Har du en språkfråga?

Det känns lite oroande att det är bråk om Språkrådets alldeles utmärkta webbplats. Om någon rör Språkrådets frågelåda eller språkrådgivning på Twitter vet jag inte vad jag gör. De är mina främsta källor i språkfrågor, och jag uppskattar verkligen att man alltid får svar – snabbt. Det här lärde jag mig i veckan:

Vad heter ”hipster” i plural? DN Kultur skriver ”hipstrar”. Ja, hipstrar (alt. nollplural, men det är nog ovanligt).

Varför heter det vägren? ”Ren” i den betydelsen är ett fornsvenskt ord för kant, med oklart ursprung.

Varför heter det flörtkula? Förr kastade man dem på varandra på fester, ungefär som konfetti. Kunde uppfattas flörtigt.

  Jag hoppas att Språkrådets webbplats blir kvar som den är. Men om inte – hu! – kanske alla nya forum och bloggar med språktema kan fylla de eventuella luckorna.

Ett lika tillförlitligt forum som Språkrådet är Sveriges radio, om än en smula långsammare. Först och främst Vetenskapsradion Språket i P1 med lyssnarfrågor som professor Lars-Gunnar Andersson svarar på. Mejla synpunkter och frågor kring språk och språkbruk till spraket@sr.se.

Språkkollen i P4 Värmland är för mig en nyupptäckt. Det är språkvårdaren Tove Andersson som svarar på lyssnarnas frågor, ofta med Värmlandsanknytning. Tyvärr låter Tove Andersson ofta osäker på sina svar. Onödigt, eftersom hon verkar vara påläst och kunnig. Skicka frågor och funderingar om svenska språket till eftermiddag.varmland@sverigesradio.se eller ring telefonsvararen 054-240510. I senaste sändningen diskuteras bland annat att-bortfallet i en mening som:

Man hotade döda poliser.

Jag kan förstå att skribenter vill rensa bort småord, men det gäller att ta det lugnt med Tippex-burken i fall som exempelmeningen. Såvida du inte vill kvalificera till Dagens groda eller skriva absurd poesi. Så här ska det naturligtvis vara:

Man hotade att döda poliser.

Ordälskarna kanske gillar Språkkollens samtal om pudel-uttrycken göra en (hel, halv) pudel, pudelns kärna och luspudel. Eller varför inte göra en terrier? Att beslutsamt ge uttryck för människors vrede när något inte gått rätt till.

För den som söker finns lättillgänglig språkhjälp numera överallt via bloggar (många!), nätforum, utbildningsdagar, Twitter, tidskrifter, språkspalter, handböcker samt radio- och tvprogram. På nystartade Din svenska kan du få svar på frågor som:

Heter det ”morgnarna” eller ”mornarna”? Använd hellre ”morgnar” än ”mornar” när du ska skriva morgon i plural.

Säger man ”baconet” eller ”baconen”? Vacklande genus, båda går bra.

Ställ din egen fråga här.

Skrivregler och fler skrivregler

Norstedts uppmärksammande mig på ett par intressanta nyheter på sin webbplats ord.se.

Den nya designen med ”mera innehåll” syftar naturligtvis till att öka intresset för Norstedts språkutgivning, och med det sagt vill jag puffa för deras nya avdelning Språkkonsulten tipsar. Det är Jenny Forsberg som delar med sig av kunskap och språkråd, mest skrivregler hittills men sådant går hem hos mig. Inte för att äntligen hitta textens nirvana, utan för att det är förbenat roligt att läsa vad andra skrivande människor tycker är viktigt i en text.

Här svarar Jenny Forsberg på frågan: Heter det heter ‘själv’ eller ‘ensam’?

När Fredrik Lindström dryftade denna fråga på Språkvårdsdagen förra året så spekulerade han om synonymiseringen av ”själv” och ”ensam” berodde på en förändring i samhället. Hans exempel var att ju fler människor som självvalt bor ensamma (ett statistiskt faktum), desto större blir behovet av att poängtera att det är just självvalt. Och då bor man själv – inte ensam.

Språkråd kommer faktiskt alltid till användning. Antingen för att du följer dem (och tycker att det blir bättre) eller genom att du medvetet bryter mot dem (och tycker att det blir bättre så). En mästare i språkriktighet och språkbrottslighet är Umberto Eco.

Jag har inte hittat Ecos 40 skrivregler i svensk översättning, men du kan läsa dem i original här och i engelsk tolkning här. Ecos skrivregler är egentligen också en översättning, eller snarare en Eco-ansk bearbetning av urvattnade skrivregler för den amerikansk affärsvärlden där själva regeln utgör exemplet. Jag har roat mig med att göra en svensk tolkning som du nu kan läsa här.

Eller, välj en favoritförfattare nedan och läs hens bästa skrivtips för att få bläcket att flöda. Om man ska tro de medverkande författarna så funkar det mesta.

Läs del 1 av artikeln Ten rules for writing fiction här. Medverkar gör:

Elmore Leonard, Diana Athill, Margaret Atwood, Roddy Doyle, Helen Dunmore, Geoff Dyer, Anne Enright, Richard Ford, Jonathan Franzen, Esther Freud, Neil Gaiman, David Hare, PD James och AL Kennedy.

Läs del 2 av artikeln här. Medverkar gör:

Hilary Mantel, Michael Moorcock, Michael Morpurgo, Andrew Motion, Joyce Carol Oates, Annie Proulx, Philip Pullman, Ian Rankin, Will Self, Helen Simpson, Zadie Smith, Colm Tóibín, Rose Tremain, Sarah Waters och Jeanette Winterson.

Språk från 9 till 17

Så där, ja. Då är det bara några dagar kvar till den allra första Grammatikdagen.

Det är en seminariedag som Språkkonsulterna och Svensklärarföreningen arrangerar på Kulturhuset i Stockholm nu på fredag den 3 februari.

Jag har spanat in programmet och det verkar lovande. Ju mer dagen lider desto högre svårighetsgrad. Hela dagen inleds således med Grammatik för blåbär med Helena Englund Hjalmarsson från Språkkonsulterna

Mest nyfiken är jag på Tomas Riads föredrag (läs gärna hans finfina kompendium Ordbetydelser). Men även professor Ulla Ekvalls och lingvisten Mikael Parkvalls programpunkter känns som måsten.

Jag går på Grammatikdagen via arbetsgivaren. Det borde du också göra.

Men sista anmälningsdagen har tyvärr passerat, så jag tipsar istället om seminariedagar med tema språk och kommunikation som jag har varit på – och gillat. De  anordnas varje år och är utmärkta tillfällen att inhämta inspiration och kunskap. Och om du inte lyckas övertala din chef att få gå, avsätt en slant och bjud dig själv!

Ordens Magi

Språkkonferens med nytt tema varje år, förra året kretsade det kring ”språket som verktyg för att väcka uppmärksamhet” med Göran Hägg som lysande moderator. Konferensen brukar anordnas i november/december och är nu inne på sitt sjunde år.

Språkvårdsdagen

”Dagen för dig som skriver i jobbet” anordnas av Företagsuniversitetet. Förra året hölls denna heldag på Fotografiska Museet i Stockholm och fokus låg på den snabba kommunikationen i digitala kanaler. Extra plus för förstklassigt fika, lunch och mingelmat!

Läs mer om Fredrik Lindströms föredrag på Språkvårdsdagen 2011 i Akta orden. Lindström ställde sig frågan: Hönan eller ägget? Formar samhället språket, eller tvärtom?

Kommunikationsdagen 

Om du arbetar med ord, bild och layout i tryck och på internet kan du boka in den 17 april 2012 i Stockholm. Den som betalar får då lära sig följande:

(mer…)

Språkbloggen

Ni har väl inte missat att Svenska Dagbladet har en språkblogg?

Sedan den 12 maj kan du läsa Ylva Byrman blogga ...om språket: om rätt och fel, nytt och gammalt, normer och utmanare. Klassiska råd om språkriktighet varvas med språkspaning, kuriosa och personliga funderingar. Läs Språkbloggen här.

Det ska bli spännande att se vilken typ av forum Språkbloggen blir. Känns vid första bekantskapen som en tvilling till Nationalencyklopedins Språkfredag – som jag störtgillar!

Enligt min ringa mening kan det inte finnas för många språkbloggar.

Enligt min ringa mening kan det inte finnas för många språkbloggar.


På SvD:s webbplats finns sedan tidigare Historiebloggen där Dick Harrison just i dag skriver om Kilskriftens gåta.

EU-översättarnas 21 bästa tips

Om du är översättare eller skribent så har Europeiska kommissionen 21 bra länkar att bjuda på.

Här finns denna lilla guldgruva för svenska – och tjugotvå liknande sidor finns för EU:s övriga officiella språk.

Det är förresten kommissionens egna översättare som har gjort länkurvalet. Och det är verkligen ett urval relevanta pålitliga källor, inte ännu en oändligt lång länklista. Man serveras både samhällsinformation och skrivhjälp (i form av ordlistor, terminologidatabaser och språkvårdsregler).

Ett ytterst relevant fynd i listan är Europeiska kommissionens egen publikation Skriva klarspråk. Det är en liten skrift med konkreta klarspråkstips som finns på och för alla EU-språk.

Mot slutet av skriften, på sidan 11 närmare bestämt, diskuteras ett problem som ofta drar ner kvaliteten på en översättning. Kanske rentav det som stör och förstör mest.

Det handlar om när källspråket lyser igenom i översättningen. Det kan bero på en onaturlig ordföljd, ordval eller kulturella faktorer som tilltal (formellt eller informellt?) som ligger närmare källspråket än målspråket.

Falska vänner kan vara boven när ett ordval ekar av källspråket och därför får texten av låta onaturlig eller skapar missuppfattningar.

Här kommer några falska vänner som Europeiska kommissionen hjälper oss att genomskåda. Det är engelska ord som inte betyder samma sak på svenska, trots att orden påminner om varandra:

ACTUAL betyder FAKTISK och inte AKTUELL (=CURRENT, TOPICAL)
BILLION betyder MILJARD och inte BILJON (=TRILLION)*
TO BE ENGAGED IN betyder SYSSLA MED, DELTA I och inte VARA ENGAGERAD I (=TO BE COMMITTED TO)
TO CONTROL betyder STYRA, BEGRÄNSA och inte KONTROLLERA (=TO CHECK)
EVENTUAL betyder SLUTLIG och inte EVENTUELL (=ANY)
PHYSICIAN betyder LÄKARE och inte FYSIKER (=PHYSICIST)

EU-kommissionen har dessutom en mer riktad resurssida, som är tänkt att användas av frilansöversättare knutna till dem. Den bjuder på dels specifik information om EU:s olika organ, lagstiftning, officiella dokument och avtal, dels mallar och språkliga riktlinjer för hur de vill ha sina översättningar.

Här finns den sidan.

Läs om falska vänner i mina tidigare inlägg :

Smeknamn, Idiom, Falska vänner i West Wing

Lär dig mer – gå en kurs!

Det här låter som en lista med drömkurser för mig:

Red ut begreppen! Vår grundkurs i det terminologiska angreppssättet.

”Nio till punto”. En fortsättningskurs i terminologi för översättare och tolkar.

Skrivregler och språkvård. Om skrivregler för svenska och engelska.

Vårdspråk och språkvård. Ny kurs om medicinens språk.

Ordlusta. Om att göra en ordlista.

Men det är ingen dröm, utan TNC:s (Terminologicentrum) kursutbud denna höst!

Perfekt för alla som översätter, skapar och granskar texter. Och ett bra sätt att knyta kontakter med kollegor i branschen.

Här finns mer information om kurserna och här finns allmän kursinformation.

TNC har  en blogg som jag vill passa på att tipsa om.

Ett inlägg som jag fastnade vid är det om exotiseringen (exotifieringen?) av livsmedelsmarknaden.

Varför anammar vi egentligen det exotiska namnet gojibär istället för det mindre säljande vargbär? Det är ett och samma bär, nämligen frukten från växten bocktörne. Läs resten av artikeln som heter Inte jämföra äpplen och päron – men aronia, marula och baobab som finns här.

Ett annat exempel på exotisering av livsmedel är senapskålen som blev rucola med hela världen. Läs om det och annat i mitt tidigare inlägg Koka tårtan i 390 grader 25 minuter.

Onödig engelska

Språkrådets webbplats innehåller en utmärkt sida som heter Onödig engelska. Det är inte vackert att titta på, men innehållet är användbart.

Jag tror inte att engelskan kommer att ersätta det svenska språket. Jag ger mig heller inte in i den diskussionen här, utan tipsar helt enkelt om Onödig engelska för att den är rolig och användbar. För visst är det skojigare att säga rullbräda än skateboard?

Skateboard förbjudet

Onödig engelska består av en lista med engelska ord som vi använder när vi talar svenska. Vi bakar in dem så naturligt att det knappt märks. Jag ska på aerobics ikväll. Vi hade en workshop på konferensen och därefter teambuilding. Jag är freelance. Försäkringspengarna kommer från en whiplashskada.

För varje engelskt ord finns förslag på svenska ord som man kan använda i stället. Whiplash och freelance är faktiskt onödig engelska, onödig  för att man inte tillför något genom att säga whiplash istället för pisksnärt.

Jag känner mig inte helt bekväm med att skriva aerobik, en smula bekvämare med arbetsseminarium och helt avslappnad med frilans och pisksnärtsskada. Vissa ord är framför allt stavningsanpassningar för att de engelska lånorden ska kunna böjas enligt svenska språkregler.

Varför inte reclaima rullbräda, släppfest och terrängcykel redan i dag?

Här finns Språkrådets sida Onödig engelska.

Översättarens moderna toolkit

Följande har jag svårt att klara mig utan:

1. Räkna ord i Word. Vem ska annars räkna orden i texten att översätta så att det blir rätt på fakturan? I gårdagens mardrömsjobb var jag till och med tvungen att hålla koll på antal tecken i varje textblock.

2. Automatisk måttkonverterare. Jag använder den här. Där kan man till och med konvertera till och från bibliska längdmått! Jag nöjer mig med metersystemet.

3. Spåra ändringar i Word. Jag vet att jag hade tyckt om röda pennan och alla vackra korrekturtecken om inte spåra ändringar hade gjort sig outbytbart (kommentarstexten blir ilsket röd!). Jag gillar korrekturtecken ännu mer efter att ha läst Lotten Bergmans liknelse mellan en text som behöver korrekturläsas och en fotbollsplan med gropar, tuvor och geggamoja. Den finns här (tredje stycket).

Vem lägger arbetstid på att manuellt räkna ord och tecken eller använda konverteringsformler nuförtiden? Det är sånt man kan koppla av med på fritiden.