Närma eller fjärma, del 2

Globaliseringen som förändringsprocess varigenom stater och samhällen över hela jorden knyts samman påverkar även översättningar.

Frågan som en översättare kan ställa sig är: Vad vet läsarna om den kultur som skildras i texten? Jo, antagligen lite mer nu än förr. Vi lär oss mer och snabbare om andra länder och kulturer vilket leder till färre förklaringar och fotnoter. Och är det något som vi inte känner till så är informationen oftast bara ett musklick bort.

En trend på senare tid verkar vara att inte anpassa texten, utan låta det utländska stå kvar. Som skribent eller översättare fjärmar man visserligen läsaren, men samtidigt närmar man sig det som skildras.

Det kan gälla kokböcker.

Bör jag förklara att pak choi/pak choy är ett slags kinesisk salladskål eller lita på att kokboksanvändaren vet eller tar reda på det?

Pak choi - Brassica rapa var. chinensis.

Det kan också gälla romaner.

Hur påverkas upplevelsen när utländska titlar flyttar in i en översättning? Läs om exemplet Mma och Rra i McCall Smiths böcker om Damernas detektivbyrå här.

Det kan gälla undertexter.

I dag förväntas svenska tittare känna till namnet på amerikanska tv-personligheter. Men jag minns ett gammalt avsnitt av The Simpsons där namnet på en amerikansk sportkommentator hade ”översatts” till Peppe Eng.

Och det gäller utan tvekan nyhetsartiklar – det gäller att hänga med. Varje skribent verkar göra sin bedömning av vad läsarna förväntas känna till.

Ett annat perspektiv på frågan om att närma eller fjärma ger begreppen endonym och exonym.

Det är beteckningar på lokala respektive utländska namn på en företeelse. En sådan företeelse kan vara geografiska platser, där Myanmar är endonymen och Burma är engelskans exonym. (mer…)

Annonser

Sju sorters kakor – att översätta mat

Sedan jag tog steget från frilansande översättare till språkansvarig på ett företag har mycket förändrats.

Det har blivit mindre av följande:
1. Tid att översätta
2. Tid att blogga
3. Tv och film

Ett fjärde påtagligt ”mindre av” är maten. Vart tog den vägen?

Inga fler matlagningsprogram och kockar med stora egon att bura in på två rader à 37 tecken.

Inga fler flygplansmenyer att översätta för att sedan kärleksfullt strö eufemismer över den torra anrättningen.

Och inga fler vintexter där jag kan bygga imponerande adjektivtorn.

Men hungern finns där fortfarande, och det är gott att läsa om konsten att översätta mat.
B J Epstein på Brave New Words skriver roligt och initierat om översättning av kokböcker.

Ett annat tips är en uppsats i samma ämne – översättning av recept: Translating Food: How to translate culture specific features in recipes. Titeln kunde lika gärna vara Sju sorters kakor för många exempel är hämtade från den nittionde utgåvan av den svenska bakklassikern.

I uppsatsen kan man läsa om hur man bakar Snoddas på engelska. Du vet, chokladkakan i långpanna med choklad- och kaffeglasyr, och kokos eller strössel ovanpå.

Eller heter de kärleksmums? Foto: pysslamera.blogg.se

Både som matintresserad och översättare är det intressant att läsa vilka strategier översättaren kan ta till för att amatörkockar och hemmabagare i andra länder än det ursprungliga ska kunna använda recepten med lika goda resultat.

Saker man vill slippa stå och fundera på i köket:

Vad motsvarar 3/4 cup i deciliter? (Bör man alltid konvertera måttenheter till mindre exakt mått?)

Och är verkligen filmjölk och sour cream utbytbara ingredienser? (Är det översättarens uppgift att provbaka för att se att det blir bra?)

Om skillnaden mellan kex, kaka och tårta inte är tydlig på svenska, hur ska man då översätta det?

Och varför är boken titel, Sju sorters kakor, inte översatt till engelska?

Det är frågor som Ida Köhler på Engelska institutionen vid Uppsala universitet, författare till uppsatsen, svarar på. Här kan du ladda ner hela uppsatsen: Translating Food: How to Translate Culture Specific Features in Recipes.

Läs mer om matöversättning här:

In vino veritas?

Koka tårtan i 390 grader 25 minuter

Uppdatering:

Läs på Pratbubblor om Snoddas och kakans många namn i olika delar av landet. Kan orsaka ytterligare bryderier för översättaren.