Språket lever!

Språket bor lika mycket i ordböcker som hos talarna. Medan de förra ger en samlad bild av språket vid en viss tidpunkt, så är det de senare som tar språket framåt, bakåt och i sidled på oförutsägbara sätt.

Nog beskrivet, här kommer ett exempel där ordbok möter ordlek. Diskussionsämnet är de engelska orden ”border/boarder”.

På den ena sidan befinner sig Gunnar Persson, professor emeritus i engelska. På den andra finns Crossing Boarders som jobbar för att främja ett mer jämställt deltagande i fritidsverksamheter.

Färskpressad insändare i Västerbottens-Kuriren.
Foto: crossingboarders.se

Svaret i VK den 18 augusti 2012.
Foto: crossingboarders.se

 

Och så var sagan all…

Svaret på svaret.
Foto: crossingboarders.se

 

 

Annonser

Årets ord 2010

Vill du rösta fram årets ord 2010?

Det är det uppslagsord (avsändaren är ne.se) som på bästa sätt speglar året som gått. Och det är inte nödvändigtvis ett ord; det kan vara ett begrepp eller en företeelse. Svininfluensa röstades fram till Årets uppslagsord 2009 med tydlig marginal.

Femton uppslagsord är nominerade och du kan rösta här.

Varför ska man rösta?

– Jo, resultatet säger något om Sverige 2010. Vad var viktigt och vad gjorde intryck?

– Det är intressant att jämföra resultatet med årets ord i andra länder.

– De femton nominerade orden och resultatet är tankeväckande. Kanske ger det en insikt i hur andra tänker – eller hur annorlunda du själv tänker – om förra årets händelser.

För att få ett resultat måste ju någon rösta. Omröstningen är öppen för alla här.

Sista dagen att rösta är 27 januari och resultatet presenteras i slutet av januari.

Här finns Årets ord enligt…

New Oxford American Dictionary

Merriam-Webster

Urban Dictionary (med mindre vårdat språk)

 

Läs också inlägget Årets ord 2009.

 

Allergier på 27 språk

Har du suttit på en restaurang i ett land där du inte talar det rätta språket (så bra) och försökt få serveringspersonalen att förstå att du är allergisk mot eller inte kan äta vissa saker på menyn?

Brave New Words tipsar BJ om Allerglobal som skapar ditt personliga ”allergikort”. Du kryssar för dina allergier, väljer språket som du vill ha dessa beskrivna på, skriver ut ditt allergikort och sen är det bara att slå dig ner på restaurangen och invänta kyparen.

Hjälp finns för jordnötsallergiker

För mig låter Allerglobal som en ypperlig översättarhjälp! Med 70 livsmedel på 27 europeiska språk, inklusive svenska, så blir det ett finfint litet speciallexikon.

~~~

Här har jag gjort ett allergikort till min vän Maria som reser till Frankrike en gång i månaden. Inga fler missförstånd på creperian huruvida galetterna är gjorda på vetemjöl eller bovetemjöl.

Here is your allergy card!
Carte d’Allergies et Intolérances Alimentaires

Je suis allergique ou intolérant(e) aux aliments suivants:

* blé
* céréales et graines
* farine

Je vous prie de tenir compte de ces informations lorsque vous préparerez mon repas.

Merci pour votre collaboration.

~~~

Vegetarianer måste fylla i inte mindre än tretton livsmedel för att bli nöjd med måltiden. Ja ja, jag lär mig fler ord på köpet. Alltid något.

Amerikansk slang då och nu

I det tidigare inlägget Att översätta The Wire skrev jag om hur försvinnande kort livslängd slanguttryck kan ha. Det är mer än bara en åsikt, det är ett av slangens utmärkande drag som är viktig att tänka på vid översättning.

Det är omöjligt att spå vilka slanguttryck som ska dyka upp, bli populära och snabbt försvinna alternativt leva kvar och i och med det mista udden och tas upp i vardagsspråket. Det är oförutsägbara faktorer som avgör ett slangords spridning och status.

Jag har tre slanglexikon från tre årtionden framför mig:

Victor Skaarups och Kris Winthers U.S.A-Slang. Ordbok över modern amerikansk slang från 1945

Kris Winthers Amerikanskt slanglexikon från 1988 (fjärde utökade upplagan, första från 1970)

Einar Heckschers Amerikanskt slanglexikon från 1997

Sextio år är lång tid för ett språk, och 40-talsslangen får mig att le. Men även 90-talet kan kännas långt borta om man ser till slanguttrycken.

Exempel på 40-talsslang enligt  Skaarup/Winther:

Abbyssinia (I’ll be seeing you), på återseende

ace in, armbåga sig fram

ace in the hole, 1) Förstulen extradusör, mutor 2) Sparad slant

De svenska definitionerna är ibland det mest intressanta i sammanhanget. Den som har använt ordet extradusör på sistone kan väl höra av sig och berätta om den var förstulen eller ej.

~~~

Exempel på 70/80-talsslang enligt Winther: (mer…)

Camorrans ordlista från Acqua till Zoomafia

Roberto Savianos hemsida är fullproppad med intressant läsning. Det finns en länk till Oltre Gomorra (bortom Gomorra) och där finns fördjupad kunskap om maffian. Jag tycker förvisso att Savianos bok Gomorra och filmen med samma namn som han var med och skrev manuset till, ger en väldigt god inblick i hur maffian fungerar i Syditalien, men här finns ny och detaljerad information om mycket som inte tas upp i hans böcker.

Det finns en camorraordlista. Det är till synes vanliga ord på italienska med ytterligare betydelser i camorrans värld, och det är dessa betydelser som listas i Vocabolario della Camorra.

Så här…

Ananas syftar inte bara på den tropiska frukten utan också på sättet som camorran tillämpar att systematiskt smuggla droger i burkar med konserverad ananas  (de göms mellan ananasskivorna).

Banana (banan) är inte heller bara en frukt. Det är ett sätt att smuggla kokain på. Det händer ju att de båda produkterna kommer från samma land. Varje enskild banan döljer en liten gömma under skalet.

Ja, en sån ordlista. Ibland rent underhållande, ibland intressant och skrämmande läsning.

~~~

Vissa ord har en lite utförligare förklaring.

Dentifricio (tandkräm). Visserligen det vi håller tänderna rena med, men i ett fall en billig kinesisk kopia av Colgate som innehöll giftiga ämnen men ändå spreds på den europeiska marknaden. Camorrans inblandning kunde inte uteslutas.

Och vissa är som små essäer, som förklaringen till acqua (vatten). Den som kan lite italienska kan läsa artikeln här.

Zoomafia syftar förresten på de som styr den olagliga djurhandeln.

Flygande veteraner

Jag blev fast på Bromma flygplats i tolv timmar veckan före jul.

På grund av ovädret, fick vi höra. Det var ett hederligt gammalt snöfall, hävdar jag.  Alla norrlänningar som i likhet med mig skulle uppåt i landet skrattade i kör när flygplatsen stängdes helt och hållet medan man plogade landningsbanan. Så löjligt! Skratten tystnade efter några timmars väntan…

Vad gör man när man checkat in bagaget, fikat, hämtat ut bagaget igen när flyget blev försenat, ätit, checkat in bagaget igen när det fanns chans att komma med ett senare plan, väntat och sniffat på skamlöst dyra parfymer i shoppen, läst tidningar och böcker och allt som går att läsa och till slut tappar hoppet om att komma i väg över huvud taget?

Foto: Föreningen Flygande veteraner

Då går man till Flygande veteraners butik och fördriver tiden. Där hittade jag en knastertorr julklapp till mig själv – Flygteknisk ordbok. Jag tvekar aldrig att slå till när jag hittar specialordböcker.

En smula roligare är butikens hylla med Biggles-böcker. Så fina att man vill ha dem bara därför. Kanske blir det några Biggles på tillbakaresan till Bromma.

Jag småpratade med damen i kassan medan jag klämde på Amelia Earhart-inspirerade mössor och flygplansmodeller med lilleputtsmå detaljer. Det visade sig att damen bakom den gammaldags kassaapparaten var nära vän till Herta Müllers svenska översättare Karin Löfdahl. Hon var så stolt över sin vän och pratade ivrigt på om hur viktig hon var för att alla som kan svenska, men inte tyska,  tack vare Löfdahls översättningar kan läsa Müller.

Här finns en kort intervju från 2005 med bibliotekarien och översättaren Karin Löfdahl. Och här finns en till intervju från oktober i år, efter att Müller tilldelats nobelpriset i litteratur.

Löfdahl säger bland annat följande om Müllers språk: …hos Herta Müller ska det sticka fram saker i språket som oroar och förvånar, grus i maskineriet.

Jag önskar mig en bok i dag

Hoppas, hoppas att denna rara ordbok hamnar hos mig i dag. Då ska jag bläddra och titta och läsa tills jag kan allt om allt från astronomi till sport.

Å, detaljer! En bok som utlovar information om de olika partierna i en dörr kan omöjligt göra mig besviken.

Hur användbar är Google Dictionary?

Ett nytt tillskott i den växande Google-familjen är Google Dictionary.

Tidigare har Google gett orddefinitioner när man googlar ”define:word”, men nu finns alltså en lexikontjänst med hittills 27 språk, eller snarare 26 språk till och från engelska.  Just nu finns inte svenska-engelska, däremot finska, så svenska borde rimligtvis dyka upp snart.

Mitt till synes never-ending uppdrag att översätta en transportrelaterad text genererade en hel lista med nya och användbara termer på svenska-engelska-italienska. Jag gjorde ett mikro-test av språkkombinationen engelska>italienska för att se vad Google Dictionary håller för. Fjorton fackuttryck representerar mitt statistiskt irrelevanta testmaterial.

Resultat:

Åtta ord genererade användbara definitioner på italienska. Alla var korrekta, men två av dem gick ändå inte att använda i min översättning eftersom sammanhanget krävde andra ord.

Sex ord blev åt helskotta fel på italienska. I tre fall fick jag då en bokstavlig översättning av uttrycket (à la Google Translate) och i ett fall var halva uttrycket på engelska och halva på italienska. De återstående två orden genererade förslag på italienska översättningar men just det ordet som jag var ute efter fanns inte med.

~~~

Ett problem med Google Dictionary är mängden definitioner – de är för få (just nu). Ibland får man ingen översättning av ordet och när det ges är förslagen för få.

Ett annat är att tjänsten inte känns tillräckligt pålitlig för att användas professionellt. Det får inte ge misslyckat resultat i nästan hälften av fallen och så få ordförslag att välja bland. (mer…)

Italienska i vardagslag

Alla som har en skönlitterär ordbok ropar Va bene!

Min raraste ordbok är Va bene! Italienska i vardagslag av Gianni Selvani. Den har kapitel som heter Herr Brambillas vardag, Kärlek – med eller utan fantasi och Människan lever inte av skådespel allenast. Historier rullas upp, om än lite haltande och utan särskild dramaturgi, då nyckelord och mer eller mindre relevanta uttryck ständigt inflikas och förklaras. Det är som en ganska ospännande men rar bok med översättningen inbakad. Så praktiskt!

~~~

I kapitlet om herr Brambilla får vi möta fru Brambilla:

la signora Elvira är en riktig casalinga, husmor, och sköter familjens hem utan någon hjälp av någon domestica, hemhjälp, men har istället stor hjälp av sina elettrodomestici, elektriska hushållsapparater. […] Elvira är sempre allegra e vivace, glad och livlig, pratar och skrattar.

Herr Brambilla däremot:

…är en aktad man. Tillbaka på kontoret hälsar Brambilla på la dattilografa, stenografen, och kastar en extra blick på henne, ty det är un bel pezzo di figliola, en vacker flicka; hon leder in hans tankar på farliga banor.

Och i ett annat kapitel får vi lära oss toaletternas A och O:

…posticino, egentligen ”det lilla stället”, diskret uttryck liksom ritirata, en beteckning som finns kvar på äldre italienska tåg; latrina används mest i kaserner och cesso är vulgärt. Om man är på besök i någons hem och på ett diskret sätt vill omskriva sina behov kan man fråga: Dove posso ritirarmi un momento? Var kan jag dra mig tillbaka ett ögonblick? […] Vespasiano betyder offentlig pissoar, så kallad efter kejsar Vespasianus som belade dessa inrättningar med skatt med motiveringen ”pengar luktar inte” (non olet).

~~~

Denna lilla bok som kom ut på svenska 1968 (originalet Italienisch wie es nicht im Wörterbuch steht kom ut 1965) får ordbokskaraktär av att man kan slå upp ord, att idiomatiska uttryck förklaras och att det även finns en del grundläggande grammatik. Det är uppenbart att perspektivet i boken ska tilltala en icke-italienare då minsta uttryck blåser liv i fördomar mot italienare och italienska traditioner. 1968 – my ass!

Gianni Selvanis bok finns på bokbörsen såg jag senast i dag. Slå till! Om inte för innehållet så för Rolf Lagerssons fantastiska omslag.

Reseparlörernas tid är förbi

Ni har väl inte missat den ultimata ordboken? Från alla språk till alla språk på endast 80 sidor! Naturligtvis är det inte en ordbok i vanlig bemärkelse utan en pekordbok. Peka och bli förstådd, lyder säljfrasen. Som om inte en tvååring redan hade kommit på det.

Pekordboken hittar du här.