där. I Sverige, vill säga.

I Unges artikel får man dessutom reda på följande:

Fellinis Amarcord

Amarcord* betyder ”jag minns” på Riminidialekt. Rimini är platsen där filmen utspelas och även Fellinis hemort. ”Jag minns” heter på italienska mi ricordo.

Jim Jarmush Down by Law

Down by Law betyder i fri översättning ”ditsatt av snuten”. Filmen inleds med att polisen arrangerar falska bevis för att kunna sy in två kantstötta småskurkar.

Jag drog inte så lite på smilbanden när jag för första gången såg filmens italienska namn – Daunbailò – ett ljudhärmande uttal av den engelska originaltiteln. Finurligt och italienskt så det står härliga till!

Anthony Burgess roman A Clockwork Orange

(apelsin med urverk, eller kanske en ”apelsin man kan skruva upp”) filmades av Stanley Kubrik och är en stenruskig film om våld. Uttrycket anses vara gammal cockneyslang, som betecknar någonting helknasigt, så knäppt att det inte finns.

Gökboet / One Flew Over the Cuckoo’s Nest

Titeln har hämtats från en barnramsa om tre frisläppta gäss, varav den sista ”flög över gökens bo”. Poängen är förstås att den sista gåsen inte flög någonstans, ty det finns inga gökbon. Kanske syftar det på bråkstaken McMurphy, som efter lobotomi kvävs av medpatienten Hövdingen och därmed befrias och blir kvar på samma gång.


Läs Ingemar Unges artikel om filmtitlar här. Eller läs alla hans Språksamtartiklar här.

*Amarcord är min absoluta favoritfilm! Och här får ni se den amerikanska trailern. En kommentar lyder: The main theme is saved for the end… Fantastico!