Har du en språkfråga?

Det känns lite oroande att det är bråk om Språkrådets alldeles utmärkta webbplats. Om någon rör Språkrådets frågelåda eller språkrådgivning på Twitter vet jag inte vad jag gör. De är mina främsta källor i språkfrågor, och jag uppskattar verkligen att man alltid får svar – snabbt. Det här lärde jag mig i veckan:

Vad heter ”hipster” i plural? DN Kultur skriver ”hipstrar”. Ja, hipstrar (alt. nollplural, men det är nog ovanligt).

Varför heter det vägren? ”Ren” i den betydelsen är ett fornsvenskt ord för kant, med oklart ursprung.

Varför heter det flörtkula? Förr kastade man dem på varandra på fester, ungefär som konfetti. Kunde uppfattas flörtigt.

  Jag hoppas att Språkrådets webbplats blir kvar som den är. Men om inte – hu! – kanske alla nya forum och bloggar med språktema kan fylla de eventuella luckorna.

Ett lika tillförlitligt forum som Språkrådet är Sveriges radio, om än en smula långsammare. Först och främst Vetenskapsradion Språket i P1 med lyssnarfrågor som professor Lars-Gunnar Andersson svarar på. Mejla synpunkter och frågor kring språk och språkbruk till spraket@sr.se.

Språkkollen i P4 Värmland är för mig en nyupptäckt. Det är språkvårdaren Tove Andersson som svarar på lyssnarnas frågor, ofta med Värmlandsanknytning. Tyvärr låter Tove Andersson ofta osäker på sina svar. Onödigt, eftersom hon verkar vara påläst och kunnig. Skicka frågor och funderingar om svenska språket till eftermiddag.varmland@sverigesradio.se eller ring telefonsvararen 054-240510. I senaste sändningen diskuteras bland annat att-bortfallet i en mening som:

Man hotade döda poliser.

Jag kan förstå att skribenter vill rensa bort småord, men det gäller att ta det lugnt med Tippex-burken i fall som exempelmeningen. Såvida du inte vill kvalificera till Dagens groda eller skriva absurd poesi. Så här ska det naturligtvis vara:

Man hotade att döda poliser.

Ordälskarna kanske gillar Språkkollens samtal om pudel-uttrycken göra en (hel, halv) pudel, pudelns kärna och luspudel. Eller varför inte göra en terrier? Att beslutsamt ge uttryck för människors vrede när något inte gått rätt till.

För den som söker finns lättillgänglig språkhjälp numera överallt via bloggar (många!), nätforum, utbildningsdagar, Twitter, tidskrifter, språkspalter, handböcker samt radio- och tvprogram. På nystartade Din svenska kan du få svar på frågor som:

Heter det ”morgnarna” eller ”mornarna”? Använd hellre ”morgnar” än ”mornar” när du ska skriva morgon i plural.

Säger man ”baconet” eller ”baconen”? Vacklande genus, båda går bra.

Ställ din egen fråga här.

Språkforum 2012

Inte förrän under årets Språkforum fattade jag att hunka (hundralapp) och språlla (spelar ingen roll) var typiskt norrländska uttryck.

Sedan min flytt från Umeå via Uppsala till Stockholm har jag dock insett att skrana (åkmadrass i plast till kälkbacken) och ostkrokar (ostbågar) inte är gängse tugg söderöver. Men under Språkforum blev min lista med norrlandismer ännu längre.

Skrana från Gumboda

Det var Mikael Parkvall från Stockholms universitet som bjöd på ståupp-lingvistik ackompanjerat av en radda dialektkartor. På bloggar och internetforum har han snappat upp samtida regionala uttryck och sammanställt dem i dialektatlaser. Om dessa skapar fred på jorden var en fråga vi inte fick svar på, men intressanta är de!

Den som missade denna språkfest kan hålla ett öga på UR Play som var på plats och filmade hela dagen.

Jag skulle särskilt rekommendera föreläsningarna som hölls av nämnda Mikael Parkvall, Birgitta Lindgren (språkvårdare och nyordsansvarig på Språkrådet), Mattias Åkerberg (copywriter och författare) och Hanna Sofia Rehnberg (journalist och doktorand i nordiska språk).

Copywritern Mattias Åkerbergs fyra skrivtips.

Dagen inleddes av Jessica Gedin och avslutades av Bodil Malmsten som språkfilosoferade fritt. Bara vid en sjurätters nyårsmiddag i Siena har jag serverats så högklassiga och varierande upplevelser.

Språkforum anordnas av Språktidningen och hölls den 23 maj på Rival i Stockholm. Redan nu kan du läsa en (annan) finfin sammanfattning av dagen på Språkrådets webbplats. Eller varför inte lyssna på Vetenskapsradions veckomagasin från den 25 maj där nyord och hen diskuteras i ett kort inslag från Språkforum.

Mina önskedeltagare till nästa år är Anna-Lena Ringarp och Lars-Gunnar Andersson. Jag är helt säker på att de samlat på sig intressanta tankar om ord som skulle räcka till en hel språkvecka! Eller varför inte slå på stort och bjuda in Umberto Eco och be honom prata om sina klassificeringar och listor?

Andra seminarier och utbildningar med språktema kan du läsa om i Språk från 9 till 17.

Februari i ord

Varje vecka dyker det upp något aktuellt och intressant om ord på Språkrådets webbplats. Så här ser februari ut i ord.

Veckans språkråd:

Cashewnöt eller kasjunöt?

Jag ler lite varje gång jag läser kasjunöt. Språkrådet skriver att …relationen mellan stavningen cashewnöt och dess uttal stämmer dåligt överens i svenskan.

Vad gör man då för att stavning och uttal av nöten (fröet) ska närma sig varandra? Ja, antingen ändrar man på uttalet eller stavningen. Stavningsanpassning brukar vara det vanligaste när utländska ord ska integreras i svenska språket (till exempel e-mail som blivit mejl).

Själv vill jag helst uttala det kaschev (även om det inte följer några riktighetsregler). Därför ser jag heller inget problem med att stava det just cashew, möjligtvis kaschev. SAOL rekommenderar cashew och kasju.

Sen kommer något om ord i almanackan:

14 februari alla hjärtans dag

19 februari fastlagssöndagen

Kände du till månadens nyord?

kopimi och kopimism

Månadens ord:

välfärd

Månadens dialektord har jag en livslång relation till:

vars

Årets namn 2012 är Raoul och Greta. Förra årets namn var Fatima och Kevin och du kan se alla tidigare års namn här.

Namnen som väljs har en koppling till året. I år firas 100-årsminnet av Raoul Wallenberg som räddade tiotusentals judar undan Förintelsen och av OS i Stockholm då Greta Johansson blev vår första kvinnliga olympiska mästare.

Namn är hyperspännande. Läs gärna mer om förnamn i På spaning efter de namn som flytt, om efternamn i Vanligaste efternamnen och om aptonymer i Apronymer och aptonymer.

Ombloggad

Intressanta ordupptäckter gör mig glad och vetgirig. Den kraft att producera nytt av gammalt som finns i (vårt) språk är fascinerande. Mitt senaste ordfynd finns i koncentrat på vissa ställen: adjektivet ombloggad.

Jag backar lite. Blogg är ett ord som är belagt i svenska språket sedan 2002 och ursprunget är lätt att spåra för alla som känner till engelskans blog, ett teleskopord bildat av weblog (nätdagbok).

I en redovisning av nyord 2004 skriver Birgitta Lindgren, ansvarig för Svenska språknämndens (numera Språkrådet) nyordsarbete, så här:

Blogg ligger förövrigt mellan blingbling och bokstavsdrog i nyordslistan 2004.

Steget från substantivet blogg till verbet blogga är kort. Och kan man blogga på svenska så kan man också blogga om en sak. Och kan man blogga om en sak så blir denna sak ombloggad.

Varför inte alla ord fortplantar sig över ordklassgränserna kanske har att göra med att alla ord inte används lika flitigt och intensivt som just blogg.

Och betydelsen av ombloggad, då?

Ombloggad är en påfallande vanlig beskrivning av objekt på auktionssajter och i annonser på nätet. Du hittar följaktligen ordet på Tradera och Blocket med inte på dn.se eller svd.se. Den som vill sälja något höjer prylens status genom att informera köparna om att bloggare uppmärksammat den.

Betydelsen liknar den hos omskriven eller omtalad och ska ge samma positiva associationer. Vi kan alltså använda både omskriven och omtalad, men för att veta i vilket medium prylen omnämndes kan vi nu precisera det tack vare ombloggad!

Onödig engelska

Språkrådets webbplats innehåller en utmärkt sida som heter Onödig engelska. Det är inte vackert att titta på, men innehållet är användbart.

Jag tror inte att engelskan kommer att ersätta det svenska språket. Jag ger mig heller inte in i den diskussionen här, utan tipsar helt enkelt om Onödig engelska för att den är rolig och användbar. För visst är det skojigare att säga rullbräda än skateboard?

Skateboard förbjudet

Onödig engelska består av en lista med engelska ord som vi använder när vi talar svenska. Vi bakar in dem så naturligt att det knappt märks. Jag ska på aerobics ikväll. Vi hade en workshop på konferensen och därefter teambuilding. Jag är freelance. Försäkringspengarna kommer från en whiplashskada.

För varje engelskt ord finns förslag på svenska ord som man kan använda i stället. Whiplash och freelance är faktiskt onödig engelska, onödig  för att man inte tillför något genom att säga whiplash istället för pisksnärt.

Jag känner mig inte helt bekväm med att skriva aerobik, en smula bekvämare med arbetsseminarium och helt avslappnad med frilans och pisksnärtsskada. Vissa ord är framför allt stavningsanpassningar för att de engelska lånorden ska kunna böjas enligt svenska språkregler.

Varför inte reclaima rullbräda, släppfest och terrängcykel redan i dag?

Här finns Språkrådets sida Onödig engelska.