Umberto Ecos 40 skrivregler

Här kommer Umberto Ecos skrivregler i svensk tolkning.

De är egentligen Eco själv som har gjort en översättning av urvattnade skrivregler som cirkulerat bland amerikanska näringslivsskribenter. Eller kanske snarare en Eco-ansk bearbetning där själva regeln utgör exemplet.

  1. Undvik allitterationer även om ärthjärnor älskar sånt.
  2. Använd gärna konjunktiv, dock önskar jag att det vore använt på rätt sätt.
  3. Klyschor är gammal skåpmat som bör undvikas.
  4. Förkunna ditt budskap medelst de enklaste av sätt.
  5. Undvik akronymer & förkortningar etc.
  6. Var (alltid) medveten om att parenteser (även när de känns nödvändiga) skapar avbrott i textflödet.
  7. Fastna inte i överanvändning av … ellips.
  8. Använd helst inte citattecken, det är inte ”elegant”.
  9. Generalisera aldrig.
  10. Utländska ord hör inte till bon ton.
  11. Var sparsam med citat. Som Emerson sa: ”Jag hatar citat. Berätta för mig vad du vet.”
  12. Liknelser är som klyschor.
  13. Undvik upprepningar och säg inte samma sak två gånger – upprepningar är överflödiga (redundans innebär onödiga förklaringar av något som läsaren redan har förstått).
  14. Det är bara puckon som använder ovårdat språk.
  15. Var alltid någorlunda specifik.
  16. Hyperbolen är den mest fulländade retoriska figuren.
  17. Skriv inte ettordsmeningar. Någonsin.
  18. Se upp med alltför överdådiga metaforer, de är fjädrar på ormens fjäll.
  19. Kommatecken, bör du använda, på rätt sätt.
  20. Lär dig att skilja på semikolon och kolon: även om det inte är lätt.
  21. Om du inte hittar rätt formulering, ta inte till en regional variant. Som man säger i Venedig: Peso el tacòn del buso (lagningen är värre än hålet).
  22. Blanda inte olika metaforer även om du tycker att de kompletterar varandra. De kommer att passa som fisken i handsken.
  23. Behöver du verkligen ställa retoriska frågor?
  24. Var kortfattad, försök uttrycka dig med så få ord som möjligt och undvik långa meningar, hit räknas också inskjutna satser som ofrånkomligen förvirrar den förströdda läsaren, så bidrar du inte till den allmänna informationsbombningen som tveklöst (i synnerhet när den är proppad med överflödiga, eller i alla fall inte helt nödvändiga, detaljer) är en av de största tragedierna i denna vår samtid som domineras av mediernas makt.
  25. Hela iden med accenttecken är att skilja på ord som armen och armén.
  26. Sätt inte apostrof före genitiv-s, inte ens när du skriver din engelsklärare’s namn.
  27. Var inte överdrivet emfatiskt! Använd utropstecken med måtta!
  28. Inte ens barbarismens mest hängivna supporters sätter slentrianmässigt plural-s på utländska ord.
  29. Stava utländska namn rätt: Beaudelaire, Roosewelt, Niezsche och så vidare.
  30. Kalla författare och personer som du skriver om vid deras rätta namn utan omskrivningar. Det gjorde 1800-talets främsta lombardiske författare, mannen bakom Den femte maj.
  31. Inled texten med en captatio benevolentiae för att vinna läsarens gillande (men du kanske är så korkad att du inte ens förstår vad jag menar).
  32. Var ytterst nogrann med stavningen.
  33. Jag tänker inte ens påpeka hur irriterande paralipser är.
  34.  Börja inte på ny rad för ofta.
    Och inte i onödan.
  35. Nyttja inte pluralis majestatis. Vi anser det opassande.
  36. Förväxla inte orsak och följd. Du skulle ha fel och tar alltså miste.
  37. Formulera inte meningar där slutsatsen inte följer logiskt av premisserna. Om alla gjorde så skulle premisserna följa av slutsatserna.
  38. Vältra dig inte i arkaiska former, hapax legomena eller andra osedvanliga lexem, inte heller i rhizomatiska deep structures som – även om de ter sig sammalunda upplysande i fråga om grammatologiska skillnader och lockar till dekonstruktivistiska härledningar, eller ännu värre om de befinns diskutabla vid en granskning av den som läser med ekdotisk akribi – emellertid skulle överskrida mottagarens kognitiva kompetens.
  39. Var inte för mångordig, men säg inte heller mindre än.
  40. En komplett sats bör innehålla.

Vissa av punkterna är i det italienska originalet språkspecifika och saknar en motsvarighet i det svenska språket. I dessa fall har jag gjort en tolkning som är tänkt att passa även det svenska språket, förhoppningsvis formulerad i Ecos anda!

Umberto Ecos 40 skrivregler Come scrivere bene är publicerade i La Bustina di Minerva (Bompiani, 2001).

Läs mer om Ecos och andras skrivregler i Skrivregler och fler skrivregler

Syditalienska lästips

”Jag är bara anträffbar i mina skrifter, ej personligen” sa tydligen August Strindberg.

Detta gäller inte den italienska författaren Valeria Parrella, för hon är anträffbar på Italienska kulturinstitutet.

Jag vill bums börja läsa Parrellas romaner Lo spazio bianco (Väntrum, recenserades här när den kom ut på svenska 2011) och Lettera di dimissioni (Avskedsbrev, på svenska 2012). Men jag får sjå mig tills Postens avi dyker upp och jag kan hämta ut dem.

Under tiden långsam-läser jag de sista sidorna av en annan italienare: Gianrico Carofiglios prisbelönta novellsamling Non esiste saggezza.

Här kommer en minirecension:

Det är en varierande samling berättelser som tar en del oväntade svängar. Vissa av novellerna rör sig i barnets både utsatta och fantastiska värld, medan andra är som synnerligen intressanta samtal. Poliser och advokater dyker upp lite här och var, men det kan förklaras av Carofiglios egna erfarenheter från den världen. Han har arbetat som antimaffiaåklagare.

Det är intressant läsning från första sidan.

Non esiste saggezza finns inte i svensk översättning (än?), men det gör däremot kriminalromanerna om försvarsadvokaten Guido Guerrieri (på bokförlaget Forum och Månpocket).

Men åter till Valeria Parella. När jag har läst ut hennes romaner passar det perfekt att gå på Italienska kulturinstitutets och Astor förlags Parrella-kväll.

Läs mer om Astor i Astor sprider italiensk litteratur.

En snökanon och några vindar

Expressen den 13 januari 2012

Jag satt och stirrade på snökanonen några dagar denna vecka. Ibland små, små flingor som irrade omkring utanför fönstret, ibland stora vaddtussar som snabbt landade på marken. Men nästan aldrig uppehåll.

Jag var nog inte den enda som trodde att ”snökanon” var kvälltidningska för ett riktigt snöoväder. Men där tog jag fel. Även SMHI använder begreppet snökanon, med första belägget från 1991.

En snökanon. Källa: SMHI.

Om man tittar på de meteorologiska bilderna kanske de långa banden av täta snöbyar påminner om en snökanon som sprutar ut snö?

I Norditalien talas det i väderleksrapporterna om la bora som har dragit fram och gjort att temperaturen sjunkit med 10 grader på väldigt kort tid. Ibland kallas denna nordostliga vind för sitt ryska namn buran.

Bora har paralleller på många språk, på svenska i nordanvinden bore.

Kung Frost, även kallad Kung Bore, regerar över Sverige.

Historiskt i Sverige har vindarnas väderstreck förknippats med olika egenskaper. Nordan är kall och olycksbådande medan sunnan är mild och anses ge tur. Västan och östan vet jag faktiskt inte vad de för med sig.

För kalenderbitaren kommer här namn på fler vindar. Vissa av dem används i marknadsföringssyfte för associationerna som de ger (tveksamt om det alltid är positiva):

Volkswagen Sirocco, tvättmaskinen Calima från Electrolux, hårfön som synonym till hårtork och Nokias plattform Harmattan.

Sirocco

Het och dammfylld vind som drar fram under vinter och vår. Scirocco anses i Italien ohälsosam på grund av dammet och fukten den för med sig.

Mistral

Hård nordlig eller västlig vind som kan orsaka plötsliga stormar.

Calima

Het, sydlig vind som drar med sig damm från Nordafrika där vinden kommer ifrån.

Föhn

Varm, torr vind som förekommer kring bergsryggar, ursprungligen Alperna.

Harmattan

Torr, sandmättad nordostlig vind som blåser från västra Sahara och kan föra med sig damm ända till Nordamerika.

Primo Levi

Här kommer en blogginlägg helt och hållet riktat till min kära vän Bettina Gamba Radano. Om någon annan har glädje av läsningen är det naturligtvis dubbelt så bra.

Nästa torsdag, den 26 januari, ska vi fördjupa oss i Primo Levis poesi. Ad ora incerta e altre poesie kommer snart att finnas i svensk tolkning av Roger Fjellström och Louise Kahan. Presentationen av I oviss timme och övriga dikter, som den heter på svenska, äger rum på Italienska kulturinstitutet i Stockholm. Läs mer om evenemanget här.

I OrdStröms kalendarium finns info om allt som sker i samband med utgivningen av Primo Levis poesi på svenska. Recension finns sent omsider att läsa på Svenska dagbladets webbplats (länk uppdaterad 15 maj 2012). Sätt upp en påminnelselapp på kylskåpet.

Så kära vän, i väntan på den 26 januari tänkte jag bjuda på en kort introduktion till Primo Levi och hans poesi. För ju mer man vet desto mer vill man veta. Och snart vet du förhoppningsvis lite mer.

Jag börjar från slutet för då får jag också tillfälle att inleda med några ord från Nobelpristagaren Elie Wiesel. Slutet är att Primo Levi dog 1987 när han föll från tredje våningen i sitt trapphus. Ett antagande som många verkar hålla med om är att han i själva verkar begick självmord.

Elie Wiesel kommenterade händelsen med att Primo Levi redan var död. Han dog 40 år tidigare i Auschwitz.

Och där har vi temat för den bok som Levi kanske är mest känd för, Se questo è un uomo (Är detta en människa?) som är författad under åren 1945-1947. Det är hans vittnesmål om upplevelserna i koncentrationslägret.

Vad är då temat i Primo Levis poesi? Ad ora incerta e altre poesie publicerades 1984, många år efter att Levi överlevt och befriats från koncentrationslägret. Men dikterna täcker alla år som gått sedan dess. Själva titeln är hämtad från Samuel Taylor Coleridge: Since then, at an uncertain hour, That agony returns…

Och visst är det händelser från koncentrationslägret som han bearbetar i diktform. Minnena och känslorna som dyker upp ”i oviss timme”. Skräcken att det ska hända igen. (mer…)

Sammanfatta året i ord

Snart är det dags att knyta ihop säcken som heter 2011. Årets bästa-listor skrivs och priser delas ut för årets bedrifter inom olika discipliner.

Översättarbloggen spanar naturligtvis in Årets ord. Ett nytt ord. Ett populärt ord. Ett typiskt ord.

Svenska

Årets ord på svenska efterlyses!

Danska

Sproglaboratoriet i P1 avslöjar vilket årets danska ord blir. Gå in på dr.dk den 22 december och kolla. Finalisterna är fedtafgift, kickstarte, vejvrede, villyarder, løftebrud, tilbagerulning och fattigdomsydelse.

Norska

Språkrådet i Norge har korat rosetog till årets ord. Till minne av den 22 juli 2011.

Et rosetog

Italienska

En av Italiens största dagstidningar Corriere della sera har en omröstning på tidningen webbplats – kolla in ordfinalisterna här. Bunga bunga finns med.

Engelska

Inte många Årets ord har korats än så länge, men ett fåtal ord och listor har börjat dyka upp.

– Pragmatic har utsetts till Årets ord av Merriam-Webster. En motivering verkar vara att det är ett av de vanligaste uppslagsorden i deras nätlexikon.

2011 The year in words beskriver året med ett ord per händelse. Politik, kultur, sport och inte så mycket humor.

– Dictionary.com tycker att tergiversate är årets ord 2011.

– American Dialect Society kan man hålla ett öga på. De är seriösa i sin utnämning och meddelar sitt beslut den 6 januari 2012. Kolla hur det går här.

Tips! Sök på #woty på Twitter för pinfärska spekulationer och förslag.

Släpp loss italienskan

Jag läser Malin Persson Giolitos krönika i senaste numret av Språktidningen (7/11) .

Persson Giolito skriver om  ambitionen att lära sig italienska med hjälp av Petrarcas Il Canzoniere och operafraser (”Hur kan jag – en medelålders kvinna – vara så vig? La donna è mobile”).

Ambitionen övergår till insikten att det bara är att släppa loss för att lära sig språket. Och jag håller med, genom misstagen lär man sig nyanserna (att inte säga ”jag måste fly” när man menar att man måste rusa).

Det är en rolig krönika. Om man ”släpper loss” när man lär sig italienska så kan Petrarcas sonett 35 bli till en absurdistisk dikt.

Ensam en penna i desserten slår läger

Trött ditt uppmätta pass i handflatan väger

Och glider också portot i frysen så fort

Mänsklig väst på arenan med sitt stämplade kort

Jag blev själv helt inspirerad att läsa Petrarcas canzoner och sonetter. I översättning av Ingvar Björkeson kan sonett 35 låta så här. Inte helt användbara vardagsfraser, kanske.

I tankar, ensam, på en ödslig hed

med tvekande och tunga steg jag går

och granskar markens sand, om den bär spår

av människor: dem flyr jag, söker fred

Har flera gånger blivit lockad av Paperback Lover att läsa Malin Persson Giolitos blogg. Nu gör jag det.

Hennes krönika finns tyvärr inte i nätversionen av Språktidningen.

Närma eller fjärma, del 2

Globaliseringen som förändringsprocess varigenom stater och samhällen över hela jorden knyts samman påverkar även översättningar.

Frågan som en översättare kan ställa sig är: Vad vet läsarna om den kultur som skildras i texten? Jo, antagligen lite mer nu än förr. Vi lär oss mer och snabbare om andra länder och kulturer vilket leder till färre förklaringar och fotnoter. Och är det något som vi inte känner till så är informationen oftast bara ett musklick bort.

En trend på senare tid verkar vara att inte anpassa texten, utan låta det utländska stå kvar. Som skribent eller översättare fjärmar man visserligen läsaren, men samtidigt närmar man sig det som skildras.

Det kan gälla kokböcker.

Bör jag förklara att pak choi/pak choy är ett slags kinesisk salladskål eller lita på att kokboksanvändaren vet eller tar reda på det?

Pak choi - Brassica rapa var. chinensis.

Det kan också gälla romaner.

Hur påverkas upplevelsen när utländska titlar flyttar in i en översättning? Läs om exemplet Mma och Rra i McCall Smiths böcker om Damernas detektivbyrå här.

Det kan gälla undertexter.

I dag förväntas svenska tittare känna till namnet på amerikanska tv-personligheter. Men jag minns ett gammalt avsnitt av The Simpsons där namnet på en amerikansk sportkommentator hade ”översatts” till Peppe Eng.

Och det gäller utan tvekan nyhetsartiklar – det gäller att hänga med. Varje skribent verkar göra sin bedömning av vad läsarna förväntas känna till.

Ett annat perspektiv på frågan om att närma eller fjärma ger begreppen endonym och exonym.

Det är beteckningar på lokala respektive utländska namn på en företeelse. En sådan företeelse kan vara geografiska platser, där Myanmar är endonymen och Burma är engelskans exonym. (mer…)

Du är kort, men fager!

Jag börjar redan längta efter det som SMHI benämner brittsommar. Klar luft och skön sensommarvärme.

Brittsommar är en kortform av Brittmäss-sommar, med andra ord den heliga Birgittas dag som infaller den 7 oktober. Svenska Akademiens ordbok ger ofta poetiska (eller bara ålderdomliga) exempel som dessa:

De vackra höstdagarne, som ofta infalla i October månad, ansågos som en följd af .. (den heliga Birgittas) förböner, hvaraf dessa dagar ännu kallas utaf folket Brittmesse-sommaren. Britmessommar, du är kort, men fager!

Foto: Malin Lindberg

Är det specifikt för Sverige och svenskan att ha ett namn för den efterlängtade sensommarvärmen?

Nej, men däremot skiljer sig tidpunkten för när brittsommar inträffar i olika länder, och det är något som avspeglas i namnet.

På italienska är det helgonet San Martino som för med sig några dagars sommarvärme, således estate di San Martino. I länder som Italien, Spanien och Frankrike infaller ”San Martino-sommar” den 11 november – det är alltså vår mårtensmässa. Att vi inte firar mårtenssommar istället för brittsommar beror helt enkelt på att vi här uppe i norr redan börjar gå mot kall vinter då.

Logiskt nog kan den södra hemisfären få brittsommarvärme i perioden kring slutet av april och början av maj.

SMHI:s artikel om brittsommar avslöjar följande:

Klimatologerna anser att brittsommar inträffat åren 1985, 1986, 1990, 1991, 1993, 1994, 1995, 1996, 2005 och 2010.

Om den talsekvensen vore ett IQ-test där man ombeds fylla i nästa tal så skulle jag skriva ”2011” och hålla tummarna.

Och:

Inte i något fall har ordet brittsommar använts i september eller i november.

Vilket innebär att jag vackert får vänta minst en månad till.

Andra mer eller mindre riktiga synonymer till brittsommar är indiansommar, grävlingssommar, fattigmanssommar och de mer begripliga eftersommar och förhöst.

En skillnad är dock att indiansommar inte är knuten till en speciell dag i almanackan samt att den bör föregås av en frostnatt. Säger SMHI.

Språkappar

Något för semestern kanske? Eller om du åker buss eller tunnelbana till jobbet? För mig har det helt och hållet knockat ut kvällsläsningen.

Här kommer Översättarbloggens tips på språkappar:

 Ordquiz

Testa ditt ordförråd på svenska, engelska, italienska, tyska, franska och spanska. Jag har testat de tre första språken och Norstedts svenska quiz har blivit min favorit. Ladda ner den här eller sök på ”Norstedts svenska quiz”. Ett utmärkt sätt att utvidga vokabuläret på inför…

 Wordfeud

Alfapet-liknande spel på svenska och ett par andra språk. Otroligt irriterande att man själv inte kan sätta reglerna för godkända ord, inför Wordfeud står vi alla lika.

 Word Warp/Word Mix

Anagramspel – den förra för iPhone och den senare för Android. Ett klassiskt semesterspel som går ut på att skapa så många ord som möjligt genom att kasta om ett givet antal bokstäver. Orden måste innehålla tre eller fler bokstäver och spelet går på tid. För att gå vidare till nästa omgång måste man knäcka ett visst antal långa ord.

Fler språkappar, någon?

Översättare, behöver du pengar?

Italienska kulturinstitutet ger stöd till översättningar av italiensk skön- och facklitteratur samt översättning av italiensk kort- och långfilm (undertextning och dubbning).

Eftersom stipendieansökningar har en notorisk förmåga att bli författade och inskickade sista dagen kommer här en tidig påminnelse! Nästa ansökningsdatum inträffar nämligen inte förrän 30 september.

Förlag, författare, översättare kan skicka sin ansökan till Italienska Kulturinstitutet, Gärdesgatan 14, 115 27 Stockholm. Här hitta du all information du behöver. Eller fortsätt läsa…

För ansökan om stöd till ett REDAN ÖVERSATT, PUBLICERAT OCH DISTRIBUERAT VERK skall man bifoga följande:

1. En kortfattad beskrivning av verket
2. Översättarens CV
3. En kopia av översättarens avtal med förlaget
4. En kopia av avtalet där man erhållit rättigheterna för verket
5. En kalkyl med:
– totalkostnad för hela publiceringen i Euro
– kostnad för översättningen i Euro
– det ansökta stödet i Euro
6. En kopia av verket på italienska
7. En kopia av verkets översatta version
8. Eventuella urklipp av recensioner, artiklar, osv.

För ansökan om stöd till ETT VERK SOM MAN AVSER ATT ÖVERSÄTTA OCH PUBLICERA skall man bifoga följande:

1. En kortfattad beskrivning av verket
2. Preliminärt utgivningsdatum
3. Översättarens CV
4. En kopia av översättarens avtal med förlaget
5. En kopia av avtalet där man erhållit rättigheterna för verket av det italienska förlaget ELLER en kopia av den avsiktsförklaring enligt vilken det italienska förlaget avser att i framtiden överlämna rättigheterna för verket
6. En kalkyl med:
– totalkostnad för hela publiceringen i Euro
– kostnad för översättningen i Euro
– det ansökta stödet i Euro
7. En kopia av verket på italienska

Sveriges författarfond ger bidrag till provöversättningaroch till resor och utbyten (5 000 kr fem gånger om året).

In bocca al lupo!