Föräldrajobb

Det kom ett barn.

Den, det vill säga jag, som trodde att föräldraledighet skulle ge fler tillfällen att i lugn och ro vårda Översättarbloggen tog miste.

Jag ska genast informera Försäkringskassan och Svenska Akademien att det är vilseledande att kalla det föräldraLEDIGHET.

Maskinöversätt på rätt sätt

Använder du Google Translate regelbundet? Då är du en av 200 miljoner aktiva användare av tjänsten som, tja… kanske vill översätta ett genuint ryskt recept på rödbetssoppa.

Borsch
Sammansättning
 fläskkött, nötkött eller kyckling - 500g,.
 kål - 1/3 medium huvud,
 Potatis - 4 st,.
 lök - 1-2 st,.
 Morötter - 1 stor bit,.
 rödbetor - 1-2 st,.
 ketchup - 3 msk. skedar (färska tomater - 1-2 st.)
 salt, dill och persilja, gräddfil

 * För grönsaksrätter: soppa att koka vatten, 
inte buljong och redo att fylla soppan med gräddfil 
(du kan fylla med grönsaker majonnäs)

Under en dag maskinöversätter Google Translate lika mycket text som världens alla professionella översättare producerar under ett helt år. Det motsvarar ungefär textmängden i en miljon böcker.

Kära nån! De flesta översättningar i världen bär alltså signaturen ”Google Translate”?

Det har hänt en del sedan 2001 när Google Translate lanserade sina första åtta språk till och från engelska. I dag har antalet vuxit till 64 språk och 92% av användarna befinner sig någon annanstans än i USA. Och algoritmen har skiftat, sedan 2006 är den baserad på statistik och inte språklig analys med grammatiska regler. Grundidén är att extrahera mönster och exempel utifrån enorma mängder professionellt översatt text, exempelvis FN:s parallella textdokument på sex språk.

Hela skapelseberättelsen finns att läsa i ett blogginlägg från april i år författat av Franz Och, en av hjärnorna bakom Google Translate.

Det råder inget tvivel om att det är ett populärt och globalt använt verktyg som fyller en funktion. Men vilken? Om det är att ersätta professionella, kostsamma och jämförelsevis långsamma översättare så förtjänar det all kritik i fråga om kvalitet. Dess styrka är snarare att lyckas göra mer information tillgänglig för flera genom att riva, eller i alla fall göra små titthål i, språkbarriärerna.

Read the full post »

Kvantifiering av verkligheten

Mossorna ökade genom åren. De fick högre procentuell täckningsgrad.

Meningen kommer från en lyssnare som ringde in till Vetenskapsradion Språket i P1 och påpekade att vi kvantifierar verkligheten. Vi ser på den som vore det statistik. Lyssnaren arbetade med sin avhandling i växtekologi när någon gav honom rådet att istället beskriva verkligheten. Mycket riktigt…

Mossorna ökade genom åren. De täckte mer av marken.

För växtekologen var det som en uppenbarelse. Och jag förstår honom. Men det borde vara så självklart att beskriva verkligheten som vi ser den och inte som om vi läste siffror i tabeller och diagram.

Kvantifieringen är vanlig hos politiker och nyhetsreportrar. Och den kloka Språket-lyssnaren nämnde några exempel från dagspressen:

Lägre utsläpp från industrin. Varför inte mindre?

Orderingången var rekordhög. Varför inte rekordstor?

Allt lägre andel studerande går ut med examen. Varför inte färre?

Även om denna kvantifiering av verkligheten inte orsakar missförstånd så är den fjärmande och faktiskt lite otrevlig. Vissa politiker kan inte låta bli att tala om människor som om de vore siffror. De skulle vinna på att vara konkreta och verklighetsnära. Det skulle göra språket mer levande och innehållet lättare att förstå.

Jag upprepar Anna-Lena Ringarps enkla råd i Språket: Beskriv verkligheten!

Programmet sändes den 29 maj i år på Vetenskapsradion Språket i P1.

Språket lever!

Språket bor lika mycket i ordböcker som hos talarna. Medan de förra ger en samlad bild av språket vid en viss tidpunkt, så är det de senare som tar språket framåt, bakåt och i sidled på oförutsägbara sätt.

Nog beskrivet, här kommer ett exempel där ordbok möter ordlek. Diskussionsämnet är de engelska orden ”border/boarder”.

På den ena sidan befinner sig Gunnar Persson, professor emeritus i engelska. På den andra finns Crossing Boarders som jobbar för att främja ett mer jämställt deltagande i fritidsverksamheter.

Färskpressad insändare i Västerbottens-Kuriren.
Foto: crossingboarders.se

Svaret i VK den 18 augusti 2012.
Foto: crossingboarders.se

 

Och så var sagan all…

Svaret på svaret.
Foto: crossingboarders.se

 

 

Inspiration

Översättarbloggen är tillbaka från sitt sommaruppehåll. Jag har läst böcker, tidningar och bloggar i mängder under semestern. Nu är det dags att skriva lite också – om vad jag har läst.

Två texter som du hinner läsa på en tiominutersrast.

Undertextning – en petimäters vardag av Jennifer Evans i tidningen Facköversättaren. Om hur det funkar med kunder, uppdrag, teknik och ekonomi i en undertextares vardag. Intressantare än det låter. Jag känner igen mig.

Två olika världar? Kliv in i en skönlitterär översättares tankevärld. Gudrun Samuelsson har bland annat har översatt Curtis Sittenfields American Wife (Presidentens hustru). Här berättar hon varför färgen ”seafoam green” inte blir ”sjöskumsgrön” på svenska.

Och en hel bok om att ha skrivandet som yrke. Obs! Svår att inte sträckläsa.

Sälj det med ord: konsten att skriva reklam av Mattias Åkerberg och Christer Wiklander. Min bästa läsning under sensommaren för att bli motiverad att börja jobba, jobba, jobba igen i augusti. Den gav mig känslan att jag sysslar med världens roligaste sak – att få skriva på betald arbetstid!

Och en dokumentärfilm om språket pirahã som jag har läst mycket om.

På Lingvistbloggen skriver Mikael Parkvall så här om filmen The Grammar of Happiness: ”Slänge sig sålunda Lindström i därför avsedd vägg — här blir det (förhoppningsvis) riktigt stenhård språkporr i teverutan!”

På Lingvistbloggen finns också en trasslig och intressant kommentarstråd om pirahã och filmen med lingvistikprofessorn Dan Everett. Läs här och här.

Jag är vansinnigt nyfiken på detta språk som i all väsentlighet saknar räkneord och ord för färger. Hur påverkar det talarnas sätt att tänka? SVT har köpt in The Grammar of Happiness så håll utkik!

 

Har du en språkfråga?

Det känns lite oroande att det är bråk om Språkrådets alldeles utmärkta webbplats. Om någon rör Språkrådets frågelåda eller språkrådgivning på Twitter vet jag inte vad jag gör. De är mina främsta källor i språkfrågor, och jag uppskattar verkligen att man alltid får svar – snabbt. Det här lärde jag mig i veckan:

Vad heter ”hipster” i plural? DN Kultur skriver ”hipstrar”. Ja, hipstrar (alt. nollplural, men det är nog ovanligt).

Varför heter det vägren? ”Ren” i den betydelsen är ett fornsvenskt ord för kant, med oklart ursprung.

Varför heter det flörtkula? Förr kastade man dem på varandra på fester, ungefär som konfetti. Kunde uppfattas flörtigt.

  Jag hoppas att Språkrådets webbplats blir kvar som den är. Men om inte – hu! – kanske alla nya forum och bloggar med språktema kan fylla de eventuella luckorna.

Ett lika tillförlitligt forum som Språkrådet är Sveriges radio, om än en smula långsammare. Först och främst Vetenskapsradion Språket i P1 med lyssnarfrågor som professor Lars-Gunnar Andersson svarar på. Mejla synpunkter och frågor kring språk och språkbruk till spraket@sr.se.

Språkkollen i P4 Värmland är för mig en nyupptäckt. Det är språkvårdaren Tove Andersson som svarar på lyssnarnas frågor, ofta med Värmlandsanknytning. Tyvärr låter Tove Andersson ofta osäker på sina svar. Onödigt, eftersom hon verkar vara påläst och kunnig. Skicka frågor och funderingar om svenska språket till eftermiddag.varmland@sverigesradio.se eller ring telefonsvararen 054-240510. I senaste sändningen diskuteras bland annat att-bortfallet i en mening som:

Man hotade döda poliser.

Jag kan förstå att skribenter vill rensa bort småord, men det gäller att ta det lugnt med Tippex-burken i fall som exempelmeningen. Såvida du inte vill kvalificera till Dagens groda eller skriva absurd poesi. Så här ska det naturligtvis vara:

Man hotade att döda poliser.

Ordälskarna kanske gillar Språkkollens samtal om pudel-uttrycken göra en (hel, halv) pudel, pudelns kärna och luspudel. Eller varför inte göra en terrier? Att beslutsamt ge uttryck för människors vrede när något inte gått rätt till.

För den som söker finns lättillgänglig språkhjälp numera överallt via bloggar (många!), nätforum, utbildningsdagar, Twitter, tidskrifter, språkspalter, handböcker samt radio- och tvprogram. På nystartade Din svenska kan du få svar på frågor som:

Heter det ”morgnarna” eller ”mornarna”? Använd hellre ”morgnar” än ”mornar” när du ska skriva morgon i plural.

Säger man ”baconet” eller ”baconen”? Vacklande genus, båda går bra.

Ställ din egen fråga här.

Finns det pengar så finns det samvetslöshet…

I alla branscher där det finns stora pengar att tjäna växer samvetslösheten. Här följer ett fall om hur översättares rättigheter kan smulas sönder.

Än mer intressant är lärdomen – att juridiskt stöd eller åtminstone rådgivning är ett måste för professionella översättare. Men det är inte gratis att anlita advokater och jurister. Medlemskap i en organisation som företräder översättare är för många ett rimligare alternativ. Den som står helt ensam kan bli snuvad på ersättning och rättigheter.

Det här fallet handlar om översättaren Gili Bar-Hillel Semo som gjort Harry Potter-böckerna tillgängliga på hebreiska. Hennes boköversättningarna ligger också till grund för filmöversättningarna.

Dramat börjar när Bar-Hillel och ett tjugotal andra Harry Potter-översättare får välja: avsäg er rättigheterna till era översättningar eller riskera att förlora uppdraget. Den katalanska översättaren vägrade och blev petad.

Hogwarts vapensköld. ”Väck inte den drake som sover”.

Detta ultimatum kom för Bar-Hillels del indirekt från Warner Bros. via det israeliska bokförlaget, och på den vägen verkar det fortsätta. Om hon inte avsäger sig rättigheterna får hon inte betalt. Och om publiceringen försenas skulle läsarna minsann få veta att det var hennes fel. Samma sak gäller filmdubbningen, om hon inte gick med på kraven från Warnes Bros. att släppa alla rättigheter till sin översättning skulle hon inte få betalt för sitt arbete. Och då skulle inte heller ”alla söta små barnskådisar” som medverkade få det heller.

Gili Bar-Hillel Semo ger sin version av händelsen i sin blogg här och hon känner sig minst sagt överkörd.

I kommentatorsfältet på Brave New Words (och säkert i andra forum) diskuteras händelsen, och en ganska hård dom fälls – mot översättaren som låter sig köras över. Vad skulle hon ha gjort annorlunda?

Det är lätt att med facit i hand påpeka vad Bar-Hillel borde ha gjort. Skaffat en advokat och låtit hen granska kontrakten. Därefter driva en rättslig process om något i kontrakten bryter mot lagen.

Men jag försöker samtidigt föreställa mig känslan… Att vara etablerad skönlitterär översättare och ha landat detta jättekontrakt att få översätta Harry Potter-böckerna med ansvaret och äran som det innebär. Hur mycket vill man bråka då?

Och något smakar bekant. Att inte riktigt känna till rättigheterna jag har som översättare, inte veta exakt vad jag måste avsäga mig och vad som fortfarande är mitt. Är det som uppdragsgivaren kräver olagligt eller bara oschyst?

Utan min tillåtelse eller vetskap, får min undertextning sändas i repris hur många gånger som helst? Får den säljas vidare?

Får min undertextning visas på biografer trots att det ursprungliga uppdraget var för tv-sändning?

Får översättningen efterredigeras hur mycket som helst, trots att mitt namn står som avsändare?

Det går att ruska av sig den känslan. I Sverige är det Teaterförbundet som företräder mediaöversättarna (undertextare). Här kan du läsa på. Gör det.

Om du är skönlitterär översättare kan Sverige Författarförbunds översättarsektion vara aktuellt för dig. Läs om den juridiska hjälp som de erbjuder sina medlemmar här.

Medlemmar i Sverige Facköversättarförening erbjuds något som jag antar är rabatterat timpris hos advokatfirma. Läs mer här.

Umberto Ecos 40 skrivregler

Här kommer Umberto Ecos skrivregler i svensk tolkning.

De är egentligen Eco själv som har gjort en översättning av urvattnade skrivregler som cirkulerat bland amerikanska näringslivsskribenter. Eller kanske snarare en Eco-ansk bearbetning där själva regeln utgör exemplet.

  1. Undvik allitterationer även om ärthjärnor älskar sånt.
  2. Använd gärna konjunktiv, dock önskar jag att det vore använt på rätt sätt.
  3. Klyschor är gammal skåpmat som bör undvikas.
  4. Förkunna ditt budskap medelst de enklaste av sätt.
  5. Undvik akronymer & förkortningar etc.
  6. Var (alltid) medveten om att parenteser (även när de känns nödvändiga) skapar avbrott i textflödet.
  7. Fastna inte i överanvändning av … ellips.
  8. Använd helst inte citattecken, det är inte ”elegant”.
  9. Generalisera aldrig.
  10. Utländska ord hör inte till bon ton.
  11. Var sparsam med citat. Som Emerson sa: ”Jag hatar citat. Berätta för mig vad du vet.”
  12. Liknelser är som klyschor.
  13. Undvik upprepningar och säg inte samma sak två gånger – upprepningar är överflödiga (redundans innebär onödiga förklaringar av något som läsaren redan har förstått).
  14. Det är bara puckon som använder ovårdat språk.
  15. Var alltid någorlunda specifik.
  16. Hyperbolen är den mest fulländade retoriska figuren.
  17. Skriv inte ettordsmeningar. Någonsin.
  18. Se upp med alltför överdådiga metaforer, de är fjädrar på ormens fjäll.
  19. Kommatecken, bör du använda, på rätt sätt.
  20. Lär dig att skilja på semikolon och kolon: även om det inte är lätt.
  21. Om du inte hittar rätt formulering, ta inte till en regional variant. Som man säger i Venedig: Peso el tacòn del buso (lagningen är värre än hålet).
  22. Blanda inte olika metaforer även om du tycker att de kompletterar varandra. De kommer att passa som fisken i handsken.
  23. Behöver du verkligen ställa retoriska frågor?
  24. Var kortfattad, försök uttrycka dig med så få ord som möjligt och undvik långa meningar, hit räknas också inskjutna satser som ofrånkomligen förvirrar den förströdda läsaren, så bidrar du inte till den allmänna informationsbombningen som tveklöst (i synnerhet när den är proppad med överflödiga, eller i alla fall inte helt nödvändiga, detaljer) är en av de största tragedierna i denna vår samtid som domineras av mediernas makt.
  25. Hela iden med accenttecken är att skilja på ord som armen och armén.
  26. Sätt inte apostrof före genitiv-s, inte ens när du skriver din engelsklärare’s namn.
  27. Var inte överdrivet emfatiskt! Använd utropstecken med måtta!
  28. Inte ens barbarismens mest hängivna supporters sätter slentrianmässigt plural-s på utländska ord.
  29. Stava utländska namn rätt: Beaudelaire, Roosewelt, Niezsche och så vidare.
  30. Kalla författare och personer som du skriver om vid deras rätta namn utan omskrivningar. Det gjorde 1800-talets främsta lombardiske författare, mannen bakom Den femte maj.
  31. Inled texten med en captatio benevolentiae för att vinna läsarens gillande (men du kanske är så korkad att du inte ens förstår vad jag menar).
  32. Var ytterst nogrann med stavningen.
  33. Jag tänker inte ens påpeka hur irriterande paralipser är.
  34.  Börja inte på ny rad för ofta.
    Och inte i onödan.
  35. Nyttja inte pluralis majestatis. Vi anser det opassande.
  36. Förväxla inte orsak och följd. Du skulle ha fel och tar alltså miste.
  37. Formulera inte meningar där slutsatsen inte följer logiskt av premisserna. Om alla gjorde så skulle premisserna följa av slutsatserna.
  38. Vältra dig inte i arkaiska former, hapax legomena eller andra osedvanliga lexem, inte heller i rhizomatiska deep structures som – även om de ter sig sammalunda upplysande i fråga om grammatologiska skillnader och lockar till dekonstruktivistiska härledningar, eller ännu värre om de befinns diskutabla vid en granskning av den som läser med ekdotisk akribi – emellertid skulle överskrida mottagarens kognitiva kompetens.
  39. Var inte för mångordig, men säg inte heller mindre än.
  40. En komplett sats bör innehålla.

Vissa av punkterna är i det italienska originalet språkspecifika och saknar en motsvarighet i det svenska språket. I dessa fall har jag gjort en tolkning som är tänkt att passa även det svenska språket, förhoppningsvis formulerad i Ecos anda!

Umberto Ecos 40 skrivregler Come scrivere bene är publicerade i La Bustina di Minerva (Bompiani, 2001).

Läs mer om Ecos och andras skrivregler i Skrivregler och fler skrivregler

Skrivregler och fler skrivregler

Norstedts uppmärksammande mig på ett par intressanta nyheter på sin webbplats ord.se.

Den nya designen med ”mera innehåll” syftar naturligtvis till att öka intresset för Norstedts språkutgivning, och med det sagt vill jag puffa för deras nya avdelning Språkkonsulten tipsar. Det är Jenny Forsberg som delar med sig av kunskap och språkråd, mest skrivregler hittills men sådant går hem hos mig. Inte för att äntligen hitta textens nirvana, utan för att det är förbenat roligt att läsa vad andra skrivande människor tycker är viktigt i en text.

Här svarar Jenny Forsberg på frågan: Heter det heter ‘själv’ eller ‘ensam’?

När Fredrik Lindström dryftade denna fråga på Språkvårdsdagen förra året så spekulerade han om synonymiseringen av ”själv” och ”ensam” berodde på en förändring i samhället. Hans exempel var att ju fler människor som självvalt bor ensamma (ett statistiskt faktum), desto större blir behovet av att poängtera att det är just självvalt. Och då bor man själv – inte ensam.

Språkråd kommer faktiskt alltid till användning. Antingen för att du följer dem (och tycker att det blir bättre) eller genom att du medvetet bryter mot dem (och tycker att det blir bättre så). En mästare i språkriktighet och språkbrottslighet är Umberto Eco.

Jag har inte hittat Ecos 40 skrivregler i svensk översättning, men du kan läsa dem i original här och i engelsk tolkning här. Ecos skrivregler är egentligen också en översättning, eller snarare en Eco-ansk bearbetning av urvattnade skrivregler för den amerikansk affärsvärlden där själva regeln utgör exemplet. Jag har roat mig med att göra en svensk tolkning som du nu kan läsa här.

Eller, välj en favoritförfattare nedan och läs hens bästa skrivtips för att få bläcket att flöda. Om man ska tro de medverkande författarna så funkar det mesta.

Läs del 1 av artikeln Ten rules for writing fiction här. Medverkar gör:

Elmore Leonard, Diana Athill, Margaret Atwood, Roddy Doyle, Helen Dunmore, Geoff Dyer, Anne Enright, Richard Ford, Jonathan Franzen, Esther Freud, Neil Gaiman, David Hare, PD James och AL Kennedy.

Läs del 2 av artikeln här. Medverkar gör:

Hilary Mantel, Michael Moorcock, Michael Morpurgo, Andrew Motion, Joyce Carol Oates, Annie Proulx, Philip Pullman, Ian Rankin, Will Self, Helen Simpson, Zadie Smith, Colm Tóibín, Rose Tremain, Sarah Waters och Jeanette Winterson.

Vårstädning på Översättarbloggen

Jag målade om bakgrunden och rensade bort gamla länkar som var trasiga eller bara samlade damm.

Tänk om det vore lika enkelt att göra detsamma hemma.

 

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 112 andra följare