Kvantifiering av verkligheten

Mossorna ökade genom åren. De fick högre procentuell täckningsgrad.

Meningen kommer från en lyssnare som ringde in till Vetenskapsradion Språket i P1 och påpekade att vi kvantifierar verkligheten. Vi ser på den som vore det statistik. Lyssnaren arbetade med sin avhandling i växtekologi när någon gav honom rådet att istället beskriva verkligheten. Mycket riktigt…

Mossorna ökade genom åren. De täckte mer av marken.

För växtekologen var det som en uppenbarelse. Och jag förstår honom. Men det borde vara så självklart att beskriva verkligheten som vi ser den och inte som om vi läste siffror i tabeller och diagram.

Kvantifieringen är vanlig hos politiker och nyhetsreportrar. Och den kloka Språket-lyssnaren nämnde några exempel från dagspressen:

Lägre utsläpp från industrin. Varför inte mindre?

Orderingången var rekordhög. Varför inte rekordstor?

Allt lägre andel studerande går ut med examen. Varför inte färre?

Även om denna kvantifiering av verkligheten inte orsakar missförstånd så är den fjärmande och faktiskt lite otrevlig. Vissa politiker kan inte låta bli att tala om människor som om de vore siffror. De skulle vinna på att vara konkreta och verklighetsnära. Det skulle göra språket mer levande och innehållet lättare att förstå.

Jag upprepar Anna-Lena Ringarps enkla råd i Språket: Beskriv verkligheten!

Programmet sändes den 29 maj i år på Vetenskapsradion Språket i P1.

Annonser

Har du en språkfråga?

Det känns lite oroande att det är bråk om Språkrådets alldeles utmärkta webbplats. Om någon rör Språkrådets frågelåda eller språkrådgivning på Twitter vet jag inte vad jag gör. De är mina främsta källor i språkfrågor, och jag uppskattar verkligen att man alltid får svar – snabbt. Det här lärde jag mig i veckan:

Vad heter ”hipster” i plural? DN Kultur skriver ”hipstrar”. Ja, hipstrar (alt. nollplural, men det är nog ovanligt).

Varför heter det vägren? ”Ren” i den betydelsen är ett fornsvenskt ord för kant, med oklart ursprung.

Varför heter det flörtkula? Förr kastade man dem på varandra på fester, ungefär som konfetti. Kunde uppfattas flörtigt.

  Jag hoppas att Språkrådets webbplats blir kvar som den är. Men om inte – hu! – kanske alla nya forum och bloggar med språktema kan fylla de eventuella luckorna.

Ett lika tillförlitligt forum som Språkrådet är Sveriges radio, om än en smula långsammare. Först och främst Vetenskapsradion Språket i P1 med lyssnarfrågor som professor Lars-Gunnar Andersson svarar på. Mejla synpunkter och frågor kring språk och språkbruk till spraket@sr.se.

Språkkollen i P4 Värmland är för mig en nyupptäckt. Det är språkvårdaren Tove Andersson som svarar på lyssnarnas frågor, ofta med Värmlandsanknytning. Tyvärr låter Tove Andersson ofta osäker på sina svar. Onödigt, eftersom hon verkar vara påläst och kunnig. Skicka frågor och funderingar om svenska språket till eftermiddag.varmland@sverigesradio.se eller ring telefonsvararen 054-240510. I senaste sändningen diskuteras bland annat att-bortfallet i en mening som:

Man hotade döda poliser.

Jag kan förstå att skribenter vill rensa bort småord, men det gäller att ta det lugnt med Tippex-burken i fall som exempelmeningen. Såvida du inte vill kvalificera till Dagens groda eller skriva absurd poesi. Så här ska det naturligtvis vara:

Man hotade att döda poliser.

Ordälskarna kanske gillar Språkkollens samtal om pudel-uttrycken göra en (hel, halv) pudel, pudelns kärna och luspudel. Eller varför inte göra en terrier? Att beslutsamt ge uttryck för människors vrede när något inte gått rätt till.

För den som söker finns lättillgänglig språkhjälp numera överallt via bloggar (många!), nätforum, utbildningsdagar, Twitter, tidskrifter, språkspalter, handböcker samt radio- och tvprogram. På nystartade Din svenska kan du få svar på frågor som:

Heter det ”morgnarna” eller ”mornarna”? Använd hellre ”morgnar” än ”mornar” när du ska skriva morgon i plural.

Säger man ”baconet” eller ”baconen”? Vacklande genus, båda går bra.

Ställ din egen fråga här.

Språkforum 2012

Inte förrän under årets Språkforum fattade jag att hunka (hundralapp) och språlla (spelar ingen roll) var typiskt norrländska uttryck.

Sedan min flytt från Umeå via Uppsala till Stockholm har jag dock insett att skrana (åkmadrass i plast till kälkbacken) och ostkrokar (ostbågar) inte är gängse tugg söderöver. Men under Språkforum blev min lista med norrlandismer ännu längre.

Skrana från Gumboda

Det var Mikael Parkvall från Stockholms universitet som bjöd på ståupp-lingvistik ackompanjerat av en radda dialektkartor. På bloggar och internetforum har han snappat upp samtida regionala uttryck och sammanställt dem i dialektatlaser. Om dessa skapar fred på jorden var en fråga vi inte fick svar på, men intressanta är de!

Den som missade denna språkfest kan hålla ett öga på UR Play som var på plats och filmade hela dagen.

Jag skulle särskilt rekommendera föreläsningarna som hölls av nämnda Mikael Parkvall, Birgitta Lindgren (språkvårdare och nyordsansvarig på Språkrådet), Mattias Åkerberg (copywriter och författare) och Hanna Sofia Rehnberg (journalist och doktorand i nordiska språk).

Copywritern Mattias Åkerbergs fyra skrivtips.

Dagen inleddes av Jessica Gedin och avslutades av Bodil Malmsten som språkfilosoferade fritt. Bara vid en sjurätters nyårsmiddag i Siena har jag serverats så högklassiga och varierande upplevelser.

Språkforum anordnas av Språktidningen och hölls den 23 maj på Rival i Stockholm. Redan nu kan du läsa en (annan) finfin sammanfattning av dagen på Språkrådets webbplats. Eller varför inte lyssna på Vetenskapsradions veckomagasin från den 25 maj där nyord och hen diskuteras i ett kort inslag från Språkforum.

Mina önskedeltagare till nästa år är Anna-Lena Ringarp och Lars-Gunnar Andersson. Jag är helt säker på att de samlat på sig intressanta tankar om ord som skulle räcka till en hel språkvecka! Eller varför inte slå på stort och bjuda in Umberto Eco och be honom prata om sina klassificeringar och listor?

Andra seminarier och utbildningar med språktema kan du läsa om i Språk från 9 till 17.

En snökanon och några vindar

Expressen den 13 januari 2012

Jag satt och stirrade på snökanonen några dagar denna vecka. Ibland små, små flingor som irrade omkring utanför fönstret, ibland stora vaddtussar som snabbt landade på marken. Men nästan aldrig uppehåll.

Jag var nog inte den enda som trodde att ”snökanon” var kvälltidningska för ett riktigt snöoväder. Men där tog jag fel. Även SMHI använder begreppet snökanon, med första belägget från 1991.

En snökanon. Källa: SMHI.

Om man tittar på de meteorologiska bilderna kanske de långa banden av täta snöbyar påminner om en snökanon som sprutar ut snö?

I Norditalien talas det i väderleksrapporterna om la bora som har dragit fram och gjort att temperaturen sjunkit med 10 grader på väldigt kort tid. Ibland kallas denna nordostliga vind för sitt ryska namn buran.

Bora har paralleller på många språk, på svenska i nordanvinden bore.

Kung Frost, även kallad Kung Bore, regerar över Sverige.

Historiskt i Sverige har vindarnas väderstreck förknippats med olika egenskaper. Nordan är kall och olycksbådande medan sunnan är mild och anses ge tur. Västan och östan vet jag faktiskt inte vad de för med sig.

För kalenderbitaren kommer här namn på fler vindar. Vissa av dem används i marknadsföringssyfte för associationerna som de ger (tveksamt om det alltid är positiva):

Volkswagen Sirocco, tvättmaskinen Calima från Electrolux, hårfön som synonym till hårtork och Nokias plattform Harmattan.

Sirocco

Het och dammfylld vind som drar fram under vinter och vår. Scirocco anses i Italien ohälsosam på grund av dammet och fukten den för med sig.

Mistral

Hård nordlig eller västlig vind som kan orsaka plötsliga stormar.

Calima

Het, sydlig vind som drar med sig damm från Nordafrika där vinden kommer ifrån.

Föhn

Varm, torr vind som förekommer kring bergsryggar, ursprungligen Alperna.

Harmattan

Torr, sandmättad nordostlig vind som blåser från västra Sahara och kan föra med sig damm ända till Nordamerika.

Språk från 9 till 17

Så där, ja. Då är det bara några dagar kvar till den allra första Grammatikdagen.

Det är en seminariedag som Språkkonsulterna och Svensklärarföreningen arrangerar på Kulturhuset i Stockholm nu på fredag den 3 februari.

Jag har spanat in programmet och det verkar lovande. Ju mer dagen lider desto högre svårighetsgrad. Hela dagen inleds således med Grammatik för blåbär med Helena Englund Hjalmarsson från Språkkonsulterna

Mest nyfiken är jag på Tomas Riads föredrag (läs gärna hans finfina kompendium Ordbetydelser). Men även professor Ulla Ekvalls och lingvisten Mikael Parkvalls programpunkter känns som måsten.

Jag går på Grammatikdagen via arbetsgivaren. Det borde du också göra.

Men sista anmälningsdagen har tyvärr passerat, så jag tipsar istället om seminariedagar med tema språk och kommunikation som jag har varit på – och gillat. De  anordnas varje år och är utmärkta tillfällen att inhämta inspiration och kunskap. Och om du inte lyckas övertala din chef att få gå, avsätt en slant och bjud dig själv!

Ordens Magi

Språkkonferens med nytt tema varje år, förra året kretsade det kring ”språket som verktyg för att väcka uppmärksamhet” med Göran Hägg som lysande moderator. Konferensen brukar anordnas i november/december och är nu inne på sitt sjunde år.

Språkvårdsdagen

”Dagen för dig som skriver i jobbet” anordnas av Företagsuniversitetet. Förra året hölls denna heldag på Fotografiska Museet i Stockholm och fokus låg på den snabba kommunikationen i digitala kanaler. Extra plus för förstklassigt fika, lunch och mingelmat!

Läs mer om Fredrik Lindströms föredrag på Språkvårdsdagen 2011 i Akta orden. Lindström ställde sig frågan: Hönan eller ägget? Formar samhället språket, eller tvärtom?

Kommunikationsdagen 

Om du arbetar med ord, bild och layout i tryck och på internet kan du boka in den 17 april 2012 i Stockholm. Den som betalar får då lära sig följande:

(mer…)

Sammanfatta året i ord

Snart är det dags att knyta ihop säcken som heter 2011. Årets bästa-listor skrivs och priser delas ut för årets bedrifter inom olika discipliner.

Översättarbloggen spanar naturligtvis in Årets ord. Ett nytt ord. Ett populärt ord. Ett typiskt ord.

Svenska

Årets ord på svenska efterlyses!

Danska

Sproglaboratoriet i P1 avslöjar vilket årets danska ord blir. Gå in på dr.dk den 22 december och kolla. Finalisterna är fedtafgift, kickstarte, vejvrede, villyarder, løftebrud, tilbagerulning och fattigdomsydelse.

Norska

Språkrådet i Norge har korat rosetog till årets ord. Till minne av den 22 juli 2011.

Et rosetog

Italienska

En av Italiens största dagstidningar Corriere della sera har en omröstning på tidningen webbplats – kolla in ordfinalisterna här. Bunga bunga finns med.

Engelska

Inte många Årets ord har korats än så länge, men ett fåtal ord och listor har börjat dyka upp.

– Pragmatic har utsetts till Årets ord av Merriam-Webster. En motivering verkar vara att det är ett av de vanligaste uppslagsorden i deras nätlexikon.

2011 The year in words beskriver året med ett ord per händelse. Politik, kultur, sport och inte så mycket humor.

– Dictionary.com tycker att tergiversate är årets ord 2011.

– American Dialect Society kan man hålla ett öga på. De är seriösa i sin utnämning och meddelar sitt beslut den 6 januari 2012. Kolla hur det går här.

Tips! Sök på #woty på Twitter för pinfärska spekulationer och förslag.

Närma eller fjärma, del 2

Globaliseringen som förändringsprocess varigenom stater och samhällen över hela jorden knyts samman påverkar även översättningar.

Frågan som en översättare kan ställa sig är: Vad vet läsarna om den kultur som skildras i texten? Jo, antagligen lite mer nu än förr. Vi lär oss mer och snabbare om andra länder och kulturer vilket leder till färre förklaringar och fotnoter. Och är det något som vi inte känner till så är informationen oftast bara ett musklick bort.

En trend på senare tid verkar vara att inte anpassa texten, utan låta det utländska stå kvar. Som skribent eller översättare fjärmar man visserligen läsaren, men samtidigt närmar man sig det som skildras.

Det kan gälla kokböcker.

Bör jag förklara att pak choi/pak choy är ett slags kinesisk salladskål eller lita på att kokboksanvändaren vet eller tar reda på det?

Pak choi - Brassica rapa var. chinensis.

Det kan också gälla romaner.

Hur påverkas upplevelsen när utländska titlar flyttar in i en översättning? Läs om exemplet Mma och Rra i McCall Smiths böcker om Damernas detektivbyrå här.

Det kan gälla undertexter.

I dag förväntas svenska tittare känna till namnet på amerikanska tv-personligheter. Men jag minns ett gammalt avsnitt av The Simpsons där namnet på en amerikansk sportkommentator hade ”översatts” till Peppe Eng.

Och det gäller utan tvekan nyhetsartiklar – det gäller att hänga med. Varje skribent verkar göra sin bedömning av vad läsarna förväntas känna till.

Ett annat perspektiv på frågan om att närma eller fjärma ger begreppen endonym och exonym.

Det är beteckningar på lokala respektive utländska namn på en företeelse. En sådan företeelse kan vara geografiska platser, där Myanmar är endonymen och Burma är engelskans exonym. (mer…)

Akta orden

Det blev en lång bloggpaus.

Det har jag en ljuvlig resa till Italien och min arbetsgivare som håller mig sysselsatt att tacka för. I min digitala papperstrave har det samlats många utkast till blogginlägg, och nu ska jag banne mig skriva dem färdigt.

Dock! Vore det inte för jobbet hade jag kanske inte gått på Språkvårdsdagen, ett seminarium om namnstrategier och Svenska kommunikationsdagen.

I Tankar för dagen på Sveriges Radio P1 i morse uppmanade Håkan Sandvik lyssnarna att spara på orden. Gör vi inte det kan de viktiga nyanserna i språket försvinna och då blir vi ”halvspråkiga”.

Sandviks exempel på ord i riskzonen:

Om jag säger att jag älskar blåbärssoppa, älskar jag då min fru…såsom blåbärssoppa?

Jag älskar dig, men inte lika mycket som jag älskar min fru.

Och om jag hatar att gå upp på morgonen, hatar jag då den person som gjort mig illa lika mycket…som att gå upp på morgonen?

Om ett par skor kan vara otroligt fantastiska, hur beskriver jag då ett litet charmigt barn?

Och i ett pratprogram hade Sandvik räknat till inte mindre än åtta förekomster av ”härligt” och ”underbart” på en minut. Han tycker att svenskan har blivit ett superlativ-språk.

Men menar han att det är språket som utarmas? Nej, snarare känslorna. Vad händer med oss om vi inte längre har ord som kan uttrycka det vi känner? Tänk på att bevara nyanserna.

Hönan eller ägget? Formar samhället språket, eller tvärtom?

Det var titeln på ett föredrag som Fredrik Lindström höll på Språkvårdsdagen. (mer…)

Baksmälla

Det roligaste med att lägga golv är att man får använda något som kallas ”baksmälla”. Tvetydiga ord där betydelserna tillhör helt skilda domäner (och därför är extra roliga att felanvända) är samlarobjekt för mig.

En sorts baksmälla. Foto: Beijer.

Den enda synonymen jag kan komma på till verktyget baksmälla är dock vinkeljärn. Norstedts synonymordbok hävdar att baksmälla även är ett vardaglig uttryck för utombordsmotor, men därom vet jag inget.

Synonymer till tillståndet baksmälla finns det däremot i överflöd. Please copy me har Bakislistan med mer eller mindre kväljningsinspirerade uttryck som vininfluensa, matt i pälsen, ont i håret, lucköppning, uppförsbacke och prata med Ulrik i den stora vita telefonen.

Inte nog med det, för att få prata med Ulrik i den stora vita telefonen har du rimligtvis varit berusad.

Komplettera därför läsningen med ”…listan över ord och uttryck för att befinna sig någonstans på fylleskalan (det är som bekant viss skillnad på att vara lite salongs och att vara dyngrak, tankad och karatefull).”

Fyllelistan finns här.

Som jag önskar att jag hade dessa utmärkta synonymordlistor till hands när jag undertextade vissa amerikanska filmer och tv-program för MTV, Kanal 5 och TV3!

Har under de år jag tillbringat i Italien aldrig lyckats höra eller lära mig ett enda enkelt, direkt ord för bakfylla.

Du är kort, men fager!

Jag börjar redan längta efter det som SMHI benämner brittsommar. Klar luft och skön sensommarvärme.

Brittsommar är en kortform av Brittmäss-sommar, med andra ord den heliga Birgittas dag som infaller den 7 oktober. Svenska Akademiens ordbok ger ofta poetiska (eller bara ålderdomliga) exempel som dessa:

De vackra höstdagarne, som ofta infalla i October månad, ansågos som en följd af .. (den heliga Birgittas) förböner, hvaraf dessa dagar ännu kallas utaf folket Brittmesse-sommaren. Britmessommar, du är kort, men fager!

Foto: Malin Lindberg

Är det specifikt för Sverige och svenskan att ha ett namn för den efterlängtade sensommarvärmen?

Nej, men däremot skiljer sig tidpunkten för när brittsommar inträffar i olika länder, och det är något som avspeglas i namnet.

På italienska är det helgonet San Martino som för med sig några dagars sommarvärme, således estate di San Martino. I länder som Italien, Spanien och Frankrike infaller ”San Martino-sommar” den 11 november – det är alltså vår mårtensmässa. Att vi inte firar mårtenssommar istället för brittsommar beror helt enkelt på att vi här uppe i norr redan börjar gå mot kall vinter då.

Logiskt nog kan den södra hemisfären få brittsommarvärme i perioden kring slutet av april och början av maj.

SMHI:s artikel om brittsommar avslöjar följande:

Klimatologerna anser att brittsommar inträffat åren 1985, 1986, 1990, 1991, 1993, 1994, 1995, 1996, 2005 och 2010.

Om den talsekvensen vore ett IQ-test där man ombeds fylla i nästa tal så skulle jag skriva ”2011” och hålla tummarna.

Och:

Inte i något fall har ordet brittsommar använts i september eller i november.

Vilket innebär att jag vackert får vänta minst en månad till.

Andra mer eller mindre riktiga synonymer till brittsommar är indiansommar, grävlingssommar, fattigmanssommar och de mer begripliga eftersommar och förhöst.

En skillnad är dock att indiansommar inte är knuten till en speciell dag i almanackan samt att den bör föregås av en frostnatt. Säger SMHI.