Syditalienska lästips

”Jag är bara anträffbar i mina skrifter, ej personligen” sa tydligen August Strindberg.

Detta gäller inte den italienska författaren Valeria Parrella, för hon är anträffbar på Italienska kulturinstitutet.

Jag vill bums börja läsa Parrellas romaner Lo spazio bianco (Väntrum, recenserades här när den kom ut på svenska 2011) och Lettera di dimissioni (Avskedsbrev, på svenska 2012). Men jag får sjå mig tills Postens avi dyker upp och jag kan hämta ut dem.

Under tiden långsam-läser jag de sista sidorna av en annan italienare: Gianrico Carofiglios prisbelönta novellsamling Non esiste saggezza.

Här kommer en minirecension:

Det är en varierande samling berättelser som tar en del oväntade svängar. Vissa av novellerna rör sig i barnets både utsatta och fantastiska värld, medan andra är som synnerligen intressanta samtal. Poliser och advokater dyker upp lite här och var, men det kan förklaras av Carofiglios egna erfarenheter från den världen. Han har arbetat som antimaffiaåklagare.

Det är intressant läsning från första sidan.

Non esiste saggezza finns inte i svensk översättning (än?), men det gör däremot kriminalromanerna om försvarsadvokaten Guido Guerrieri (på bokförlaget Forum och Månpocket).

Men åter till Valeria Parella. När jag har läst ut hennes romaner passar det perfekt att gå på Italienska kulturinstitutets och Astor förlags Parrella-kväll.

Läs mer om Astor i Astor sprider italiensk litteratur.

Primo Levi

Här kommer en blogginlägg helt och hållet riktat till min kära vän Bettina Gamba Radano. Om någon annan har glädje av läsningen är det naturligtvis dubbelt så bra.

Nästa torsdag, den 26 januari, ska vi fördjupa oss i Primo Levis poesi. Ad ora incerta e altre poesie kommer snart att finnas i svensk tolkning av Roger Fjellström och Louise Kahan. Presentationen av I oviss timme och övriga dikter, som den heter på svenska, äger rum på Italienska kulturinstitutet i Stockholm. Läs mer om evenemanget här.

I OrdStröms kalendarium finns info om allt som sker i samband med utgivningen av Primo Levis poesi på svenska. Recension finns sent omsider att läsa på Svenska dagbladets webbplats (länk uppdaterad 15 maj 2012). Sätt upp en påminnelselapp på kylskåpet.

Så kära vän, i väntan på den 26 januari tänkte jag bjuda på en kort introduktion till Primo Levi och hans poesi. För ju mer man vet desto mer vill man veta. Och snart vet du förhoppningsvis lite mer.

Jag börjar från slutet för då får jag också tillfälle att inleda med några ord från Nobelpristagaren Elie Wiesel. Slutet är att Primo Levi dog 1987 när han föll från tredje våningen i sitt trapphus. Ett antagande som många verkar hålla med om är att han i själva verkar begick självmord.

Elie Wiesel kommenterade händelsen med att Primo Levi redan var död. Han dog 40 år tidigare i Auschwitz.

Och där har vi temat för den bok som Levi kanske är mest känd för, Se questo è un uomo (Är detta en människa?) som är författad under åren 1945-1947. Det är hans vittnesmål om upplevelserna i koncentrationslägret.

Vad är då temat i Primo Levis poesi? Ad ora incerta e altre poesie publicerades 1984, många år efter att Levi överlevt och befriats från koncentrationslägret. Men dikterna täcker alla år som gått sedan dess. Själva titeln är hämtad från Samuel Taylor Coleridge: Since then, at an uncertain hour, That agony returns…

Och visst är det händelser från koncentrationslägret som han bearbetar i diktform. Minnena och känslorna som dyker upp ”i oviss timme”. Skräcken att det ska hända igen. (mer…)