Skräck och avsky i Las Vegas

Gissa originaltiteln?

Ja, det stämmer. Det är den svenska titeln på Hunter S. Thompsons självbiografiska roman Fear and Loathing in Las Vegas. A Savage Journey to the Heart of the American Dream.

Om du inte har läst boken så kanske du har sett Terry Gilliams filmatisering av boken.

Den svenska utgåvan heter Skräck och avsky i Las Vegas: en vild tripp till hjärtat av The American Dream och kom ut i nyöversättning av Einar Heckscher 2009 (Reverb).

Heckscher är nestor i översättning med grabbar som Charles Bukowski, William S. Burroughs, Don DeLillo, Norman Mailer och Jack Kerouac i bibliografin.

Jag fastnar vid ”The American Dream” i den nya översättningen. Är det så kallad onödig engelska eller har det ett värde att behålla uttrycket på svenska? I den äldre översättning från 1980 lydde boktiteln Las Vegas. En grym resa till hjärtat av den amerikanska drömmen (Tiden).

Är ”den amerikanska drömmen” inte samma sak som ”the American Dream” för en svensk läsare?

Peter Kadhammar skriver om detta och ”svengelska-träsket” i Aftonbladet, 18/1 2012. Och jag håller med om det han skriver om översatta filmtitlar. Vissa är lite väl livströtta. De får helt enkelt aldrig ett eget liv på svenska.

Annat var det förr. Kadhammar tycker att den svenska titeln Linje Lusta överträffar originalet A streetcar named Desire. ”De är ett exempel på hur en skicklig översättare, precis som en skicklig författare, ger språket liv.” Visst är det så.

Antingen får alla dessa verk ingen svensk översättning alls, vilket gäller i synnerhet för anglosaxiska filmer. Eller så får de bokstavligt översatta namn, och då kan hela poängen och det mesta av känslan gå förlorad. I värsta fall begriper man inget alls.

Kolla in programmet på närmaste biopalats för exempel.

Men jag håller inte med Kadhammar när han skriver:

(mer…)

Annonser

Sammanfatta året i ord

Snart är det dags att knyta ihop säcken som heter 2011. Årets bästa-listor skrivs och priser delas ut för årets bedrifter inom olika discipliner.

Översättarbloggen spanar naturligtvis in Årets ord. Ett nytt ord. Ett populärt ord. Ett typiskt ord.

Svenska

Årets ord på svenska efterlyses!

Danska

Sproglaboratoriet i P1 avslöjar vilket årets danska ord blir. Gå in på dr.dk den 22 december och kolla. Finalisterna är fedtafgift, kickstarte, vejvrede, villyarder, løftebrud, tilbagerulning och fattigdomsydelse.

Norska

Språkrådet i Norge har korat rosetog till årets ord. Till minne av den 22 juli 2011.

Et rosetog

Italienska

En av Italiens största dagstidningar Corriere della sera har en omröstning på tidningen webbplats – kolla in ordfinalisterna här. Bunga bunga finns med.

Engelska

Inte många Årets ord har korats än så länge, men ett fåtal ord och listor har börjat dyka upp.

– Pragmatic har utsetts till Årets ord av Merriam-Webster. En motivering verkar vara att det är ett av de vanligaste uppslagsorden i deras nätlexikon.

2011 The year in words beskriver året med ett ord per händelse. Politik, kultur, sport och inte så mycket humor.

– Dictionary.com tycker att tergiversate är årets ord 2011.

– American Dialect Society kan man hålla ett öga på. De är seriösa i sin utnämning och meddelar sitt beslut den 6 januari 2012. Kolla hur det går här.

Tips! Sök på #woty på Twitter för pinfärska spekulationer och förslag.

Engrish och lite chinglish

Det räcker med att en bokstav hamnar fel för att det ska bli katastrofalt roligt, eller bara katastrofalt. Men det är allvarligare än så. Här kommer några tvivelaktiga översättningar från japanska till engelska.

BMI över 30 krävs.

Och de tar aldrig slut. Dessutom är bildkommentarerna rätt kärva. Läs själv.

Närma eller fjärma, del 2

Globaliseringen som förändringsprocess varigenom stater och samhällen över hela jorden knyts samman påverkar även översättningar.

Frågan som en översättare kan ställa sig är: Vad vet läsarna om den kultur som skildras i texten? Jo, antagligen lite mer nu än förr. Vi lär oss mer och snabbare om andra länder och kulturer vilket leder till färre förklaringar och fotnoter. Och är det något som vi inte känner till så är informationen oftast bara ett musklick bort.

En trend på senare tid verkar vara att inte anpassa texten, utan låta det utländska stå kvar. Som skribent eller översättare fjärmar man visserligen läsaren, men samtidigt närmar man sig det som skildras.

Det kan gälla kokböcker.

Bör jag förklara att pak choi/pak choy är ett slags kinesisk salladskål eller lita på att kokboksanvändaren vet eller tar reda på det?

Pak choi - Brassica rapa var. chinensis.

Det kan också gälla romaner.

Hur påverkas upplevelsen när utländska titlar flyttar in i en översättning? Läs om exemplet Mma och Rra i McCall Smiths böcker om Damernas detektivbyrå här.

Det kan gälla undertexter.

I dag förväntas svenska tittare känna till namnet på amerikanska tv-personligheter. Men jag minns ett gammalt avsnitt av The Simpsons där namnet på en amerikansk sportkommentator hade ”översatts” till Peppe Eng.

Och det gäller utan tvekan nyhetsartiklar – det gäller att hänga med. Varje skribent verkar göra sin bedömning av vad läsarna förväntas känna till.

Ett annat perspektiv på frågan om att närma eller fjärma ger begreppen endonym och exonym.

Det är beteckningar på lokala respektive utländska namn på en företeelse. En sådan företeelse kan vara geografiska platser, där Myanmar är endonymen och Burma är engelskans exonym. (mer…)

Pluralis majestatis

Nog har jag hört människor referera till sig själv med opersonligt pronomen –  idrottare i eftersnack (Man var ju rätt trött i slutminuterna) och folk som antingen gjort något dumt (Jo, man kanske skulle ha skippat det där sista glaset) eller vill smygskryta (Det är ju inte första gången man äter sjurätters på lyxrestaurang direkt).

Men att referera till sig själv i första person plural – säga vi och mena jag – som kungar kan göra?

Vi har inte varit på strippklubb!

Att en kunglighet (påve, biskop, furste) menar jag när han säger vi ska ha kommit sig av att regenten ansågs representera folket så till den grad att jag blev vi. Eller så syftade kungen av Guds nåde möjligtvis på sig själv och Gud när han sa vi. Hur det nu än låg till så kallas det pluralis majestatis.

En modern variant av pluralis majestatis är We have become a grandmother som Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher meddelade pressen när hon blev farmor 1989.

Andra typer av nosismer (latin nos – vi) är de som journalister använder när de refererar till sig själva och läsaren eller sig själva och nyhetsforumet de företräder. Även författare har ett vi som används när författaren talar om sig själv och läsaren.

Finns det ett behov av att nyansera vad vi egentligen betyder? Redan gjort.

Ungefär en tredjedel av världens språk har olika pronomenformer för när den tilltalade inkluderas respektive exkluderas i vi.

cherokesiska finns fyra olika vi-former: inkluderande och exkluderande för två respektive flera personer. Det betyder olika former för jag och du; jag, du och andra; jag och någon annan; jag och andra.

Fijianska sägs ha hela sex olika vi-former: inkluderande och exkluderande för två, några (3-4) och många personer.

På svenska och många andra språk kan vi vara både inkluderande och exkluderande och således måste denna information förmedlas separat om det ska framgå (vi är alla av samma åsikt).

Språktidningen beskriver klusivitet här.

Ha ha, och man vet med säkerhet att en artikel är maskinöversatt när ”linjal” dyker upp på ett oväntat ställe.

…kungliga vi, den viktorianska vi eller på latin pluralis majestatis är hur en person, vanligtvis en linjal, kan använda en pluralform personligt pronomen att hänvisa till sig själv.

Sju sorters kakor – att översätta mat

Sedan jag tog steget från frilansande översättare till språkansvarig på ett företag har mycket förändrats.

Det har blivit mindre av följande:
1. Tid att översätta
2. Tid att blogga
3. Tv och film

Ett fjärde påtagligt ”mindre av” är maten. Vart tog den vägen?

Inga fler matlagningsprogram och kockar med stora egon att bura in på två rader à 37 tecken.

Inga fler flygplansmenyer att översätta för att sedan kärleksfullt strö eufemismer över den torra anrättningen.

Och inga fler vintexter där jag kan bygga imponerande adjektivtorn.

Men hungern finns där fortfarande, och det är gott att läsa om konsten att översätta mat.
B J Epstein på Brave New Words skriver roligt och initierat om översättning av kokböcker.

Ett annat tips är en uppsats i samma ämne – översättning av recept: Translating Food: How to translate culture specific features in recipes. Titeln kunde lika gärna vara Sju sorters kakor för många exempel är hämtade från den nittionde utgåvan av den svenska bakklassikern.

I uppsatsen kan man läsa om hur man bakar Snoddas på engelska. Du vet, chokladkakan i långpanna med choklad- och kaffeglasyr, och kokos eller strössel ovanpå.

Eller heter de kärleksmums? Foto: pysslamera.blogg.se

Både som matintresserad och översättare är det intressant att läsa vilka strategier översättaren kan ta till för att amatörkockar och hemmabagare i andra länder än det ursprungliga ska kunna använda recepten med lika goda resultat.

Saker man vill slippa stå och fundera på i köket:

Vad motsvarar 3/4 cup i deciliter? (Bör man alltid konvertera måttenheter till mindre exakt mått?)

Och är verkligen filmjölk och sour cream utbytbara ingredienser? (Är det översättarens uppgift att provbaka för att se att det blir bra?)

Om skillnaden mellan kex, kaka och tårta inte är tydlig på svenska, hur ska man då översätta det?

Och varför är boken titel, Sju sorters kakor, inte översatt till engelska?

Det är frågor som Ida Köhler på Engelska institutionen vid Uppsala universitet, författare till uppsatsen, svarar på. Här kan du ladda ner hela uppsatsen: Translating Food: How to Translate Culture Specific Features in Recipes.

Läs mer om matöversättning här:

In vino veritas?

Koka tårtan i 390 grader 25 minuter

Uppdatering:

Läs på Pratbubblor om Snoddas och kakans många namn i olika delar av landet. Kan orsaka ytterligare bryderier för översättaren.

EU-översättarnas 21 bästa tips

Om du är översättare eller skribent så har Europeiska kommissionen 21 bra länkar att bjuda på.

Här finns denna lilla guldgruva för svenska – och tjugotvå liknande sidor finns för EU:s övriga officiella språk.

Det är förresten kommissionens egna översättare som har gjort länkurvalet. Och det är verkligen ett urval relevanta pålitliga källor, inte ännu en oändligt lång länklista. Man serveras både samhällsinformation och skrivhjälp (i form av ordlistor, terminologidatabaser och språkvårdsregler).

Ett ytterst relevant fynd i listan är Europeiska kommissionens egen publikation Skriva klarspråk. Det är en liten skrift med konkreta klarspråkstips som finns på och för alla EU-språk.

Mot slutet av skriften, på sidan 11 närmare bestämt, diskuteras ett problem som ofta drar ner kvaliteten på en översättning. Kanske rentav det som stör och förstör mest.

Det handlar om när källspråket lyser igenom i översättningen. Det kan bero på en onaturlig ordföljd, ordval eller kulturella faktorer som tilltal (formellt eller informellt?) som ligger närmare källspråket än målspråket.

Falska vänner kan vara boven när ett ordval ekar av källspråket och därför får texten av låta onaturlig eller skapar missuppfattningar.

Här kommer några falska vänner som Europeiska kommissionen hjälper oss att genomskåda. Det är engelska ord som inte betyder samma sak på svenska, trots att orden påminner om varandra:

ACTUAL betyder FAKTISK och inte AKTUELL (=CURRENT, TOPICAL)
BILLION betyder MILJARD och inte BILJON (=TRILLION)*
TO BE ENGAGED IN betyder SYSSLA MED, DELTA I och inte VARA ENGAGERAD I (=TO BE COMMITTED TO)
TO CONTROL betyder STYRA, BEGRÄNSA och inte KONTROLLERA (=TO CHECK)
EVENTUAL betyder SLUTLIG och inte EVENTUELL (=ANY)
PHYSICIAN betyder LÄKARE och inte FYSIKER (=PHYSICIST)

EU-kommissionen har dessutom en mer riktad resurssida, som är tänkt att användas av frilansöversättare knutna till dem. Den bjuder på dels specifik information om EU:s olika organ, lagstiftning, officiella dokument och avtal, dels mallar och språkliga riktlinjer för hur de vill ha sina översättningar.

Här finns den sidan.

Läs om falska vänner i mina tidigare inlägg :

Smeknamn, Idiom, Falska vänner i West Wing

Närma eller fjärma läsaren?

I Språket från den 28/9 2010 diskuteras bland annat översatt litteratur och vad som går förlorat när ett språk byter dräkt.

En lyssnare hade läst en nyare svensk översättning av Austens Sense and Sensibility (Förnuft och känsla) och påpekar att hon föredrar originaltitlarna Mr och Mrs framför de svenska översättningarna herr och fru som användes i denna nyöversättning.

Lyssnaren föredrog alltså ”Mrs Dashwood” framför ”fru Dashwood”. Varför?

Presenterar hon sig som Mrs Dashwood eller fru Dashwood? Illustration av C.E. Brock

Hur stor bekantskap man har med (språk)kulturen avgör vad som upplevs som främmande.

I ett svenskt textsammanhang är Mrs och Mr inget som sticker ut eller markerar något typiskt anglosaxiskt.

Detta inte minst för att det bara undantagsvis översätts till fru och herr i undertextning av engelskspråkiga tv-program – som visas dagligen. Vi är vana att läsa det.

Men om vi tar ett annat exempel. Hur främmande känns… (mer…)

Tänk först och tala sen

”Vanligt folk” blev small people när BP:s styrelseordförande Carl-Henric Svanberg pratade om de som drabbats av oljeläckan i Mexikanska golfen tidigare i veckan.

Small people uppfattades av många som little people – kortväxta eller dvärgar. Svanberg själv hävdar i sin förklaring (ursäkt?) att han pratade om ”den lilla människan”, vanligt folk alltså.

Att det var nedsättande fick Svanberg höra. Jag tycker att det låter som en hemmasnickrad översättning, vilket inte är något försvar. En person i hans position får bara inte kläcka ur sig sånt här. Hans stab eller kollegorna måste väl för bövelen kunna förbereda karln inför viktiga tal?

~~~

Jag gör ett kliv i sidled och hamnar då hos andra personer som håller tal – politiker.

George Orwell var less på politikersnacket och efterfrågade ett mer konkret språk med färre klyschor och floskler. Något för våra svenska politiker att tänka på nu när valkampanjerna snart drar igång.

But if thought corrupts language, language can also corrupt thought.

(Om idéer kan förvränga språket, så kan språket likaså förvränga idéerna.)

Så skriver Orwell 1946 i Politics and the English Language.

~~~

Regeringsgänget och oppositionsklungan, här presenterar jag George Orwells grundläggande skrivregler för er:

1. Använd inte metaforer, liknelser eller andra bildliga uttryck som ofta förekommer  i tryck.

2. Använd inte ett långt ord om det finns ett kort ord som passar lika bra.

3. Om det är möjligt att stryka ett ord, gör alltid det.

4. Skriv inte i passiv form om du kan skriva i aktiv.

5. Använd inte utländska uttryck, vetenskapliga ord eller fackspråkliga uttryck om det finns en vardaglig svensk motsvarighet.

6. Det är bättre att bryta mot dessa regler än att säga något fullständigt språkvidrigt.

~~~

Här finns George Orwells essä Politics and the English Language från vilken skrivreglerna är hämtade.

Fler essäer av Orwell finns att läsa här.

Teckenspråk & dövtolkning

Å, vad jag gillar när man får fördjupa sig i ett ämne föranlett av ett översättningsuppdrag.

Jag har avslutat en översättning om tolkning för döva och hörselskadade. Kunden får översättningen och kvar sitter jag med en ny ordlista som jag tänker dela med mig delar av.

~~~

Vissa uppdrag är sådana att de resulterar i en praktisk ordlista med termer som jag har luskat ut. Ja, alltså luskat på annat sätt än att slå upp dem i lexikon.

Det kan handla om så pass nya uttryck att de ännu inte finns upptagna i lexikon, eller för specifika för att finnas med i till och med i fackordböckerna. Så var fallet med benämningarna på olika tolkmetoder för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet.

Här kommer mina förslag på svenska och engelska termer för dessa tolkmetoder:

skrivtolkning        speech-to-text reporting
tecken som stöd    (TSS)     sign supported Swedish/English
tydligt tal        clear speech
dövblindtolkning    deafblind interpreting
visuellt teckenspråk    visual frame signing
taktilt teckenspråk    hands-on signing
distanstolkning        video remote interpreting

En bra informationskälla är RNID (The Royal National Institute for Deaf People) i Storbritannien. På deras webbplats finns även länkar till andra organisationer av intresse.

~~~

Och på tal om detta… (mer…)