Inspiration

Översättarbloggen är tillbaka från sitt sommaruppehåll. Jag har läst böcker, tidningar och bloggar i mängder under semestern. Nu är det dags att skriva lite också – om vad jag har läst.

Två texter som du hinner läsa på en tiominutersrast.

Undertextning – en petimäters vardag av Jennifer Evans i tidningen Facköversättaren. Om hur det funkar med kunder, uppdrag, teknik och ekonomi i en undertextares vardag. Intressantare än det låter. Jag känner igen mig.

Två olika världar? Kliv in i en skönlitterär översättares tankevärld. Gudrun Samuelsson har bland annat har översatt Curtis Sittenfields American Wife (Presidentens hustru). Här berättar hon varför färgen ”seafoam green” inte blir ”sjöskumsgrön” på svenska.

Och en hel bok om att ha skrivandet som yrke. Obs! Svår att inte sträckläsa.

Sälj det med ord: konsten att skriva reklam av Mattias Åkerberg och Christer Wiklander. Min bästa läsning under sensommaren för att bli motiverad att börja jobba, jobba, jobba igen i augusti. Den gav mig känslan att jag sysslar med världens roligaste sak – att få skriva på betald arbetstid!

Och en dokumentärfilm om språket pirahã som jag har läst mycket om.

På Lingvistbloggen skriver Mikael Parkvall så här om filmen The Grammar of Happiness: ”Slänge sig sålunda Lindström i därför avsedd vägg — här blir det (förhoppningsvis) riktigt stenhård språkporr i teverutan!”

På Lingvistbloggen finns också en trasslig och intressant kommentarstråd om pirahã och filmen med lingvistikprofessorn Dan Everett. Läs här och här.

Jag är vansinnigt nyfiken på detta språk som i all väsentlighet saknar räkneord och ord för färger. Hur påverkar det talarnas sätt att tänka? SVT har köpt in The Grammar of Happiness så håll utkik!

 

Annonser

Sju sorters kakor – att översätta mat

Sedan jag tog steget från frilansande översättare till språkansvarig på ett företag har mycket förändrats.

Det har blivit mindre av följande:
1. Tid att översätta
2. Tid att blogga
3. Tv och film

Ett fjärde påtagligt ”mindre av” är maten. Vart tog den vägen?

Inga fler matlagningsprogram och kockar med stora egon att bura in på två rader à 37 tecken.

Inga fler flygplansmenyer att översätta för att sedan kärleksfullt strö eufemismer över den torra anrättningen.

Och inga fler vintexter där jag kan bygga imponerande adjektivtorn.

Men hungern finns där fortfarande, och det är gott att läsa om konsten att översätta mat.
B J Epstein på Brave New Words skriver roligt och initierat om översättning av kokböcker.

Ett annat tips är en uppsats i samma ämne – översättning av recept: Translating Food: How to translate culture specific features in recipes. Titeln kunde lika gärna vara Sju sorters kakor för många exempel är hämtade från den nittionde utgåvan av den svenska bakklassikern.

I uppsatsen kan man läsa om hur man bakar Snoddas på engelska. Du vet, chokladkakan i långpanna med choklad- och kaffeglasyr, och kokos eller strössel ovanpå.

Eller heter de kärleksmums? Foto: pysslamera.blogg.se

Både som matintresserad och översättare är det intressant att läsa vilka strategier översättaren kan ta till för att amatörkockar och hemmabagare i andra länder än det ursprungliga ska kunna använda recepten med lika goda resultat.

Saker man vill slippa stå och fundera på i köket:

Vad motsvarar 3/4 cup i deciliter? (Bör man alltid konvertera måttenheter till mindre exakt mått?)

Och är verkligen filmjölk och sour cream utbytbara ingredienser? (Är det översättarens uppgift att provbaka för att se att det blir bra?)

Om skillnaden mellan kex, kaka och tårta inte är tydlig på svenska, hur ska man då översätta det?

Och varför är boken titel, Sju sorters kakor, inte översatt till engelska?

Det är frågor som Ida Köhler på Engelska institutionen vid Uppsala universitet, författare till uppsatsen, svarar på. Här kan du ladda ner hela uppsatsen: Translating Food: How to Translate Culture Specific Features in Recipes.

Läs mer om matöversättning här:

In vino veritas?

Koka tårtan i 390 grader 25 minuter

Uppdatering:

Läs på Pratbubblor om Snoddas och kakans många namn i olika delar av landet. Kan orsaka ytterligare bryderier för översättaren.

EU-översättarnas 21 bästa tips

Om du är översättare eller skribent så har Europeiska kommissionen 21 bra länkar att bjuda på.

Här finns denna lilla guldgruva för svenska – och tjugotvå liknande sidor finns för EU:s övriga officiella språk.

Det är förresten kommissionens egna översättare som har gjort länkurvalet. Och det är verkligen ett urval relevanta pålitliga källor, inte ännu en oändligt lång länklista. Man serveras både samhällsinformation och skrivhjälp (i form av ordlistor, terminologidatabaser och språkvårdsregler).

Ett ytterst relevant fynd i listan är Europeiska kommissionens egen publikation Skriva klarspråk. Det är en liten skrift med konkreta klarspråkstips som finns på och för alla EU-språk.

Mot slutet av skriften, på sidan 11 närmare bestämt, diskuteras ett problem som ofta drar ner kvaliteten på en översättning. Kanske rentav det som stör och förstör mest.

Det handlar om när källspråket lyser igenom i översättningen. Det kan bero på en onaturlig ordföljd, ordval eller kulturella faktorer som tilltal (formellt eller informellt?) som ligger närmare källspråket än målspråket.

Falska vänner kan vara boven när ett ordval ekar av källspråket och därför får texten av låta onaturlig eller skapar missuppfattningar.

Här kommer några falska vänner som Europeiska kommissionen hjälper oss att genomskåda. Det är engelska ord som inte betyder samma sak på svenska, trots att orden påminner om varandra:

ACTUAL betyder FAKTISK och inte AKTUELL (=CURRENT, TOPICAL)
BILLION betyder MILJARD och inte BILJON (=TRILLION)*
TO BE ENGAGED IN betyder SYSSLA MED, DELTA I och inte VARA ENGAGERAD I (=TO BE COMMITTED TO)
TO CONTROL betyder STYRA, BEGRÄNSA och inte KONTROLLERA (=TO CHECK)
EVENTUAL betyder SLUTLIG och inte EVENTUELL (=ANY)
PHYSICIAN betyder LÄKARE och inte FYSIKER (=PHYSICIST)

EU-kommissionen har dessutom en mer riktad resurssida, som är tänkt att användas av frilansöversättare knutna till dem. Den bjuder på dels specifik information om EU:s olika organ, lagstiftning, officiella dokument och avtal, dels mallar och språkliga riktlinjer för hur de vill ha sina översättningar.

Här finns den sidan.

Läs om falska vänner i mina tidigare inlägg :

Smeknamn, Idiom, Falska vänner i West Wing

Lär dig mer – gå en kurs!

Det här låter som en lista med drömkurser för mig:

Red ut begreppen! Vår grundkurs i det terminologiska angreppssättet.

”Nio till punto”. En fortsättningskurs i terminologi för översättare och tolkar.

Skrivregler och språkvård. Om skrivregler för svenska och engelska.

Vårdspråk och språkvård. Ny kurs om medicinens språk.

Ordlusta. Om att göra en ordlista.

Men det är ingen dröm, utan TNC:s (Terminologicentrum) kursutbud denna höst!

Perfekt för alla som översätter, skapar och granskar texter. Och ett bra sätt att knyta kontakter med kollegor i branschen.

Här finns mer information om kurserna och här finns allmän kursinformation.

TNC har  en blogg som jag vill passa på att tipsa om.

Ett inlägg som jag fastnade vid är det om exotiseringen (exotifieringen?) av livsmedelsmarknaden.

Varför anammar vi egentligen det exotiska namnet gojibär istället för det mindre säljande vargbär? Det är ett och samma bär, nämligen frukten från växten bocktörne. Läs resten av artikeln som heter Inte jämföra äpplen och päron – men aronia, marula och baobab som finns här.

Ett annat exempel på exotisering av livsmedel är senapskålen som blev rucola med hela världen. Läs om det och annat i mitt tidigare inlägg Koka tårtan i 390 grader 25 minuter.

Teckenspråk & dövtolkning

Å, vad jag gillar när man får fördjupa sig i ett ämne föranlett av ett översättningsuppdrag.

Jag har avslutat en översättning om tolkning för döva och hörselskadade. Kunden får översättningen och kvar sitter jag med en ny ordlista som jag tänker dela med mig delar av.

~~~

Vissa uppdrag är sådana att de resulterar i en praktisk ordlista med termer som jag har luskat ut. Ja, alltså luskat på annat sätt än att slå upp dem i lexikon.

Det kan handla om så pass nya uttryck att de ännu inte finns upptagna i lexikon, eller för specifika för att finnas med i till och med i fackordböckerna. Så var fallet med benämningarna på olika tolkmetoder för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet.

Här kommer mina förslag på svenska och engelska termer för dessa tolkmetoder:

skrivtolkning        speech-to-text reporting
tecken som stöd    (TSS)     sign supported Swedish/English
tydligt tal        clear speech
dövblindtolkning    deafblind interpreting
visuellt teckenspråk    visual frame signing
taktilt teckenspråk    hands-on signing
distanstolkning        video remote interpreting

En bra informationskälla är RNID (The Royal National Institute for Deaf People) i Storbritannien. På deras webbplats finns även länkar till andra organisationer av intresse.

~~~

Och på tal om detta… (mer…)

Komponentanalys

Vem sa att man typ aldrig tillämpar skolkunskaperna i arbetslivet? Öh…jag, och jag tar tillbaka det.

Kursen Semantik 5 poäng vid Uppsala universitet kanske inte var så dum ändå. Vi fick göra komponentanalyser av olika begrepp och, ärligt talat, just då kändes som om det var första och sista gången jag skulle göra det.

~~~

Så här gör man en enkel semantisk komponentanalys:

Välj ett begrepp, till exempel flicka. Skriv ner ordet längst till vänster på ett papper,  fyll i olika särdrag som ”flicka” har och sätt ett plustecken framför dessa. Skriv sedan ner relevanta särdrag som ”flicka” inte har i jämförelse med något annat, till exempel kvinna, och sätt minustecken framför dessa. Så här:

Flicka +människa +feminin -vuxen

Hur lyckades då den semantiska komponentanalysen hitta sin väg tillbaka in i mitt liv?

Jo, på jobbet ska en ny produkt få sitt namn. Produkten är antingen en mugg eller ett glas för barn, och nu ska jag ta reda på vad det är med hjälp av en semantisk komponentanalys! Namnet i kolumnen med flest rätt vinner.

MUGG GLAS
+ keramik – keramik
+ plast
– glas + glas
+ för varm dryck
+ för kall dryck + för kall dryck
+ har öra/handtag – öra/handtag
+ cylinderformad
+ konisk form
– på fot
+ för små barn – avsett för små barn

Glas

I särdragsmatrisen ska endast binära särdrag vara med, det vill säga särdrag som objektet antingen har eller inte har. Jag tar med kanske-särdrag också eftersom de är viktiga i detta sammanhang: en mugg kan men måste inte vara av just keramik eller plast.

Slutsats: Enligt matrisen ovan och baserat på produktens utseende så handlar det om ett glas.  Tyvärr är ett typiskt glas inte ”avsett för små barn”, något som i detta fall talar för att ändå kalla produkten mugg – som ju kan vara avsett för små barn.

Nu är det bara att göra om samma särdragsmatris för möjliga ord på engelska, tyska, spanska, franska, italienska…

~~~

Vilka särdrag som är typiska för ett objekt är inte något universellt. Uppfattningar kan skilja sig åt mellan individer, länder, kulturer och dessutom ändras de med tiden. Du kanske föredrar att dricka ditt kaffe i glas?

En typisk mugg

En muggformad kopp

Barnmugg med handtag

Barnmugg utan handtag, likväl en barnmugg

In vino veritas?

Två saker som är lika förödande som inspirerande för arbetsinsatsen är att översätta matprogram och vintexter. Tiden på dagen spelar ingen roll, det börjar alltid vattnas i munnen.

Vad blir resultatet av dessa? Burkmajs?

Det kan vara tidig förmiddag och jag har precis formulerat …elegant ljusröd i färgen och med aromer som påminner om jordgubbar och hallon. Mmm, låter uppfriskande!

Eller dåsig eftermiddag när till och med Slipvillans starka espressokaffe känns rogivande. Om du har fått nog av Merlot, Cabernet och Pinot Noir så kommer detta vin att väcka andarna till liv igen. Mäktig hallonsaft med en doft av rosenblad blandat med lagerblad och en lätt mineral fägring som glittrar likt grafit skapar fängslande, minnesvärda originalsmaker. Låter för bra för att vara sant. Precis vad jag behöver!

Eller timmen när det lider mot arbetsdagens slut, bara avsluta sista stycket, läsa igenom allt och skicka iväg översättningen. Vinet har en härlig djupröd färg och en komplex, kryddig bouquet av lakrits och mogna röda frukter. Det blir en underbar fruktexplosion som lämnar spår av mogna tanniner. Ja, ge mig en fruktexplosion.

~~~

Vintexter av det här slaget är speciella i tonen och innehåller suggestiva ord med kraftfulla associationer, mest adjektiv och adverb. Synonymordlistan är räddningen när ordförrådet är inventerat och jag måste hitta något som överträffar underbar, fantastisk och makalös. För detta vin är ju helt enkelt godast, lockar vintexten med.

Annat är det med Systembolagets rediga smak- och doftliknelser. Burkmajs som jag skymtade i en beskrivning är en favorit.

Här finns Systembolagets doft- och smaknyckel.

Nästa inlägg: att översätta matlagningsprogram.

Flygande veteraner

Jag blev fast på Bromma flygplats i tolv timmar veckan före jul.

På grund av ovädret, fick vi höra. Det var ett hederligt gammalt snöfall, hävdar jag.  Alla norrlänningar som i likhet med mig skulle uppåt i landet skrattade i kör när flygplatsen stängdes helt och hållet medan man plogade landningsbanan. Så löjligt! Skratten tystnade efter några timmars väntan…

Vad gör man när man checkat in bagaget, fikat, hämtat ut bagaget igen när flyget blev försenat, ätit, checkat in bagaget igen när det fanns chans att komma med ett senare plan, väntat och sniffat på skamlöst dyra parfymer i shoppen, läst tidningar och böcker och allt som går att läsa och till slut tappar hoppet om att komma i väg över huvud taget?

Foto: Föreningen Flygande veteraner

Då går man till Flygande veteraners butik och fördriver tiden. Där hittade jag en knastertorr julklapp till mig själv – Flygteknisk ordbok. Jag tvekar aldrig att slå till när jag hittar specialordböcker.

En smula roligare är butikens hylla med Biggles-böcker. Så fina att man vill ha dem bara därför. Kanske blir det några Biggles på tillbakaresan till Bromma.

Jag småpratade med damen i kassan medan jag klämde på Amelia Earhart-inspirerade mössor och flygplansmodeller med lilleputtsmå detaljer. Det visade sig att damen bakom den gammaldags kassaapparaten var nära vän till Herta Müllers svenska översättare Karin Löfdahl. Hon var så stolt över sin vän och pratade ivrigt på om hur viktig hon var för att alla som kan svenska, men inte tyska,  tack vare Löfdahls översättningar kan läsa Müller.

Här finns en kort intervju från 2005 med bibliotekarien och översättaren Karin Löfdahl. Och här finns en till intervju från oktober i år, efter att Müller tilldelats nobelpriset i litteratur.

Löfdahl säger bland annat följande om Müllers språk: …hos Herta Müller ska det sticka fram saker i språket som oroar och förvånar, grus i maskineriet.

Hur användbar är Google Dictionary?

Ett nytt tillskott i den växande Google-familjen är Google Dictionary.

Tidigare har Google gett orddefinitioner när man googlar ”define:word”, men nu finns alltså en lexikontjänst med hittills 27 språk, eller snarare 26 språk till och från engelska.  Just nu finns inte svenska-engelska, däremot finska, så svenska borde rimligtvis dyka upp snart.

Mitt till synes never-ending uppdrag att översätta en transportrelaterad text genererade en hel lista med nya och användbara termer på svenska-engelska-italienska. Jag gjorde ett mikro-test av språkkombinationen engelska>italienska för att se vad Google Dictionary håller för. Fjorton fackuttryck representerar mitt statistiskt irrelevanta testmaterial.

Resultat:

Åtta ord genererade användbara definitioner på italienska. Alla var korrekta, men två av dem gick ändå inte att använda i min översättning eftersom sammanhanget krävde andra ord.

Sex ord blev åt helskotta fel på italienska. I tre fall fick jag då en bokstavlig översättning av uttrycket (à la Google Translate) och i ett fall var halva uttrycket på engelska och halva på italienska. De återstående två orden genererade förslag på italienska översättningar men just det ordet som jag var ute efter fanns inte med.

~~~

Ett problem med Google Dictionary är mängden definitioner – de är för få (just nu). Ibland får man ingen översättning av ordet och när det ges är förslagen för få.

Ett annat är att tjänsten inte känns tillräckligt pålitlig för att användas professionellt. Det får inte ge misslyckat resultat i nästan hälften av fallen och så få ordförslag att välja bland. (mer…)

En hamn är en hamn är en…

Jag ska beskriva en typisk situation när jag översätter. Just detta jobb är från svenska till engelska. Om transporter. Ett stycke i texten handlar om hamnar. Bli inte för upphetsad nu, fortsätt att läsa.

Hamnar, alltså. Harbour? Port? Eller kanske docks i vissa sammanhang?

Jag gör en lista över betydelserna av varje ord. Bra ordböcker är guld värda vid sådana tillfällen. Jag använder bland annat Hans Hildorssons Business Dictionary från KFS Förlag, förutom standardordböckerna.

Min lista denna gång hamnar här:

Port betyder hamn, hamnstad och hamnsplats. Det används i många sammansättningar som port authority, port of call och port of entry. Ordet kan användas för att beteckna både en bokstavlig och bildlig hamn. En port är ofta målet för en sjöresa, och många hamnstäder har därför Port i namnet.

Harbour används också för hamn i både bokstavlig och bildlig mening. Den bokstavliga betecknar själva tilläggsplatsen. Den bildligt hamnen är mer av en tillflyktsort, ett skydd.

Dock(s) kan beteckna hamn, men också en del av hamnen – varvet, kajen. En annan hamnrelaterad betydelse av ordet är docka på svenska.

Det vackra ordet haven, också hamn, passar dessvärre inte in i min torra hamntext.