Att översätta The Wire

Jag tittar på The Wire, igen. Denna gång från början. Jag såg säsong 4 och 5 för något år sedan. Det var egentligen inte mitt val att börja mitt i serien, det föranleddes av ett jobbuppdrag.

Nu när jag ”nöjestittar” på de första avsnitten klappar jag mig själv på axeln lite lätt och tänker tillbaka på vilket hästjobb det var att översätta denna serie!

För det första: slanguttrycken. En del är (var) så pinfärsk och lokal (Baltimore-)slang att jag undrar om alla amerikaner ens hänger med i tugget. När serien sändes i Storbritannien såg britterna den textad och fick kritik för just detta. Läs om den saken här. Att språket kallas engelska på båda sidorna om Atlanten betyder mindre då de flesta tittarna ändå inte har samma språk som Wire-gangstrarna.

Omar

Min strategi när jag skulle hantera de ofta förekommande slanguttrycken var att ta ner det en nivå. Jag gick till ordets betydelse eller funktion i dialogen och försökte hitta en svensk motsvarighet som även matchade stilnivån. Ibland blev det ett neutralt ord, men för att ändå sätta rätt prägel på rollfigurens språk tog jag igen det på ett annat ställe. Att försöka hitta det perfekta svenska slanguttrycket visade sig vara en dålig strategi då många av uttrycken har en försvinnande kort livslängd.

Snoop

Min syn på tv-översättning är följande: 1. Den är till för att ge de tittarna den extra hjälp de behöver för att hänga med och kunna uppskatta utländska program. Vissa svenska tittare kan naturligtvis ingen engelska alls, och då är översättningen allt de vet om vad som sägs. 2. Språket i översättningen ska dessutom stämma väl överens med karaktärernas sätt att prata – langaren på gatuhörnet använder inte samma språk som läraren i skolan eller som politikern. Och slutligen 3. En tv-översättning måste hålla längre än årets modeord, även om jag kan tycka att det är charmigt på ett nostalgiskt vis när man stöter på tidstypiska ord som ingen längre använder seriöst. (mer…)