Har du en språkfråga?

Det känns lite oroande att det är bråk om Språkrådets alldeles utmärkta webbplats. Om någon rör Språkrådets frågelåda eller språkrådgivning på Twitter vet jag inte vad jag gör. De är mina främsta källor i språkfrågor, och jag uppskattar verkligen att man alltid får svar – snabbt. Det här lärde jag mig i veckan:

Vad heter ”hipster” i plural? DN Kultur skriver ”hipstrar”. Ja, hipstrar (alt. nollplural, men det är nog ovanligt).

Varför heter det vägren? ”Ren” i den betydelsen är ett fornsvenskt ord för kant, med oklart ursprung.

Varför heter det flörtkula? Förr kastade man dem på varandra på fester, ungefär som konfetti. Kunde uppfattas flörtigt.

  Jag hoppas att Språkrådets webbplats blir kvar som den är. Men om inte – hu! – kanske alla nya forum och bloggar med språktema kan fylla de eventuella luckorna.

Ett lika tillförlitligt forum som Språkrådet är Sveriges radio, om än en smula långsammare. Först och främst Vetenskapsradion Språket i P1 med lyssnarfrågor som professor Lars-Gunnar Andersson svarar på. Mejla synpunkter och frågor kring språk och språkbruk till spraket@sr.se.

Språkkollen i P4 Värmland är för mig en nyupptäckt. Det är språkvårdaren Tove Andersson som svarar på lyssnarnas frågor, ofta med Värmlandsanknytning. Tyvärr låter Tove Andersson ofta osäker på sina svar. Onödigt, eftersom hon verkar vara påläst och kunnig. Skicka frågor och funderingar om svenska språket till eftermiddag.varmland@sverigesradio.se eller ring telefonsvararen 054-240510. I senaste sändningen diskuteras bland annat att-bortfallet i en mening som:

Man hotade döda poliser.

Jag kan förstå att skribenter vill rensa bort småord, men det gäller att ta det lugnt med Tippex-burken i fall som exempelmeningen. Såvida du inte vill kvalificera till Dagens groda eller skriva absurd poesi. Så här ska det naturligtvis vara:

Man hotade att döda poliser.

Ordälskarna kanske gillar Språkkollens samtal om pudel-uttrycken göra en (hel, halv) pudel, pudelns kärna och luspudel. Eller varför inte göra en terrier? Att beslutsamt ge uttryck för människors vrede när något inte gått rätt till.

För den som söker finns lättillgänglig språkhjälp numera överallt via bloggar (många!), nätforum, utbildningsdagar, Twitter, tidskrifter, språkspalter, handböcker samt radio- och tvprogram. På nystartade Din svenska kan du få svar på frågor som:

Heter det ”morgnarna” eller ”mornarna”? Använd hellre ”morgnar” än ”mornar” när du ska skriva morgon i plural.

Säger man ”baconet” eller ”baconen”? Vacklande genus, båda går bra.

Ställ din egen fråga här.

Skrivregler och fler skrivregler

Norstedts uppmärksammande mig på ett par intressanta nyheter på sin webbplats ord.se.

Den nya designen med ”mera innehåll” syftar naturligtvis till att öka intresset för Norstedts språkutgivning, och med det sagt vill jag puffa för deras nya avdelning Språkkonsulten tipsar. Det är Jenny Forsberg som delar med sig av kunskap och språkråd, mest skrivregler hittills men sådant går hem hos mig. Inte för att äntligen hitta textens nirvana, utan för att det är förbenat roligt att läsa vad andra skrivande människor tycker är viktigt i en text.

Här svarar Jenny Forsberg på frågan: Heter det heter ‘själv’ eller ‘ensam’?

När Fredrik Lindström dryftade denna fråga på Språkvårdsdagen förra året så spekulerade han om synonymiseringen av ”själv” och ”ensam” berodde på en förändring i samhället. Hans exempel var att ju fler människor som självvalt bor ensamma (ett statistiskt faktum), desto större blir behovet av att poängtera att det är just självvalt. Och då bor man själv – inte ensam.

Språkråd kommer faktiskt alltid till användning. Antingen för att du följer dem (och tycker att det blir bättre) eller genom att du medvetet bryter mot dem (och tycker att det blir bättre så). En mästare i språkriktighet och språkbrottslighet är Umberto Eco.

Jag har inte hittat Ecos 40 skrivregler i svensk översättning, men du kan läsa dem i original här och i engelsk tolkning här. Ecos skrivregler är egentligen också en översättning, eller snarare en Eco-ansk bearbetning av urvattnade skrivregler för den amerikansk affärsvärlden där själva regeln utgör exemplet. Jag har roat mig med att göra en svensk tolkning som du nu kan läsa här.

Eller, välj en favoritförfattare nedan och läs hens bästa skrivtips för att få bläcket att flöda. Om man ska tro de medverkande författarna så funkar det mesta.

Läs del 1 av artikeln Ten rules for writing fiction här. Medverkar gör:

Elmore Leonard, Diana Athill, Margaret Atwood, Roddy Doyle, Helen Dunmore, Geoff Dyer, Anne Enright, Richard Ford, Jonathan Franzen, Esther Freud, Neil Gaiman, David Hare, PD James och AL Kennedy.

Läs del 2 av artikeln här. Medverkar gör:

Hilary Mantel, Michael Moorcock, Michael Morpurgo, Andrew Motion, Joyce Carol Oates, Annie Proulx, Philip Pullman, Ian Rankin, Will Self, Helen Simpson, Zadie Smith, Colm Tóibín, Rose Tremain, Sarah Waters och Jeanette Winterson.