Språket lever!

Språket bor lika mycket i ordböcker som hos talarna. Medan de förra ger en samlad bild av språket vid en viss tidpunkt, så är det de senare som tar språket framåt, bakåt och i sidled på oförutsägbara sätt.

Nog beskrivet, här kommer ett exempel där ordbok möter ordlek. Diskussionsämnet är de engelska orden ”border/boarder”.

På den ena sidan befinner sig Gunnar Persson, professor emeritus i engelska. På den andra finns Crossing Boarders som jobbar för att främja ett mer jämställt deltagande i fritidsverksamheter.

Färskpressad insändare i Västerbottens-Kuriren.
Foto: crossingboarders.se

Svaret i VK den 18 augusti 2012.
Foto: crossingboarders.se

 

Och så var sagan all…

Svaret på svaret.
Foto: crossingboarders.se

 

 

Annonser

Februari i ord

Varje vecka dyker det upp något aktuellt och intressant om ord på Språkrådets webbplats. Så här ser februari ut i ord.

Veckans språkråd:

Cashewnöt eller kasjunöt?

Jag ler lite varje gång jag läser kasjunöt. Språkrådet skriver att …relationen mellan stavningen cashewnöt och dess uttal stämmer dåligt överens i svenskan.

Vad gör man då för att stavning och uttal av nöten (fröet) ska närma sig varandra? Ja, antingen ändrar man på uttalet eller stavningen. Stavningsanpassning brukar vara det vanligaste när utländska ord ska integreras i svenska språket (till exempel e-mail som blivit mejl).

Själv vill jag helst uttala det kaschev (även om det inte följer några riktighetsregler). Därför ser jag heller inget problem med att stava det just cashew, möjligtvis kaschev. SAOL rekommenderar cashew och kasju.

Sen kommer något om ord i almanackan:

14 februari alla hjärtans dag

19 februari fastlagssöndagen

Kände du till månadens nyord?

kopimi och kopimism

Månadens ord:

välfärd

Månadens dialektord har jag en livslång relation till:

vars

Årets namn 2012 är Raoul och Greta. Förra årets namn var Fatima och Kevin och du kan se alla tidigare års namn här.

Namnen som väljs har en koppling till året. I år firas 100-årsminnet av Raoul Wallenberg som räddade tiotusentals judar undan Förintelsen och av OS i Stockholm då Greta Johansson blev vår första kvinnliga olympiska mästare.

Namn är hyperspännande. Läs gärna mer om förnamn i På spaning efter de namn som flytt, om efternamn i Vanligaste efternamnen och om aptonymer i Apronymer och aptonymer.

En snökanon och några vindar

Expressen den 13 januari 2012

Jag satt och stirrade på snökanonen några dagar denna vecka. Ibland små, små flingor som irrade omkring utanför fönstret, ibland stora vaddtussar som snabbt landade på marken. Men nästan aldrig uppehåll.

Jag var nog inte den enda som trodde att ”snökanon” var kvälltidningska för ett riktigt snöoväder. Men där tog jag fel. Även SMHI använder begreppet snökanon, med första belägget från 1991.

En snökanon. Källa: SMHI.

Om man tittar på de meteorologiska bilderna kanske de långa banden av täta snöbyar påminner om en snökanon som sprutar ut snö?

I Norditalien talas det i väderleksrapporterna om la bora som har dragit fram och gjort att temperaturen sjunkit med 10 grader på väldigt kort tid. Ibland kallas denna nordostliga vind för sitt ryska namn buran.

Bora har paralleller på många språk, på svenska i nordanvinden bore.

Kung Frost, även kallad Kung Bore, regerar över Sverige.

Historiskt i Sverige har vindarnas väderstreck förknippats med olika egenskaper. Nordan är kall och olycksbådande medan sunnan är mild och anses ge tur. Västan och östan vet jag faktiskt inte vad de för med sig.

För kalenderbitaren kommer här namn på fler vindar. Vissa av dem används i marknadsföringssyfte för associationerna som de ger (tveksamt om det alltid är positiva):

Volkswagen Sirocco, tvättmaskinen Calima från Electrolux, hårfön som synonym till hårtork och Nokias plattform Harmattan.

Sirocco

Het och dammfylld vind som drar fram under vinter och vår. Scirocco anses i Italien ohälsosam på grund av dammet och fukten den för med sig.

Mistral

Hård nordlig eller västlig vind som kan orsaka plötsliga stormar.

Calima

Het, sydlig vind som drar med sig damm från Nordafrika där vinden kommer ifrån.

Föhn

Varm, torr vind som förekommer kring bergsryggar, ursprungligen Alperna.

Harmattan

Torr, sandmättad nordostlig vind som blåser från västra Sahara och kan föra med sig damm ända till Nordamerika.

Sammanfatta året i ord

Snart är det dags att knyta ihop säcken som heter 2011. Årets bästa-listor skrivs och priser delas ut för årets bedrifter inom olika discipliner.

Översättarbloggen spanar naturligtvis in Årets ord. Ett nytt ord. Ett populärt ord. Ett typiskt ord.

Svenska

Årets ord på svenska efterlyses!

Danska

Sproglaboratoriet i P1 avslöjar vilket årets danska ord blir. Gå in på dr.dk den 22 december och kolla. Finalisterna är fedtafgift, kickstarte, vejvrede, villyarder, løftebrud, tilbagerulning och fattigdomsydelse.

Norska

Språkrådet i Norge har korat rosetog till årets ord. Till minne av den 22 juli 2011.

Et rosetog

Italienska

En av Italiens största dagstidningar Corriere della sera har en omröstning på tidningen webbplats – kolla in ordfinalisterna här. Bunga bunga finns med.

Engelska

Inte många Årets ord har korats än så länge, men ett fåtal ord och listor har börjat dyka upp.

– Pragmatic har utsetts till Årets ord av Merriam-Webster. En motivering verkar vara att det är ett av de vanligaste uppslagsorden i deras nätlexikon.

2011 The year in words beskriver året med ett ord per händelse. Politik, kultur, sport och inte så mycket humor.

– Dictionary.com tycker att tergiversate är årets ord 2011.

– American Dialect Society kan man hålla ett öga på. De är seriösa i sin utnämning och meddelar sitt beslut den 6 januari 2012. Kolla hur det går här.

Tips! Sök på #woty på Twitter för pinfärska spekulationer och förslag.

Som man ropar får man svar

Har precis upptäckt Quora (tack vare Stephen Fry), och är fortfarande i utforskarfasen.

Quora är enligt Quora själv

a continually improving collection of questions and answers created, edited, and organized by everyone who uses it.

Detta kan bli exakt hur tidskrävande som helst. Jag kommer att få svar på en hel massa frågor som jag inte har ställt, däremot har någon annan gjort det, och jag är tillräckligt nyfiken på svaren.

Slurp, där åt Quora upp en timme.

Började följa diskussionsämnet Localization & Translation och fastnade direkt i en fråga som jag bjuder på här, nämligen: Vilka ord är svåra att översätta till engelska?

Saxar fyra ord ur listan med svar:

Iktsuarpok
Inuit – To go outside to check if anyone is coming.

Kyoikumama
Japanese – A mother who relentlessly pushes her children toward academic achievement. (mer…)

Akta orden

Det blev en lång bloggpaus.

Det har jag en ljuvlig resa till Italien och min arbetsgivare som håller mig sysselsatt att tacka för. I min digitala papperstrave har det samlats många utkast till blogginlägg, och nu ska jag banne mig skriva dem färdigt.

Dock! Vore det inte för jobbet hade jag kanske inte gått på Språkvårdsdagen, ett seminarium om namnstrategier och Svenska kommunikationsdagen.

I Tankar för dagen på Sveriges Radio P1 i morse uppmanade Håkan Sandvik lyssnarna att spara på orden. Gör vi inte det kan de viktiga nyanserna i språket försvinna och då blir vi ”halvspråkiga”.

Sandviks exempel på ord i riskzonen:

Om jag säger att jag älskar blåbärssoppa, älskar jag då min fru…såsom blåbärssoppa?

Jag älskar dig, men inte lika mycket som jag älskar min fru.

Och om jag hatar att gå upp på morgonen, hatar jag då den person som gjort mig illa lika mycket…som att gå upp på morgonen?

Om ett par skor kan vara otroligt fantastiska, hur beskriver jag då ett litet charmigt barn?

Och i ett pratprogram hade Sandvik räknat till inte mindre än åtta förekomster av ”härligt” och ”underbart” på en minut. Han tycker att svenskan har blivit ett superlativ-språk.

Men menar han att det är språket som utarmas? Nej, snarare känslorna. Vad händer med oss om vi inte längre har ord som kan uttrycka det vi känner? Tänk på att bevara nyanserna.

Hönan eller ägget? Formar samhället språket, eller tvärtom?

Det var titeln på ett föredrag som Fredrik Lindström höll på Språkvårdsdagen. (mer…)

Baksmälla

Det roligaste med att lägga golv är att man får använda något som kallas ”baksmälla”. Tvetydiga ord där betydelserna tillhör helt skilda domäner (och därför är extra roliga att felanvända) är samlarobjekt för mig.

En sorts baksmälla. Foto: Beijer.

Den enda synonymen jag kan komma på till verktyget baksmälla är dock vinkeljärn. Norstedts synonymordbok hävdar att baksmälla även är ett vardaglig uttryck för utombordsmotor, men därom vet jag inget.

Synonymer till tillståndet baksmälla finns det däremot i överflöd. Please copy me har Bakislistan med mer eller mindre kväljningsinspirerade uttryck som vininfluensa, matt i pälsen, ont i håret, lucköppning, uppförsbacke och prata med Ulrik i den stora vita telefonen.

Inte nog med det, för att få prata med Ulrik i den stora vita telefonen har du rimligtvis varit berusad.

Komplettera därför läsningen med ”…listan över ord och uttryck för att befinna sig någonstans på fylleskalan (det är som bekant viss skillnad på att vara lite salongs och att vara dyngrak, tankad och karatefull).”

Fyllelistan finns här.

Som jag önskar att jag hade dessa utmärkta synonymordlistor till hands när jag undertextade vissa amerikanska filmer och tv-program för MTV, Kanal 5 och TV3!

Har under de år jag tillbringat i Italien aldrig lyckats höra eller lära mig ett enda enkelt, direkt ord för bakfylla.

Du är kort, men fager!

Jag börjar redan längta efter det som SMHI benämner brittsommar. Klar luft och skön sensommarvärme.

Brittsommar är en kortform av Brittmäss-sommar, med andra ord den heliga Birgittas dag som infaller den 7 oktober. Svenska Akademiens ordbok ger ofta poetiska (eller bara ålderdomliga) exempel som dessa:

De vackra höstdagarne, som ofta infalla i October månad, ansågos som en följd af .. (den heliga Birgittas) förböner, hvaraf dessa dagar ännu kallas utaf folket Brittmesse-sommaren. Britmessommar, du är kort, men fager!

Foto: Malin Lindberg

Är det specifikt för Sverige och svenskan att ha ett namn för den efterlängtade sensommarvärmen?

Nej, men däremot skiljer sig tidpunkten för när brittsommar inträffar i olika länder, och det är något som avspeglas i namnet.

På italienska är det helgonet San Martino som för med sig några dagars sommarvärme, således estate di San Martino. I länder som Italien, Spanien och Frankrike infaller ”San Martino-sommar” den 11 november – det är alltså vår mårtensmässa. Att vi inte firar mårtenssommar istället för brittsommar beror helt enkelt på att vi här uppe i norr redan börjar gå mot kall vinter då.

Logiskt nog kan den södra hemisfären få brittsommarvärme i perioden kring slutet av april och början av maj.

SMHI:s artikel om brittsommar avslöjar följande:

Klimatologerna anser att brittsommar inträffat åren 1985, 1986, 1990, 1991, 1993, 1994, 1995, 1996, 2005 och 2010.

Om den talsekvensen vore ett IQ-test där man ombeds fylla i nästa tal så skulle jag skriva ”2011” och hålla tummarna.

Och:

Inte i något fall har ordet brittsommar använts i september eller i november.

Vilket innebär att jag vackert får vänta minst en månad till.

Andra mer eller mindre riktiga synonymer till brittsommar är indiansommar, grävlingssommar, fattigmanssommar och de mer begripliga eftersommar och förhöst.

En skillnad är dock att indiansommar inte är knuten till en speciell dag i almanackan samt att den bör föregås av en frostnatt. Säger SMHI.

Begåvad begåvningsreserv och ett planerat kärleksbarn

Förskjutna betydelser är ett kärt ämne – gamla ord som får ny eller förändrad huvudbetydelse. Det kan leda till att orden kan tolkas på skilda sätt av personer som lärt sig olika huvudbetydelser av ordet. Och det blir extra intressant om det är ett laddat ord.

Jag har skrivit om den förskjutna betydelsen av begåvningsreserv i Förskjutna betydelser och hittade ett bra exempel i SvD-artikeln Siffrorna som avslöjar varför krisen är kvar där Andreas Cervenka skriver:

Få människor älskar kritik. Extra irriterande är det när en odör av sanning kan anas i varmluftströmmen av synpunkter. Särskilt om man anser att den som levererar omdömet tillhör begåvningsreserven.

Den som tolkar begåvningsreserv i den nya bemärkelsen reagerar nog inte på påståendet (rent språkligt, men kanske med hjärtat). Obegåvade människors kritik kan vara irriterande.

Den som däremot tolkar begåvningsreserv som ”begåvade personer som inte har fått tillfälle till högre studier” blir nog förvirrad. Varför skulle begåvade, men icke högskoleutbildade, människors rättmätiga kritik vara extra irriterande?

Nästa exempel på betydelseförskjutning är njutbar läsning!

Det gäller ordet kärleksbarn och jag lämnar helt och hållet över till Linneas språkblogg. Inlägget Det blev ett kärleksbarn! utgår från Herman Lindqvists uttalande på tal om att ”en av landets kändaste bidragstagande invandrare ska få barn”.

Välformulerade Linnea skriver:

För någon dag sedan kungjorde det kungliga hovet att en av landets kändaste bidragstagande invandrare ska få barn. Det blir ett kärleksbarn! var allas vår tevesoffehistoriker Herman Lindqvist snabb att fastslå. Det var ett intressant val av beteckning.

Enligt Svensk ordbok har ordet kärleksbarn funnits i svenskan åtminstone sedan 1843 för att beteckna ett ”oplanerat (men älskat) barn ofta fött utanför äktenskapet”. Nu stämmer ju inte allt detta för ett kronprinsesspar som haft varenda Svensk damtidning-reporter efter sig vid varenda alkoholförtärande eller fodralklänningskodade tillställning i fjorton månader. Graviditeten är med all sannolikhet planerad, för att inte säga paniskt eftersträvad, och förutsätts för folkets allerheligste morals skull vara åstadkommen inom det äktenskap som ingicks förra sommaren under så mycket väsen.

Och…

Man ska nog inte tro att Herman Lindqvist använder ordet fel i Aftonbladetartikeln. Den nya betydelsen, ‘barn till föräldrar som älskar varandra’, speglar vårt samhälles syn på barnaavlande och kärlek. Det är ju i dag betydligt mindre intressant huruvida barnets föräldrar är gifta (åtminstone vad de ickekungliga anbelangar), medan det är allt mer värdesatt att barnet växer upp i ett kärleksfullt hem.

Läs hela inlägget här.

Efter dessa betraktelser konstaterar jag två saker: God översättning föregås av korrekt förståelse och tolkning av texten. Och det finns ingen garanti för att ord som är ekvivalenter på skilda språk förblir det.

Läs Språkrådets rekommendation angående användning av begåvningsreserv här.

Ombloggad

Intressanta ordupptäckter gör mig glad och vetgirig. Den kraft att producera nytt av gammalt som finns i (vårt) språk är fascinerande. Mitt senaste ordfynd finns i koncentrat på vissa ställen: adjektivet ombloggad.

Jag backar lite. Blogg är ett ord som är belagt i svenska språket sedan 2002 och ursprunget är lätt att spåra för alla som känner till engelskans blog, ett teleskopord bildat av weblog (nätdagbok).

I en redovisning av nyord 2004 skriver Birgitta Lindgren, ansvarig för Svenska språknämndens (numera Språkrådet) nyordsarbete, så här:

Blogg ligger förövrigt mellan blingbling och bokstavsdrog i nyordslistan 2004.

Steget från substantivet blogg till verbet blogga är kort. Och kan man blogga på svenska så kan man också blogga om en sak. Och kan man blogga om en sak så blir denna sak ombloggad.

Varför inte alla ord fortplantar sig över ordklassgränserna kanske har att göra med att alla ord inte används lika flitigt och intensivt som just blogg.

Och betydelsen av ombloggad, då?

Ombloggad är en påfallande vanlig beskrivning av objekt på auktionssajter och i annonser på nätet. Du hittar följaktligen ordet på Tradera och Blocket med inte på dn.se eller svd.se. Den som vill sälja något höjer prylens status genom att informera köparna om att bloggare uppmärksammat den.

Betydelsen liknar den hos omskriven eller omtalad och ska ge samma positiva associationer. Vi kan alltså använda både omskriven och omtalad, men för att veta i vilket medium prylen omnämndes kan vi nu precisera det tack vare ombloggad!