Språket lever!

Språket bor lika mycket i ordböcker som hos talarna. Medan de förra ger en samlad bild av språket vid en viss tidpunkt, så är det de senare som tar språket framåt, bakåt och i sidled på oförutsägbara sätt.

Nog beskrivet, här kommer ett exempel där ordbok möter ordlek. Diskussionsämnet är de engelska orden ”border/boarder”.

På den ena sidan befinner sig Gunnar Persson, professor emeritus i engelska. På den andra finns Crossing Boarders som jobbar för att främja ett mer jämställt deltagande i fritidsverksamheter.

Färskpressad insändare i Västerbottens-Kuriren.
Foto: crossingboarders.se

Svaret i VK den 18 augusti 2012.
Foto: crossingboarders.se

 

Och så var sagan all…

Svaret på svaret.
Foto: crossingboarders.se

 

 

Annonser

Akta orden

Det blev en lång bloggpaus.

Det har jag en ljuvlig resa till Italien och min arbetsgivare som håller mig sysselsatt att tacka för. I min digitala papperstrave har det samlats många utkast till blogginlägg, och nu ska jag banne mig skriva dem färdigt.

Dock! Vore det inte för jobbet hade jag kanske inte gått på Språkvårdsdagen, ett seminarium om namnstrategier och Svenska kommunikationsdagen.

I Tankar för dagen på Sveriges Radio P1 i morse uppmanade Håkan Sandvik lyssnarna att spara på orden. Gör vi inte det kan de viktiga nyanserna i språket försvinna och då blir vi ”halvspråkiga”.

Sandviks exempel på ord i riskzonen:

Om jag säger att jag älskar blåbärssoppa, älskar jag då min fru…såsom blåbärssoppa?

Jag älskar dig, men inte lika mycket som jag älskar min fru.

Och om jag hatar att gå upp på morgonen, hatar jag då den person som gjort mig illa lika mycket…som att gå upp på morgonen?

Om ett par skor kan vara otroligt fantastiska, hur beskriver jag då ett litet charmigt barn?

Och i ett pratprogram hade Sandvik räknat till inte mindre än åtta förekomster av ”härligt” och ”underbart” på en minut. Han tycker att svenskan har blivit ett superlativ-språk.

Men menar han att det är språket som utarmas? Nej, snarare känslorna. Vad händer med oss om vi inte längre har ord som kan uttrycka det vi känner? Tänk på att bevara nyanserna.

Hönan eller ägget? Formar samhället språket, eller tvärtom?

Det var titeln på ett föredrag som Fredrik Lindström höll på Språkvårdsdagen. (mer…)

Du är kort, men fager!

Jag börjar redan längta efter det som SMHI benämner brittsommar. Klar luft och skön sensommarvärme.

Brittsommar är en kortform av Brittmäss-sommar, med andra ord den heliga Birgittas dag som infaller den 7 oktober. Svenska Akademiens ordbok ger ofta poetiska (eller bara ålderdomliga) exempel som dessa:

De vackra höstdagarne, som ofta infalla i October månad, ansågos som en följd af .. (den heliga Birgittas) förböner, hvaraf dessa dagar ännu kallas utaf folket Brittmesse-sommaren. Britmessommar, du är kort, men fager!

Foto: Malin Lindberg

Är det specifikt för Sverige och svenskan att ha ett namn för den efterlängtade sensommarvärmen?

Nej, men däremot skiljer sig tidpunkten för när brittsommar inträffar i olika länder, och det är något som avspeglas i namnet.

På italienska är det helgonet San Martino som för med sig några dagars sommarvärme, således estate di San Martino. I länder som Italien, Spanien och Frankrike infaller ”San Martino-sommar” den 11 november – det är alltså vår mårtensmässa. Att vi inte firar mårtenssommar istället för brittsommar beror helt enkelt på att vi här uppe i norr redan börjar gå mot kall vinter då.

Logiskt nog kan den södra hemisfären få brittsommarvärme i perioden kring slutet av april och början av maj.

SMHI:s artikel om brittsommar avslöjar följande:

Klimatologerna anser att brittsommar inträffat åren 1985, 1986, 1990, 1991, 1993, 1994, 1995, 1996, 2005 och 2010.

Om den talsekvensen vore ett IQ-test där man ombeds fylla i nästa tal så skulle jag skriva ”2011” och hålla tummarna.

Och:

Inte i något fall har ordet brittsommar använts i september eller i november.

Vilket innebär att jag vackert får vänta minst en månad till.

Andra mer eller mindre riktiga synonymer till brittsommar är indiansommar, grävlingssommar, fattigmanssommar och de mer begripliga eftersommar och förhöst.

En skillnad är dock att indiansommar inte är knuten till en speciell dag i almanackan samt att den bör föregås av en frostnatt. Säger SMHI.

Begåvad begåvningsreserv och ett planerat kärleksbarn

Förskjutna betydelser är ett kärt ämne – gamla ord som får ny eller förändrad huvudbetydelse. Det kan leda till att orden kan tolkas på skilda sätt av personer som lärt sig olika huvudbetydelser av ordet. Och det blir extra intressant om det är ett laddat ord.

Jag har skrivit om den förskjutna betydelsen av begåvningsreserv i Förskjutna betydelser och hittade ett bra exempel i SvD-artikeln Siffrorna som avslöjar varför krisen är kvar där Andreas Cervenka skriver:

Få människor älskar kritik. Extra irriterande är det när en odör av sanning kan anas i varmluftströmmen av synpunkter. Särskilt om man anser att den som levererar omdömet tillhör begåvningsreserven.

Den som tolkar begåvningsreserv i den nya bemärkelsen reagerar nog inte på påståendet (rent språkligt, men kanske med hjärtat). Obegåvade människors kritik kan vara irriterande.

Den som däremot tolkar begåvningsreserv som ”begåvade personer som inte har fått tillfälle till högre studier” blir nog förvirrad. Varför skulle begåvade, men icke högskoleutbildade, människors rättmätiga kritik vara extra irriterande?

Nästa exempel på betydelseförskjutning är njutbar läsning!

Det gäller ordet kärleksbarn och jag lämnar helt och hållet över till Linneas språkblogg. Inlägget Det blev ett kärleksbarn! utgår från Herman Lindqvists uttalande på tal om att ”en av landets kändaste bidragstagande invandrare ska få barn”.

Välformulerade Linnea skriver:

För någon dag sedan kungjorde det kungliga hovet att en av landets kändaste bidragstagande invandrare ska få barn. Det blir ett kärleksbarn! var allas vår tevesoffehistoriker Herman Lindqvist snabb att fastslå. Det var ett intressant val av beteckning.

Enligt Svensk ordbok har ordet kärleksbarn funnits i svenskan åtminstone sedan 1843 för att beteckna ett ”oplanerat (men älskat) barn ofta fött utanför äktenskapet”. Nu stämmer ju inte allt detta för ett kronprinsesspar som haft varenda Svensk damtidning-reporter efter sig vid varenda alkoholförtärande eller fodralklänningskodade tillställning i fjorton månader. Graviditeten är med all sannolikhet planerad, för att inte säga paniskt eftersträvad, och förutsätts för folkets allerheligste morals skull vara åstadkommen inom det äktenskap som ingicks förra sommaren under så mycket väsen.

Och…

Man ska nog inte tro att Herman Lindqvist använder ordet fel i Aftonbladetartikeln. Den nya betydelsen, ‘barn till föräldrar som älskar varandra’, speglar vårt samhälles syn på barnaavlande och kärlek. Det är ju i dag betydligt mindre intressant huruvida barnets föräldrar är gifta (åtminstone vad de ickekungliga anbelangar), medan det är allt mer värdesatt att barnet växer upp i ett kärleksfullt hem.

Läs hela inlägget här.

Efter dessa betraktelser konstaterar jag två saker: God översättning föregås av korrekt förståelse och tolkning av texten. Och det finns ingen garanti för att ord som är ekvivalenter på skilda språk förblir det.

Läs Språkrådets rekommendation angående användning av begåvningsreserv här.

Ombloggad

Intressanta ordupptäckter gör mig glad och vetgirig. Den kraft att producera nytt av gammalt som finns i (vårt) språk är fascinerande. Mitt senaste ordfynd finns i koncentrat på vissa ställen: adjektivet ombloggad.

Jag backar lite. Blogg är ett ord som är belagt i svenska språket sedan 2002 och ursprunget är lätt att spåra för alla som känner till engelskans blog, ett teleskopord bildat av weblog (nätdagbok).

I en redovisning av nyord 2004 skriver Birgitta Lindgren, ansvarig för Svenska språknämndens (numera Språkrådet) nyordsarbete, så här:

Blogg ligger förövrigt mellan blingbling och bokstavsdrog i nyordslistan 2004.

Steget från substantivet blogg till verbet blogga är kort. Och kan man blogga på svenska så kan man också blogga om en sak. Och kan man blogga om en sak så blir denna sak ombloggad.

Varför inte alla ord fortplantar sig över ordklassgränserna kanske har att göra med att alla ord inte används lika flitigt och intensivt som just blogg.

Och betydelsen av ombloggad, då?

Ombloggad är en påfallande vanlig beskrivning av objekt på auktionssajter och i annonser på nätet. Du hittar följaktligen ordet på Tradera och Blocket med inte på dn.se eller svd.se. Den som vill sälja något höjer prylens status genom att informera köparna om att bloggare uppmärksammat den.

Betydelsen liknar den hos omskriven eller omtalad och ska ge samma positiva associationer. Vi kan alltså använda både omskriven och omtalad, men för att veta i vilket medium prylen omnämndes kan vi nu precisera det tack vare ombloggad!

Så klarar du högskoleprovet

…i alla fall en del, nämligen ordtestet.

Att vara en fena på allmän ordkunskap och ords ursprung är en genväg till ett bra resultat på högskoleprovets del ORD. Det fungerar även som en inbyggd ordkompass när man läser eller översätter engelska och italienska som jag gör.

~~~

I årets högskoleprovs orddel skulle åtminstone definitionen av följande ord vara självklara om man bara kände till etymologin:

4. eventualitet

A. antagande

B. konsekvens

C. tillställning

D. avslutning

E. möjlighet

Etymologi: avledn. av lat. even­tus, utgång, påföljd, verbalsubstantiv till evenire, utfalla, av­löpa, hända

~~~

9. tempus

A. tidsform

B. ordklass

C. meningsbyggnad

D.  grundform

E. satsdel

Etymologi: av lat. tempus tid

~~~

17. korpulent

A. fetlagd

B. generös

C. högdragen

D. förfinad

E. pratglad

Etymologi: av lat. corpulentus, till corpus. Corpus betyder ”kropp”.

~~~

20. hematologi

A. läran om minnet

B. läran om jordrörelser

C. läran om dofter

D. läran om blodet

E. läran om örter

Etymologi: av gr. αἱματο, ssgsled till αἷμα, blod.

~~~

21. spatiös

A. mystisk

B. rymlig

C. rofylld

D. dyrbar

E. fyllig

Etymologi: av lat. spatlosus , avledn. av SPATIUM. Spatium betyder ”utrymme”, ”rum”, ”plats”.

~~~

22. kakofoni

A. missljud

B. lustigheter

C. uppståndelse

D. vansinne

E. orimligheter

Etymologi: av gr. κακοφωνία som betyder missljud.

~~~

34. indolens

A. håglöshet

B. munterhet

C. avsky

D. begåvning

E. tvekan

Etymologi: lat. indolentia som betyder fri från smärta, okänslighet.

~~~

34. aritmetik

A. symbolvärld

B. taktkänsla

C. räknelära

D. formgivning

E. konstruktionsteknik

Etymologi: af lat. arithmetica, af ἀϱιϑμητική, räknekonst.

~~~

23 oktober 2010 hålls nästa tillfälle att skriva högskoleprovet.

Här finns  ordförståelsetestet från vårens högskoleprov. Och utlovad hjälp av klara av ordförståelsen finns här.

Här finns en lista med affix som kan vara användbara i medicinska sammanhang.

Här finns det möjlighet att slå upp ord på grekiska och latin (samt arabiska och fornnordiska).