Årets översättning

En översatt bok är aldrig bättre än sin översättare, och det nya priset ÅRETS ÖVERSÄTTNING vill lyfta fram en aktuell översättarprestation som på ett särskilt berömvärt sätt förenar djärvhet och precision, lyskraft och följsamhet.

Så står det på Sveriges Författarförbunds hemsida. Spännande. Bland många nominerade översättare har följande tre finalister valts ut:

Ragna Esséns översättning av Marie NDiayes Tre starka kvinnor.

Lena E. Heymans översättning av Roberto Bolaños 2666

Janina Orlovs översättning av Sofi Oksanens Utrensning

 

Ska bli så intressant att läsa motiveringen när vinnaren tillkännages den 9 maj. Inte en recension av boken, utan en bedömning och hyllning av översättarens insats. Djärvhet och precision, lyskraft och följsamhet – det är inte helt lätt att fixa allt.



Läs mer om Årets översättning på Sveriges Författarförbunds hemsida.

Och här ett inlägg om en annan utmärkelse för översättarinsatser: Elsa Thulins översättarpris.

Mario Vargas Llosas svenska översättare

I veckans Babel satt Inger Enkvist med i studion för att tala om årets Nobelpristagare i litteratur Mario Vargas Llosa. Enkvist är professor i spanska vid Lunds universitet och har skrivit om hur det är att översätta Llosas skönlitterära verk.

Information om dessa publikationer finns här och här.

 

 

Staden och hundarna. Översättare Jan Sjögren (Bonniers, 1966)

 

Och tack vare följande översättare finns Llosa tillgänglig på svenska.

 

På Norstedts, till svenska av Peter Landelius:

Den stygga flickans rackartyg (2007)

Paradiset finns om hörnet (2003)

Bockfesten ( 2002)

I en artikel i Sydsvenskan från 7 oktober i år gör Landelius en panoramaflygning över Llosas författarskap.

Fungerar bra som boktips för den (jag!) som vill börja läsa Llosa, men inte vet med vilken bok.

Just nu översätter Landelius den ännu opublicerade El ­sueño del celta (Irländarens dröm). Landelius har även översatt verk av Gabriel García Márquez.

På Norstedts, till svenska av Elisabeth Helms:

Don Rigobertos anteckningsböcker (2000)

Helms har även översatt verk av Octavio Paz, Manuel Puig och Carlos Fuentes.

På Norstedts, till svenska av Annika Ernstson:

Döden i Anderna (1998)

Samtal i katedralen (1994)

Till styvmoderns lov (1992)

Berättaren (1991)

 

Varför inte välja en översättare som tema för läsning? ”Jag läser just nu bara latinamerikanska författare på svenska av Landelius.” Bokcirkel, någon?

Astor sprider italiensk litteratur

Gillar du italiensk och spansk samtidsprosa? Då kommer detta tips att glädja dig.

Astor är ett nystartat svenskt förlag med fokus på just detta. Bakom Astor står litteraturvetaren Erik Larsson som 2009 skrev sin magisteruppsats Strukturomvandling – om den översatta litteraturens situation och yttre villkor. Och som nu alltså driver eget förlag.

Här är Astor förlags ännu inte färdiga hemsida där jag hoppas hitta en massa intressanta titlar framöver. De första två kommer under våren 2011 (på hemsidan står det även ”våren 2010”, men det måste vara ett tryckfel).

Jag väntar ivrigt!

Elsa Thulins översättarpris

Den 8 september delades Elsa Thulins översättarpris ut. Det delas ut till ”översättare av skönlitteratur såsom belöning för framstående översättargärning”, men sedan 2006 kan även översättare av allmänlitteratur tilldelas priset.

Årets pristagare är Inger Johansson ( 2009 års vinnare).

Kort om pristagaren:

Inger Johansson har varit verksam som litterär översättare sedan början av sjuttiotalet. Bland hennes översatta verk kan nämnas Lögnens fader av Gabriela Melinescu, Snö av Orhan Pamuk, Ljuvaste dröm av Doris Lessing, I åtråns namn av André Brink och De rumänska dikterna av Paul Celan.

Grattis! Läs ytterligare några ord om den saken här.

Den jag vill skriva mer om är dock den tidigare pristagaren Barbro Andersson som mottog priset 2006.

Det är inte helt lätt att hitta en komplett lista över en översättares hela ”translatorgrafi”. Men då Barbro Andersson sysslar med  italienskspråkig litteratur har jag en ganska god uppfattning om vad hon har översatt:

Vackert omslag

Umberto Eco, Roberto Savianos Gomorra, Kärleken är dödens motsats och Skönhet och helvete och i år Fra Angelicos bevingade varelser av Antonio Tabucchi och Som ni säkert förstår av Claudio Magris.

Vissa kanske läser dessa författare på originalspråk, men alla gör inte det. Så, tack, Barbro Andersson för att du gör det möjligt för fler att läsa Eco, Tabucchi, Saviano, Magris och några till på svenska! Översättarpriset var välförtjänt och Elsa Thulin, som själv översatte en del italienska, skulle säkert vara nöjd!

Den som är intresserar av att läsa om andra litterära priser och utmärkelser vill jag tipsa om Paperback Lover som skriver om  Augustpriset, Orange Prize for Fiction, The Man Booker Prize for Fiction och mycket annat.

Just ja, jag har visst lovat att skriva ett gästinlägg om det italienska litteraturpriset Premio Strega för Paperback Lover. Det kommer, det kommer!

Här finns en lista över alla Elsa Thulin-pristagare sedan 1960 då utmärkelsen började delas ut.

Mer italienskt på svenska av Barbro Andersson här.

Nya Vågen om översatt litteratur

Nya Vågen på Sveriges radios P1 som sändes i tisdags handlade om översatt litteratur.

Andelen översatt litteratur som ges ut i Sverige minskar från år till år. Till fördel för vad? Jo, anglosaxisk litteratur blir istället läst på originalspråk. Och de som inte läser böcker på engelska? Ja, de går helt enkelt miste om en massa böcker.Vad blir konsekvenserna av detta? Läser vi fler böcker på originalspråk? Läser vi fler svenska författare?

Nobelpristagare kommer alltid att översättas liksom ”underhållningslitteratur”, medan ”mellanskiktslitteraturen” är de stora förlorarna när översättningarna blir färre.

Manus till böcker som ska översättas från engelska skickas ut skamligt sent till de svenska förlagen, anser någon, vilket försvårar en lyckad utgivning och sätter enormt stor press på översättarna att jobba snabbt.

En lösning på det problemet har blivit att dela på arbetet med att översätta en bok, som i fallet med Dan Browns The Lost Symbol. Det diskuteras också i programmet. Tove Jansson Borglund, en av de sex översättarna av The Lost Symbol, berättar om veckan hon hade på sig att göra färdigt sin del av översättningen och om distans-samarbetet med de övriga översättarna. Hon liknar det hela vid en brandutryckning.

Här kan du lyssna på den utmärkta Nya Vågen-sändningen från tisdag 12 januari (cirka 45 minuter långt).

Nyhetsbrev om språk

Något som jag läser med stort intresse är World Wide Words nyhetsbrev.

Det skickas ut varje lördag och presenterar information och reflektioner som berör ord och uttryck på engelska i elektroniskt fickformat. World Wide Words hemsida går i samma tema, men är så späckad med information att jag knappt vet var jag ska börja. Min enda räddning är Try a Page at Random.

Bakom World Wide Worlds står Michael Quinion, etymolog och författare till flera böcker om språk, bland annat en om affix, Ologies and Isms, och den senaste Why is Q Always Followed by U?


Ett annat alldeles utmärkt nyhetsbrev är det från Words Without Borders som skickas ut en gång i månaden. Bakom det står en ideell organisation med fokus på internationell, samtida litteratur översatt till engelska och med ambitioner att bygga upp ett litterärt utbildningsprogram för skolungdomar.

Varje månad presenteras ett tiotal nya verk av etablerade och debuterande författare både i sin helhet och i form av recensioner. Dessutom publicerar Words Without Borders från och med i år ett separat nyhetsbrev som heter Found in Translation.

Januarinumret handlar om International Flash Fiction, där flash betecknar både formatet och att det är upplyst och upplysande. Brevity is the soul of wit.


Literary Translation

Uppdatering

Tyvärr har British Councils utmärkta webbprojekt Literary Translation lagts ner. Man hänvisas i stället till sidan Contemporary Writers.

En guldgruva för den som är intresserad av litterär översättning och litteratur, i synnerhet engelsk, är British Councils LiteraryTranslation. På webbplatsen finns sektioner som:

The Art of Translation – översättningsteori och texter om översättning då och nu.

Workshops – ladda ner övningar i att undertexta Almodóvar, översätta svordomar i Trainspotting eller varför inte göra en bibelöversättning? Det och en massa annat som verkar skojigt, lärorikt och lättillgängligt.

Resources – länkar till bland annat Swedish Book Review som presenterar svensk litteratur för engelskspråkiga läsare och The Barcelona Review om samtida skönlitteratur på spanska, katalanska och franska. Dessutom länkar till priser och utmärkelser för översättare (bland annat Bernard Shaw Prize for Swedish Translation), tips på nyutkomna skönlitterära översättningar och en lista med förläggare i Storbritannien.

Tack Andrew Bell som tipsade om LiteraryTranslation på Watercooler. Bell skriver om artikeln A Tale of ‘Two’ Smillas som handlar om Peter Høegs Fröken Smillas känsla för snö i amerikansk-engelsk respektive brittisk-engelsk översättning.  Den finns att läsa här på LiteraryTranslations webbplats.

Camorrans ordlista från Acqua till Zoomafia

Roberto Savianos hemsida är fullproppad med intressant läsning. Det finns en länk till Oltre Gomorra (bortom Gomorra) och där finns fördjupad kunskap om maffian. Jag tycker förvisso att Savianos bok Gomorra och filmen med samma namn som han var med och skrev manuset till, ger en väldigt god inblick i hur maffian fungerar i Syditalien, men här finns ny och detaljerad information om mycket som inte tas upp i hans böcker.

Det finns en camorraordlista. Det är till synes vanliga ord på italienska med ytterligare betydelser i camorrans värld, och det är dessa betydelser som listas i Vocabolario della Camorra.

Så här…

Ananas syftar inte bara på den tropiska frukten utan också på sättet som camorran tillämpar att systematiskt smuggla droger i burkar med konserverad ananas  (de göms mellan ananasskivorna).

Banana (banan) är inte heller bara en frukt. Det är ett sätt att smuggla kokain på. Det händer ju att de båda produkterna kommer från samma land. Varje enskild banan döljer en liten gömma under skalet.

Ja, en sån ordlista. Ibland rent underhållande, ibland intressant och skrämmande läsning.

~~~

Vissa ord har en lite utförligare förklaring.

Dentifricio (tandkräm). Visserligen det vi håller tänderna rena med, men i ett fall en billig kinesisk kopia av Colgate som innehöll giftiga ämnen men ändå spreds på den europeiska marknaden. Camorrans inblandning kunde inte uteslutas.

Och vissa är som små essäer, som förklaringen till acqua (vatten). Den som kan lite italienska kan läsa artikeln här.

Zoomafia syftar förresten på de som styr den olagliga djurhandeln.

Flygande veteraner

Jag blev fast på Bromma flygplats i tolv timmar veckan före jul.

På grund av ovädret, fick vi höra. Det var ett hederligt gammalt snöfall, hävdar jag.  Alla norrlänningar som i likhet med mig skulle uppåt i landet skrattade i kör när flygplatsen stängdes helt och hållet medan man plogade landningsbanan. Så löjligt! Skratten tystnade efter några timmars väntan…

Vad gör man när man checkat in bagaget, fikat, hämtat ut bagaget igen när flyget blev försenat, ätit, checkat in bagaget igen när det fanns chans att komma med ett senare plan, väntat och sniffat på skamlöst dyra parfymer i shoppen, läst tidningar och böcker och allt som går att läsa och till slut tappar hoppet om att komma i väg över huvud taget?

Foto: Föreningen Flygande veteraner

Då går man till Flygande veteraners butik och fördriver tiden. Där hittade jag en knastertorr julklapp till mig själv – Flygteknisk ordbok. Jag tvekar aldrig att slå till när jag hittar specialordböcker.

En smula roligare är butikens hylla med Biggles-böcker. Så fina att man vill ha dem bara därför. Kanske blir det några Biggles på tillbakaresan till Bromma.

Jag småpratade med damen i kassan medan jag klämde på Amelia Earhart-inspirerade mössor och flygplansmodeller med lilleputtsmå detaljer. Det visade sig att damen bakom den gammaldags kassaapparaten var nära vän till Herta Müllers svenska översättare Karin Löfdahl. Hon var så stolt över sin vän och pratade ivrigt på om hur viktig hon var för att alla som kan svenska, men inte tyska,  tack vare Löfdahls översättningar kan läsa Müller.

Här finns en kort intervju från 2005 med bibliotekarien och översättaren Karin Löfdahl. Och här finns en till intervju från oktober i år, efter att Müller tilldelats nobelpriset i litteratur.

Löfdahl säger bland annat följande om Müllers språk: …hos Herta Müller ska det sticka fram saker i språket som oroar och förvånar, grus i maskineriet.

InTRAlinea

InTRAlinea är en nättidskrift om översättning som universitetet i Bologna (å, kära Bologna!) publicerar en gång per år på engelska och italienska.

Årets volym nummer 11 innehåller ett par läsvärda artiklar.

I The Relevance of Humour in Audio Description undersöker Juan José Martínez-Sierra hur humor förmedlas med AD (Audio Description), den hjälp synskadade och blinda kan få av en berättarröst som återger det visuella innehållet i en film eller ett tv-program. Filmen Borat: Cultural Learnings of America for Make Benefit Glorious Nation of Kazakhstan fungerar som exempel i artikeln mot en bakgrund av relevansteorin.

Rachele Antoninis artikel The Perception of Dubbed Cultural References in Italy handlar om hur kulturella referenser i utländska (amerikanska) tv-program uppfattas i italiensk översättning. Förmedlar översättningen tillräckligt med information för att tv-tittaren ska kunna förstå referenserna till den amerikanska kulturen och samhället? Nja, det visar sig att italienska tv-tittare tror att de förstår, exempelvis hur det amerikanska skolsystemet fungerar, men i själva verket skulle behöva en extra lektion i ämnet för att begripa hela sammanhanget.

Min spontana tanke är att problemet uppstår eftersom vi förväntas känna till så mycket om amerikansk kultur att luckorna ses som ett problem. Vore det inte absurt att tänka att vi inte skulle kunna ta till oss till exempel en kinesisk film i översättning eftersom luckorna skulle vara för stora? Film från Kina hamnar titt som tätt på europeiska filmdukar, däremot inte kinesiska tv-program i tv-rutan.

I en tredje artikel, Paddington Bear in French Translation, författad av Helen Therese Frank undersöks hur marmeladälskaren Paddington behandlas i fransk översättning. Även Frank tittar på hur humor behandlas samt huruvida kulturella stereotyper och referenser till mat översätts (eller anpassas) till franska förhållanden.

Den superengelska björnen visar sig inte bli en fransk björn i översättningen, men inte heller förstärks det typiskt brittiska i hans karaktär. Paddington blir helt enkelt en ganska kulturlös nalle (som fortfarande kommer från ”mörkaste Peru”).

Här finns InTRAlinea. Buona lettura!