Umberto Ecos 40 skrivregler

Här kommer Umberto Ecos skrivregler i svensk tolkning.

De är egentligen Eco själv som har gjort en översättning av urvattnade skrivregler som cirkulerat bland amerikanska näringslivsskribenter. Eller kanske snarare en Eco-ansk bearbetning där själva regeln utgör exemplet.

  1. Undvik allitterationer även om ärthjärnor älskar sånt.
  2. Använd gärna konjunktiv, dock önskar jag att det vore använt på rätt sätt.
  3. Klyschor är gammal skåpmat som bör undvikas.
  4. Förkunna ditt budskap medelst de enklaste av sätt.
  5. Undvik akronymer & förkortningar etc.
  6. Var (alltid) medveten om att parenteser (även när de känns nödvändiga) skapar avbrott i textflödet.
  7. Fastna inte i överanvändning av … ellips.
  8. Använd helst inte citattecken, det är inte ”elegant”.
  9. Generalisera aldrig.
  10. Utländska ord hör inte till bon ton.
  11. Var sparsam med citat. Som Emerson sa: ”Jag hatar citat. Berätta för mig vad du vet.”
  12. Liknelser är som klyschor.
  13. Undvik upprepningar och säg inte samma sak två gånger – upprepningar är överflödiga (redundans innebär onödiga förklaringar av något som läsaren redan har förstått).
  14. Det är bara puckon som använder ovårdat språk.
  15. Var alltid någorlunda specifik.
  16. Hyperbolen är den mest fulländade retoriska figuren.
  17. Skriv inte ettordsmeningar. Någonsin.
  18. Se upp med alltför överdådiga metaforer, de är fjädrar på ormens fjäll.
  19. Kommatecken, bör du använda, på rätt sätt.
  20. Lär dig att skilja på semikolon och kolon: även om det inte är lätt.
  21. Om du inte hittar rätt formulering, ta inte till en regional variant. Som man säger i Venedig: Peso el tacòn del buso (lagningen är värre än hålet).
  22. Blanda inte olika metaforer även om du tycker att de kompletterar varandra. De kommer att passa som fisken i handsken.
  23. Behöver du verkligen ställa retoriska frågor?
  24. Var kortfattad, försök uttrycka dig med så få ord som möjligt och undvik långa meningar, hit räknas också inskjutna satser som ofrånkomligen förvirrar den förströdda läsaren, så bidrar du inte till den allmänna informationsbombningen som tveklöst (i synnerhet när den är proppad med överflödiga, eller i alla fall inte helt nödvändiga, detaljer) är en av de största tragedierna i denna vår samtid som domineras av mediernas makt.
  25. Hela iden med accenttecken är att skilja på ord som armen och armén.
  26. Sätt inte apostrof före genitiv-s, inte ens när du skriver din engelsklärare’s namn.
  27. Var inte överdrivet emfatiskt! Använd utropstecken med måtta!
  28. Inte ens barbarismens mest hängivna supporters sätter slentrianmässigt plural-s på utländska ord.
  29. Stava utländska namn rätt: Beaudelaire, Roosewelt, Niezsche och så vidare.
  30. Kalla författare och personer som du skriver om vid deras rätta namn utan omskrivningar. Det gjorde 1800-talets främsta lombardiske författare, mannen bakom Den femte maj.
  31. Inled texten med en captatio benevolentiae för att vinna läsarens gillande (men du kanske är så korkad att du inte ens förstår vad jag menar).
  32. Var ytterst nogrann med stavningen.
  33. Jag tänker inte ens påpeka hur irriterande paralipser är.
  34.  Börja inte på ny rad för ofta.
    Och inte i onödan.
  35. Nyttja inte pluralis majestatis. Vi anser det opassande.
  36. Förväxla inte orsak och följd. Du skulle ha fel och tar alltså miste.
  37. Formulera inte meningar där slutsatsen inte följer logiskt av premisserna. Om alla gjorde så skulle premisserna följa av slutsatserna.
  38. Vältra dig inte i arkaiska former, hapax legomena eller andra osedvanliga lexem, inte heller i rhizomatiska deep structures som – även om de ter sig sammalunda upplysande i fråga om grammatologiska skillnader och lockar till dekonstruktivistiska härledningar, eller ännu värre om de befinns diskutabla vid en granskning av den som läser med ekdotisk akribi – emellertid skulle överskrida mottagarens kognitiva kompetens.
  39. Var inte för mångordig, men säg inte heller mindre än.
  40. En komplett sats bör innehålla.

Vissa av punkterna är i det italienska originalet språkspecifika och saknar en motsvarighet i det svenska språket. I dessa fall har jag gjort en tolkning som är tänkt att passa även det svenska språket, förhoppningsvis formulerad i Ecos anda!

Umberto Ecos 40 skrivregler Come scrivere bene är publicerade i La Bustina di Minerva (Bompiani, 2001).

Läs mer om Ecos och andras skrivregler i Skrivregler och fler skrivregler

Oexklusiva ord

Har du speciella ord och uttryck som ligger dig nära till hands och som nästan skriver sig själva? Låt dem vila ett tag och välj något mer originellt om du vill att det du skriver och säger verkligen ska nå fram.

 

Internetworld har listat de mest urvattnade orden. Det är först efter att ha sett listan som jag blir medveten om att åtminstone 7 av 10 ord väldigt ofta används i säljande texter på företaget där jag jobbar.

1. Ledande/ledare
Om alla är ledande är ingen ledande.

2. Bästa/snabbaste/största och så vidare
Om orden ovan följs av ett supernischat område förloras hela betydelsen. “Den största tillverkaren av röda stämplar med vår företagslogo på”.

3. Innovativ/Innovation
Väldigt få saker är innovativa på riktigt. Ett botemedel mot cancer är en innovation, en ny version av din produkt är det antagligen inte.

4. Revolutionerande
Tänk efter hur en revolution brukar beskrivas i historieböckerna. Det handlar ofta om stora samhällsförändringar. Kommer din lösning att skapa en revolution? Troligtvis inte.

5. Prisbelönt
Väldigt få utmärkelser skapar automatiskt goodwill, om det inte är Nobelpriset vi pratar om.

6. Disruptive (Omstörtande, mitt tillägg)
En produkt eller tjänst är väldigt sällan “disruptive” eller eruptiv på riktigt. Och den är det nästan aldrig direkt vid lansering, då det kan ta flera år att göra en eruptiv förändring på en marknad.

7. I framkant
Hänger ihop med ord som innovativ, revolutionerande och “disruptive” och används så ofta att du nästan framstår som satirisk om du använder det igen.

8. Nästa generations …
Överanvänt begrepp. Varför inte bara säga att du uppdaterat din produkt? Eller är det bara är barn som kan använda den?

9. Strategiskt partnerskap
Partnerskap mellan företag är i allmänhet en bra sak, och som ibland kan ha ett nyhetsvärde. Men det blir inte helt plötsligt en löpsedelsnyhet bara för att du lägger till strategiskt framför.

10. Synergi
Synergi står för att helheten i kombination är bättre än summan av de individuella delarna. Som när två skadedjur tar ut varandras effekter och på så sätt skapar en bättre miljö, odling eller vad det nu kan vara. Dock är betydelsen av synergieffekter när ett företag köper ett annat ganska överdrivet, och ibland blir effekten motsatt.

 

 

Ett intressant experiment i ”bundet skrivande” (constrained writing) – att producera text som följer stränga språkliga regler – skulle kunna vara att förbjuda till exempel företag som säljer datorer, mobiltelefoner eller andra teknikprylar att använda orden i listan.

Jag föreställer mig att det skulle leda till mer genomtänkta texter, men risken är att vi i stället skulle få se helt ordlösa annonsbilagor från Elgiganten.

Mer om bunden prosa och lipogram:

Doug Nufers roman Never again är ett exempel på en bok där alla ord bara förekommer en gång. Läs ett utdrag ur boken här.

Och i Mark Dunns Ella Minnow Pea: A Progressively Lipogrammatic Epistolary Fable blir fler och fler bokstäver förbjudna ju närmare man kommer bokens slut. Läs ett utdrag här.

 

Och för den som har gett upp – en floskelgenerator.