Teckenspråk & dövtolkning

Å, vad jag gillar när man får fördjupa sig i ett ämne föranlett av ett översättningsuppdrag.

Jag har avslutat en översättning om tolkning för döva och hörselskadade. Kunden får översättningen och kvar sitter jag med en ny ordlista som jag tänker dela med mig delar av.

~~~

Vissa uppdrag är sådana att de resulterar i en praktisk ordlista med termer som jag har luskat ut. Ja, alltså luskat på annat sätt än att slå upp dem i lexikon.

Det kan handla om så pass nya uttryck att de ännu inte finns upptagna i lexikon, eller för specifika för att finnas med i till och med i fackordböckerna. Så var fallet med benämningarna på olika tolkmetoder för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet.

Här kommer mina förslag på svenska och engelska termer för dessa tolkmetoder:

skrivtolkning        speech-to-text reporting
tecken som stöd    (TSS)     sign supported Swedish/English
tydligt tal        clear speech
dövblindtolkning    deafblind interpreting
visuellt teckenspråk    visual frame signing
taktilt teckenspråk    hands-on signing
distanstolkning        video remote interpreting

En bra informationskälla är RNID (The Royal National Institute for Deaf People) i Storbritannien. På deras webbplats finns även länkar till andra organisationer av intresse.

~~~

Och på tal om detta… (mer…)

Översätta en låttext

Nu kanske jag tar mig vatten över huvudet, men låttolkningar är ett förbaskat intressant ämne som jag inte kan låta bli. Jag gör en neddykning.

~~~

När någon gör en cover blir musiken och arrangemanget bedömt, kanske också framförandet. Låttiteln är ofta densamma, liksom texten, och melodin igenkännbar.

När någon tolkar en låt och översätter texten hamnar fokus däremot på de nya orden som låten plötsligt innehåller. Och innebörden kanske har skiftat under resan från ett språk till ett annat.

Med ny text – kan man säga att låten fortfarande tillhör upphovsmakaren? Eller får låtskrivaren och texttolkaren delad vårdnad om låten?

~~~

Här kommer ett original, en cover och två översatta versioner av Leonard Cohens Suzanne.

Lyssna på Leonard Cohens Suzanne från 1967 här. Bonus: holländsk undertext.

Lyssna på Nina Simones fina cover av Suzanne från 1969 här.

Lyssna på Françoise Hardys franska version av Suzanne här.

Och lyssna till slut på Fabrizio de Andrés italienska version av Suzanne från 1984 här.

Andra som har framfört Cohens Suzanne är Judy Collins (först av alla), Joan Baez, Harry Belafonte och Nick Cave. Det är bara att gå loss på Youtube. Några är riktiga kärleksförklaringar till Cohen – för vem skulle välja att framföra en låt de inte älskar?

Tack Bodil för inspirationen.

~~~

På ett diskussionsforum på nätet där ämnet ”låt som sjungits in på flest språk” avhandlas dyker bland annat följande ganska vilda gissningar upp:

Internationalen

En psalm

Vamos a la playa

Film från någon Disneyfilm


Tolkning vs översättning

Inte sällan får jag höra ”du som är tolk…” Det stämmer inte att jag som översättare även är tolk (eller vice versa). Jag har tolkat och kan tolka, men att tolka och översätta är två olika verksamheter med olika tankeprocesser.

Språket i SR:s P1 bjuder alltid på intressant lyssning. Inte minst tack vare de behagliga programledarna Anna Lena Ringarp och Lars-Gunnar Andersson. Programmet som sändes 10 november i år handlade om tolkyrket, och ett par svenska simultantolkar inom EU berättar om arbetsvillkoren.

Jag roar mig med att lyfta fram olikheterna mellan översättning och tolkning utifrån de intervjuade tolkarnas tankar.

Tolken säger:

Trots att de flesta tolkar vill se talarens mun och kroppsspråk under arbetet så blundar tolkarna ibland för att kunna koncentrera sig bättre när det blir riktigt svårt.

Översättaren säger:

Ja, jag brukar också blunda när det blir för mycket jobb och leveranstiden är i kortaste laget. Vem skulle inte göra det? Men av uppenbara skäl aldrig medan jag skriver. (Jag måste inte se textförfattarens pennrörelser framför mig när jag översätter.)

~~~

Tolken säger:

Talaren som tolkas är inte alltid välartikulerad och det skapar problem eftersom tolken i realtid måste tampas med otydligt uttal och felanvända ord. Den talare som läser innantill går ofta fram i ett rasande tempo medan en som talar fritt är mer levande i sitt språk. Onaturlig ordföljd och oavslutade meningar är andra problem som måste lösas på studs.

Översättaren säger:

En luddig och otydlig text är svårare att översätta, men med tid och tålamod kan man oftast komma till rätta med den. Så länge det finns tid kan man oftast reda upp oklarheter. (mer…)